Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Malin bytte kontor och kollegor mot hem och familj

Före corona jobbade Malin Höglund Nilsson, teamledare på Nobia, nästan aldrig hemifrån. I början var hon skeptisk, men det gick bättre än hon befarat.
Publicerad
Beatrice Graalheim
Malin Höglund Nilsson sitter ofta i vardagsrummet och jobbar. Övriga i familjen – Jocke, Linn och Alice – sitter på olika ställen i huset. Men till måltiderna brukar de samlas. Beatrice Graalheim

Hemma hos familjen Höglund Nilsson i Sollentuna utanför Stockholm pågår intensiv aktivitet. Det är en vanlig arbets- och skoldag men hela familjen befinner sig på samma adress, fast på olika ställen i huset. Tonårsdöttrarna Alice och Linn pluggar online på sina rum, i vardagsrummet sitter Malin och uppe på loftet sitter hennes man Jocke och arbetar.

För familjen är situationen med hemarbete ovan men nu har det varit så i tio veckor och de har vant sig.  

– Det går bättre än vad jag hade trott, medger Malin Höglund Nilsson, som till vardags är teamledare på digitala avdelningen på kökstillverkaren Nobia.

Avdelningen består av 20 medarbetare som sitter i ett öppet landskap. Malin beskriver blandade reaktioner när nyheten om hemarbete kommunicerades ut. Hon själv var ganska skeptisk.  

– Vi är ju vana vid ett dagligt brus då folk ställer frågor, pratar och bollar idéer över skrivborden. Vi har många möten, fikar tillsammans och har after work-träffar. Vårt arbete, och speciellt min roll, bygger ju till stor del på sociala kontakter.  

För att kommunicera med varandra använder teamet appen Slack som Malin tycker fungerar väldigt bra. Hon har också infört avstämning varje morgon. Där får alla berätta om tre saker de har arbetat med under gårdagen och tre saker de ska arbeta med under dagen.

– Avstämningsmötena är kanon – inte minst socialt men även för att man ska vara informerad om vad som händer och vad man jobbar med. Då vet vi också att vi fokuserar på rätt saker.

Malin tycker att det viktigaste vid distansarbete är att man är supertydlig, ja ibland till och med övertydlig.

– Det är för att man inte kan se varandra och avläsa kroppsspråk eller ansiktsuttryck.

Den tydlighet vi nu utvecklat, kommer jag ta med mig framöver.

Fast alla arbetar hemma hinner de även med socialt umgänge – digitalt såklart. Varannan vecka fikar man via mötesprogrammet Teams.

– Då märker jag att många är trötta på att sitta hemma och jobba. Men de flesta verkar ändå må bra känns det som. Flera medarbetare tycker att det blivit bättre, de är mer fokuserade, mindre stressade och hinner med mer, speciellt de som har lång resväg till och från jobbet.

För att pausa från hemmets fyra väggar har familjen olika aktiviteter.

– Jag brukar springa regelbundet och så har jag laddat ner en gympa-app eftersom jag tidigare gick till gymmet. Det kändes lite fånigt i början att gympa hemma men nu har jag vant mig. Jocke brukar pausa genom att gå ut på golfbanan. Och tjejerna brukar träffa sina kompisar utomhus.

Ergonomin kan ibland vara besvärlig vid hemarbete men det märker Malin inte av.

– I alla fall inte än så länge. Jag brukar växla min arbetsplats mellan soffan och skrivbordet. Och när jag har möten stänger jag vanligtvis av kameran och går runt och pratar.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma

Hon försöker att följa ett schema varje dag.

– I början kunde jag sitta i pyjamas och jobba men det gör jag inte längre, jag tyckte att det blev för sunkigt. Nu försöker vi alla hålla rutiner som om det vore en vanlig arbetsdag. Vi samlas till lunch och middag och däremellan arbetar var och en med sitt. Då tröttnar vi inte på varandra, skrattar Malin men tillägger att hon saknar sina kollegor och alla vardagsintryck.

– Jag är nog för social som människa för att tycka att den här situationen är ultimat och jag saknar hela biten med att ingå i ett sammanhang i samhället. Det känns inte riktigt som om jag gör det nu.

Eftersom alla i familjen Höglund Nilsson arbetar på olika ställen i huset stör man inte varandra nämnvärt.

– Ibland hör jag min mans kollegor. Jocke använder inte alltid lurar och då hörs alla röster, det känns lite skumt men annars funkar det bra.

Familjen Höglund Nilssons tonårsdöttrar Alice 18 och Linn 17 är något mindre positiva till hemarbete. Alice skrattar.

– Jag har lärt mig namnen på alla mammas kollegor nu. Våra möten krockar ofta och vi hör varandra i bakgrunden trots att jag sitter i eget rum. Vill jag prata helt ostört får jag gå ut och gå eller sätta mig i parken. 

Även Linn tycker att studier på egen hand kan vara ganska besvärligt.

– Det sämsta är nog att det sätter mycket mer press på mig att jag faktiskt måste jobba under lektionerna och det är lättare att bli distraherad hemma.

Men visst finns det även fördelar fastslår tjejerna.

– Vi får sova längre. Jag sparar mycket tid när jag slipper göra mig i ordning på morgonen och ta mig mellan hemmet och skolan varje dag, berättar Alice.

– Ja, man kan nästan börja lektionen i sängen, tillägger Linn.

Men trots detta är ingen av dem vidare sugen på att fortsätta med distansstudier i framtiden.

– Jag saknar att träffa kompisar och att ha en skola att gå till. I början var det lite spännande och kul att arbeta hemma. Men nu märker jag, efter att ha varit hemma så länge, hur viktig och bra skolan faktiskt är, avslutar Linn.

Mamma Malin tror att framtidens arbete till stor del kommer att ske hemifrån.

– Om några år kommer närvaro på kontoret vara lika gammalmodigt som stämpelklockan. Bara för att man är åtta timmar på plats betyder ju inte att man är mer effektiv än om man jobbar fokuserat sex timmar hemifrån.

Text: Katarina Markiewicz

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket