Nära en tredjedel av alla som arbetar har besvär som orsakats av arbetet. Det visar Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär 2018” som publicerades under onsdagen.
Vanligaste besväret är trötthet, följt av smärta eller värk. Orsakerna till besvären är för hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande. Andra vanliga orsaker är otydliga krav från arbetsgivaren, krävande kunder och tung manuell hantering.
Psykiska besvär, som oro, ångest och sömnstörningar, är vanligast bland kvinnor i åldrarna 30-49 år. Det beror på att de både yrkesarbetar och tar störst ansvar för hem och barn, enligt Göran Kecklund, professor på Stressforskningsinstitutet.
– I den åldern satsar många på karriären samtidigt som de har barn. Vi vet av tidigare forskning att för den som lönearbetar mer än 55 timmar per vecka ökar risken för allvarlig sjukdom. En kvinna som har huvudansvaret för hemmet och arbetar heltid kan komma upp till en totalarbetstid på 80 timmar per vecka, säger han.
Läs mer: Arbetstid motsvarande 16 400 tjänster
Att lösa det problemet är komplicerat, enligt Göran Kecklund. Arbetet för att öka jämställdheten i hemmen är delvis en politisk fråga, men arbetsgivare har också ansvar för att skapa ett rimligt arbetsliv.
Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket
– Det handlar till exempel om kraven att vara nåbar utanför normal arbetstid. Om man som arbetsgivare märker att medarbetarna har svårt att hinna med återhämtningen får man se till att arbetstiderna blir normala och arbetsbördan rimlig.
Kvinnor har mer besvär av arbetet och är oftare sjukskrivna än män. Tre av tio kvinnor har varit frånvarande på grund av arbetsbesvär, jämfört med fyra av tio män.
Rapporten visar också att det är skillnad i frånvaro mellan män som är höginkomsttagare och män som är låg- eller medelinkomsttagare. Män som tjänar mycket jobbar oftare trots att de har besvär av arbetet, jämfört med män som inte gör det.
– Jag tror att det hänger samman med att män som är höginkomsttagare ofta har ett arbete som går att utföra, trots vissa besvär.
Är det ett problem att de arbetar trots att de känner besvär av jobbet?
– Det beror på vilken typ av besvär det handlar om. Är det enbart trötthet skulle jag inte säga att det är så alarmerande. Är det trötthet i kombination med exempelvis oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är det allvarligare.
Kvinnor som är höginkomsttagare jobbar dock inte mer än låg- och medelinkomsttagare när de har besvär av arbetet.
– Även där tror jag att förklaringen är deras totala arbetstid. Även kvinnor med höga inkomster har ofta huvudansvar för hemmet och därmed en högre total arbetsbelastning, säger Göran Kecklund.
Ytterligare en förklaring är att kvinnor tänker mer förebyggande kring sin hälsa, enligt forskning från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Per Johansson, som är forskare där, säger att kvinnor generellt inte har sämre arbetsmiljö än män. Skillnaderna i sjukskrivning beror snarare på att kvinnor har ett mer förebyggande beteende när det gäller hälsa än män, dels på att de har större familjeansvar. Det leder till sämre förankring i arbetslivet vilket sänker tröskeln för sjukskrivning, enligt Per Johansson.
Läs mer: Unionen vill ha tredelad föräldraförsäkring