Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Många klagomål på ideella föreningar
De bistår människor i nöd, försvarar rättigheter och kämpar för allas rätt till vård – men Unionen får många klagomål på ideella organisationer.
Anställda inom civilsamhället brinner för sina jobb. De är dessutom ovanligt lojala mot sina arbetsgivare eftersom de ofta känner att de jobbar för en god sak.
Men vad händer om chefen är ett svin, om arbetsgivaren är okunnig eller om det kommer fram att det inte har betalats in tjänstepension sedan du började? Hur gör du om valet står mellan att gå vidare med ärendet och dra föreningen i konkurs eller att jobba på som om ingenting hänt?
– Engagemanget i ideella föreningar och organisationer är enormt. Man brinner för sin hjärtefråga. Men det är också det som kan göra att andra saker, som arbetsgivaransvar, hamnar mellan stolarna, säger Madeleine Lehnström, som är regional ombudsman på Unionen i Stockholm.
Att starta en förening är inte svårt. Man behöver bara tre personer, skriva stadgar, ansöka om ett organisationsnummer, skatteregistrera sig och kalla till möte.
Om organisationen har anställda är det viktigt att någon i styrelsen har HR-kompetens
Att vara arbetsgivare är dock märkvärdigare än så. Om föreningen väljer att anställa en person blir den automatiskt arbetsgivare, och då får den invalda styrelsen ett arbetsgivaransvar. Och med det en hel del lagar och avtal att hålla koll på.
– De flesta som väljs in i en förenings styrelse vet inte att arbetsgivaransvaret kommer på köpet. De saknar chefserfarenhet, kan inte leda och har ingen kunskap om grunderna i arbetsrätten. Då blir det lätt problem, säger Carl-Axel Robertsson, som är gruppchef över Unionens ombudsmän i sydväst.
Unionen får in många ärenden som gäller ideella föreningar och organisationer. Ofta handlar det om dålig arbetsmiljö, löner som inte betalats ut och om utebliven tjänstepension. Om du har kollektivavtal omfattas du av en garanti som gör att du får ut tjänstepensionen ändå, även om din arbetsgivare inte har betalt in några premier. Utan kollektivavtal finns inte den garantin och du är i första hand hänvisad till att be arbetsgivaren att betala in de pengarna.
– Ofta är misstagen inte illa menade utan handlar om okunskap. Men det kan vara jobbigt att upptäcka att tjänstepensionen inte betalats in på flera år och kräva en stor summa pengar av en förening med knappa resurser, som dessutom står för ens levebröd, säger Bettina Johansson, som är Unionens regionchef i Sydost.
En annan utmaning för civilsamhället är att det kan vara svårt att skilja på sin roll som anställd och organisationens syfte. Det gör att man inte ställer så mycket krav på sin arbetsgivare.
– Och skulle de ställa krav så är det svårt att få sympatier om du jobbar på en organisation som till exempel vill minska fattigdomen i världen eller hjälpa utrotningshotade djur. Men det är inte en avvägning som den anställde ska göra. Oavsett vilken behjärtansvärd sak du arbetar för ska du ha en bra arbetsmiljö, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen.
Från fackligt håll försöker man stötta medlemmarna i små och stora föreningar. Unionen har haft utbildningar där man bjudit in arbetsgivare och arbetstagare med fokus på samverkan och arbetsmiljö. Man har också utbildat styrelser i vad arbetsgivaransvaret innebär.
– Om en organisation har anställda är det viktigt att någon eller några i styrelsen har HR-kompetens. Det är något som valberedningarna bör ta med i sitt urval. Har organisationen kollektivavtal kan man vända sig till sin arbetsgivarorganisation och få råd. Är man chefsmedlem i Unionen kan man få coachning i sin roll som chef, säger Shade Jalali.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
