Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Malin bytte kontor och kollegor mot hem och familj

Före corona jobbade Malin Höglund Nilsson, teamledare på Nobia, nästan aldrig hemifrån. I början var hon skeptisk, men det gick bättre än hon befarat.
Publicerad
Beatrice Graalheim
Malin Höglund Nilsson sitter ofta i vardagsrummet och jobbar. Övriga i familjen – Jocke, Linn och Alice – sitter på olika ställen i huset. Men till måltiderna brukar de samlas. Beatrice Graalheim

Hemma hos familjen Höglund Nilsson i Sollentuna utanför Stockholm pågår intensiv aktivitet. Det är en vanlig arbets- och skoldag men hela familjen befinner sig på samma adress, fast på olika ställen i huset. Tonårsdöttrarna Alice och Linn pluggar online på sina rum, i vardagsrummet sitter Malin och uppe på loftet sitter hennes man Jocke och arbetar.

För familjen är situationen med hemarbete ovan men nu har det varit så i tio veckor och de har vant sig.  

– Det går bättre än vad jag hade trott, medger Malin Höglund Nilsson, som till vardags är teamledare på digitala avdelningen på kökstillverkaren Nobia.

Avdelningen består av 20 medarbetare som sitter i ett öppet landskap. Malin beskriver blandade reaktioner när nyheten om hemarbete kommunicerades ut. Hon själv var ganska skeptisk.  

– Vi är ju vana vid ett dagligt brus då folk ställer frågor, pratar och bollar idéer över skrivborden. Vi har många möten, fikar tillsammans och har after work-träffar. Vårt arbete, och speciellt min roll, bygger ju till stor del på sociala kontakter.  

För att kommunicera med varandra använder teamet appen Slack som Malin tycker fungerar väldigt bra. Hon har också infört avstämning varje morgon. Där får alla berätta om tre saker de har arbetat med under gårdagen och tre saker de ska arbeta med under dagen.

– Avstämningsmötena är kanon – inte minst socialt men även för att man ska vara informerad om vad som händer och vad man jobbar med. Då vet vi också att vi fokuserar på rätt saker.

Malin tycker att det viktigaste vid distansarbete är att man är supertydlig, ja ibland till och med övertydlig.

– Det är för att man inte kan se varandra och avläsa kroppsspråk eller ansiktsuttryck.

Den tydlighet vi nu utvecklat, kommer jag ta med mig framöver.

Fast alla arbetar hemma hinner de även med socialt umgänge – digitalt såklart. Varannan vecka fikar man via mötesprogrammet Teams.

– Då märker jag att många är trötta på att sitta hemma och jobba. Men de flesta verkar ändå må bra känns det som. Flera medarbetare tycker att det blivit bättre, de är mer fokuserade, mindre stressade och hinner med mer, speciellt de som har lång resväg till och från jobbet.

För att pausa från hemmets fyra väggar har familjen olika aktiviteter.

– Jag brukar springa regelbundet och så har jag laddat ner en gympa-app eftersom jag tidigare gick till gymmet. Det kändes lite fånigt i början att gympa hemma men nu har jag vant mig. Jocke brukar pausa genom att gå ut på golfbanan. Och tjejerna brukar träffa sina kompisar utomhus.

Ergonomin kan ibland vara besvärlig vid hemarbete men det märker Malin inte av.

– I alla fall inte än så länge. Jag brukar växla min arbetsplats mellan soffan och skrivbordet. Och när jag har möten stänger jag vanligtvis av kameran och går runt och pratar.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma

Hon försöker att följa ett schema varje dag.

– I början kunde jag sitta i pyjamas och jobba men det gör jag inte längre, jag tyckte att det blev för sunkigt. Nu försöker vi alla hålla rutiner som om det vore en vanlig arbetsdag. Vi samlas till lunch och middag och däremellan arbetar var och en med sitt. Då tröttnar vi inte på varandra, skrattar Malin men tillägger att hon saknar sina kollegor och alla vardagsintryck.

– Jag är nog för social som människa för att tycka att den här situationen är ultimat och jag saknar hela biten med att ingå i ett sammanhang i samhället. Det känns inte riktigt som om jag gör det nu.

Eftersom alla i familjen Höglund Nilsson arbetar på olika ställen i huset stör man inte varandra nämnvärt.

– Ibland hör jag min mans kollegor. Jocke använder inte alltid lurar och då hörs alla röster, det känns lite skumt men annars funkar det bra.

Familjen Höglund Nilssons tonårsdöttrar Alice 18 och Linn 17 är något mindre positiva till hemarbete. Alice skrattar.

– Jag har lärt mig namnen på alla mammas kollegor nu. Våra möten krockar ofta och vi hör varandra i bakgrunden trots att jag sitter i eget rum. Vill jag prata helt ostört får jag gå ut och gå eller sätta mig i parken. 

Även Linn tycker att studier på egen hand kan vara ganska besvärligt.

– Det sämsta är nog att det sätter mycket mer press på mig att jag faktiskt måste jobba under lektionerna och det är lättare att bli distraherad hemma.

Men visst finns det även fördelar fastslår tjejerna.

– Vi får sova längre. Jag sparar mycket tid när jag slipper göra mig i ordning på morgonen och ta mig mellan hemmet och skolan varje dag, berättar Alice.

– Ja, man kan nästan börja lektionen i sängen, tillägger Linn.

Men trots detta är ingen av dem vidare sugen på att fortsätta med distansstudier i framtiden.

– Jag saknar att träffa kompisar och att ha en skola att gå till. I början var det lite spännande och kul att arbeta hemma. Men nu märker jag, efter att ha varit hemma så länge, hur viktig och bra skolan faktiskt är, avslutar Linn.

Mamma Malin tror att framtidens arbete till stor del kommer att ske hemifrån.

– Om några år kommer närvaro på kontoret vara lika gammalmodigt som stämpelklockan. Bara för att man är åtta timmar på plats betyder ju inte att man är mer effektiv än om man jobbar fokuserat sex timmar hemifrån.

Text: Katarina Markiewicz

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.