Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Män med hög lön jobbar trots sjukdom

Män som tjänar mycket pengar jobbar även när de är sjuka – det gör inte kvinnor. Anledningen kan vara att kvinnor tar mer ansvar för familjen.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Vanligaste besväret är trötthet, följt av smärta eller värk. Colourbox

Nära en tredjedel av alla som arbetar har besvär som orsakats av arbetet. Det visar Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär 2018” som publicerades under onsdagen.

Vanligaste besväret är trötthet, följt av smärta eller värk. Orsakerna till besvären är för hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande. Andra vanliga orsaker är otydliga krav från arbetsgivaren, krävande kunder och tung manuell hantering.

Psykiska besvär, som oro, ångest och sömnstörningar, är vanligast bland kvinnor i åldrarna 30-49 år. Det beror på att de både yrkesarbetar och tar störst ansvar för hem och barn, enligt Göran Kecklund, professor på Stressforskningsinstitutet.

– I den åldern satsar många på karriären samtidigt som de har barn. Vi vet av tidigare forskning att för den som lönearbetar mer än 55 timmar per vecka ökar risken för allvarlig sjukdom. En kvinna som har huvudansvaret för hemmet och arbetar heltid kan komma upp till en totalarbetstid på 80 timmar per vecka, säger han.

Läs mer: Arbetstid motsvarande 16 400 tjänster

Att lösa det problemet är komplicerat, enligt Göran Kecklund. Arbetet för att öka jämställdheten i hemmen är delvis en politisk fråga, men arbetsgivare har också ansvar för att skapa ett rimligt arbetsliv.

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

– Det handlar till exempel om kraven att vara nåbar utanför normal arbetstid. Om man som arbetsgivare märker att medarbetarna har svårt att hinna med återhämtningen får man se till att arbetstiderna blir normala och arbetsbördan rimlig.  

Kvinnor har mer besvär av arbetet och är oftare sjukskrivna än män. Tre av tio kvinnor har varit frånvarande på grund av arbetsbesvär, jämfört med fyra av tio män.

Rapporten visar också att det är skillnad i frånvaro mellan män som är höginkomsttagare och män som är låg- eller medelinkomsttagare. Män som tjänar mycket jobbar oftare trots att de har besvär av arbetet, jämfört med män som inte gör det.

– Jag tror att det hänger samman med att män som är höginkomsttagare ofta har ett arbete som går att utföra, trots vissa besvär.

Är det ett problem att de arbetar trots att de känner besvär av jobbet?
– Det beror på vilken typ av besvär det handlar om. Är det enbart trötthet skulle jag inte säga att det är så alarmerande. Är det trötthet i kombination med exempelvis oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är det allvarligare.

Kvinnor som är höginkomsttagare jobbar dock inte mer än låg- och medelinkomsttagare när de har besvär av arbetet.

– Även där tror jag att förklaringen är deras totala arbetstid. Även kvinnor med höga inkomster har ofta huvudansvar för hemmet och därmed en högre total arbetsbelastning, säger Göran Kecklund.

Ytterligare en förklaring är att kvinnor tänker mer förebyggande kring sin hälsa, enligt forskning från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Per Johansson, som är forskare där, säger att kvinnor generellt inte har sämre arbetsmiljö än män. Skillnaderna i sjukskrivning beror snarare på att kvinnor har ett mer förebyggande beteende när det gäller hälsa än män, dels på att de har större familjeansvar. Det leder till sämre förankring i arbetslivet vilket sänker tröskeln för sjukskrivning, enligt Per Johansson.

Läs mer: Unionen vill ha tredelad föräldraförsäkring

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.