Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Män med hög lön jobbar trots sjukdom
Män som tjänar mycket pengar jobbar även när de är sjuka – det gör inte kvinnor. Anledningen kan vara att kvinnor tar mer ansvar för familjen.
Nära en tredjedel av alla som arbetar har besvär som orsakats av arbetet. Det visar Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär 2018” som publicerades under onsdagen.
Vanligaste besväret är trötthet, följt av smärta eller värk. Orsakerna till besvären är för hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande. Andra vanliga orsaker är otydliga krav från arbetsgivaren, krävande kunder och tung manuell hantering.
Psykiska besvär, som oro, ångest och sömnstörningar, är vanligast bland kvinnor i åldrarna 30-49 år. Det beror på att de både yrkesarbetar och tar störst ansvar för hem och barn, enligt Göran Kecklund, professor på Stressforskningsinstitutet.
– I den åldern satsar många på karriären samtidigt som de har barn. Vi vet av tidigare forskning att för den som lönearbetar mer än 55 timmar per vecka ökar risken för allvarlig sjukdom. En kvinna som har huvudansvaret för hemmet och arbetar heltid kan komma upp till en totalarbetstid på 80 timmar per vecka, säger han.
Läs mer: Arbetstid motsvarande 16 400 tjänster
Att lösa det problemet är komplicerat, enligt Göran Kecklund. Arbetet för att öka jämställdheten i hemmen är delvis en politisk fråga, men arbetsgivare har också ansvar för att skapa ett rimligt arbetsliv.
Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket
– Det handlar till exempel om kraven att vara nåbar utanför normal arbetstid. Om man som arbetsgivare märker att medarbetarna har svårt att hinna med återhämtningen får man se till att arbetstiderna blir normala och arbetsbördan rimlig.
Kvinnor har mer besvär av arbetet och är oftare sjukskrivna än män. Tre av tio kvinnor har varit frånvarande på grund av arbetsbesvär, jämfört med fyra av tio män.
Rapporten visar också att det är skillnad i frånvaro mellan män som är höginkomsttagare och män som är låg- eller medelinkomsttagare. Män som tjänar mycket jobbar oftare trots att de har besvär av arbetet, jämfört med män som inte gör det.
– Jag tror att det hänger samman med att män som är höginkomsttagare ofta har ett arbete som går att utföra, trots vissa besvär.
Är det ett problem att de arbetar trots att de känner besvär av jobbet?
– Det beror på vilken typ av besvär det handlar om. Är det enbart trötthet skulle jag inte säga att det är så alarmerande. Är det trötthet i kombination med exempelvis oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är det allvarligare.
Kvinnor som är höginkomsttagare jobbar dock inte mer än låg- och medelinkomsttagare när de har besvär av arbetet.
– Även där tror jag att förklaringen är deras totala arbetstid. Även kvinnor med höga inkomster har ofta huvudansvar för hemmet och därmed en högre total arbetsbelastning, säger Göran Kecklund.
Ytterligare en förklaring är att kvinnor tänker mer förebyggande kring sin hälsa, enligt forskning från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Per Johansson, som är forskare där, säger att kvinnor generellt inte har sämre arbetsmiljö än män. Skillnaderna i sjukskrivning beror snarare på att kvinnor har ett mer förebyggande beteende när det gäller hälsa än män, dels på att de har större familjeansvar. Det leder till sämre förankring i arbetslivet vilket sänker tröskeln för sjukskrivning, enligt Per Johansson.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
