Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Malin bytte kontor och kollegor mot hem och familj

Före corona jobbade Malin Höglund Nilsson, teamledare på Nobia, nästan aldrig hemifrån. I början var hon skeptisk, men det gick bättre än hon befarat.
Publicerad
Beatrice Graalheim
Malin Höglund Nilsson sitter ofta i vardagsrummet och jobbar. Övriga i familjen – Jocke, Linn och Alice – sitter på olika ställen i huset. Men till måltiderna brukar de samlas. Beatrice Graalheim

Hemma hos familjen Höglund Nilsson i Sollentuna utanför Stockholm pågår intensiv aktivitet. Det är en vanlig arbets- och skoldag men hela familjen befinner sig på samma adress, fast på olika ställen i huset. Tonårsdöttrarna Alice och Linn pluggar online på sina rum, i vardagsrummet sitter Malin och uppe på loftet sitter hennes man Jocke och arbetar.

För familjen är situationen med hemarbete ovan men nu har det varit så i tio veckor och de har vant sig.  

– Det går bättre än vad jag hade trott, medger Malin Höglund Nilsson, som till vardags är teamledare på digitala avdelningen på kökstillverkaren Nobia.

Avdelningen består av 20 medarbetare som sitter i ett öppet landskap. Malin beskriver blandade reaktioner när nyheten om hemarbete kommunicerades ut. Hon själv var ganska skeptisk.  

– Vi är ju vana vid ett dagligt brus då folk ställer frågor, pratar och bollar idéer över skrivborden. Vi har många möten, fikar tillsammans och har after work-träffar. Vårt arbete, och speciellt min roll, bygger ju till stor del på sociala kontakter.  

För att kommunicera med varandra använder teamet appen Slack som Malin tycker fungerar väldigt bra. Hon har också infört avstämning varje morgon. Där får alla berätta om tre saker de har arbetat med under gårdagen och tre saker de ska arbeta med under dagen.

– Avstämningsmötena är kanon – inte minst socialt men även för att man ska vara informerad om vad som händer och vad man jobbar med. Då vet vi också att vi fokuserar på rätt saker.

Malin tycker att det viktigaste vid distansarbete är att man är supertydlig, ja ibland till och med övertydlig.

– Det är för att man inte kan se varandra och avläsa kroppsspråk eller ansiktsuttryck.

Den tydlighet vi nu utvecklat, kommer jag ta med mig framöver.

Fast alla arbetar hemma hinner de även med socialt umgänge – digitalt såklart. Varannan vecka fikar man via mötesprogrammet Teams.

– Då märker jag att många är trötta på att sitta hemma och jobba. Men de flesta verkar ändå må bra känns det som. Flera medarbetare tycker att det blivit bättre, de är mer fokuserade, mindre stressade och hinner med mer, speciellt de som har lång resväg till och från jobbet.

För att pausa från hemmets fyra väggar har familjen olika aktiviteter.

– Jag brukar springa regelbundet och så har jag laddat ner en gympa-app eftersom jag tidigare gick till gymmet. Det kändes lite fånigt i början att gympa hemma men nu har jag vant mig. Jocke brukar pausa genom att gå ut på golfbanan. Och tjejerna brukar träffa sina kompisar utomhus.

Ergonomin kan ibland vara besvärlig vid hemarbete men det märker Malin inte av.

– I alla fall inte än så länge. Jag brukar växla min arbetsplats mellan soffan och skrivbordet. Och när jag har möten stänger jag vanligtvis av kameran och går runt och pratar.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma

Hon försöker att följa ett schema varje dag.

– I början kunde jag sitta i pyjamas och jobba men det gör jag inte längre, jag tyckte att det blev för sunkigt. Nu försöker vi alla hålla rutiner som om det vore en vanlig arbetsdag. Vi samlas till lunch och middag och däremellan arbetar var och en med sitt. Då tröttnar vi inte på varandra, skrattar Malin men tillägger att hon saknar sina kollegor och alla vardagsintryck.

– Jag är nog för social som människa för att tycka att den här situationen är ultimat och jag saknar hela biten med att ingå i ett sammanhang i samhället. Det känns inte riktigt som om jag gör det nu.

Eftersom alla i familjen Höglund Nilsson arbetar på olika ställen i huset stör man inte varandra nämnvärt.

– Ibland hör jag min mans kollegor. Jocke använder inte alltid lurar och då hörs alla röster, det känns lite skumt men annars funkar det bra.

Familjen Höglund Nilssons tonårsdöttrar Alice 18 och Linn 17 är något mindre positiva till hemarbete. Alice skrattar.

– Jag har lärt mig namnen på alla mammas kollegor nu. Våra möten krockar ofta och vi hör varandra i bakgrunden trots att jag sitter i eget rum. Vill jag prata helt ostört får jag gå ut och gå eller sätta mig i parken. 

Även Linn tycker att studier på egen hand kan vara ganska besvärligt.

– Det sämsta är nog att det sätter mycket mer press på mig att jag faktiskt måste jobba under lektionerna och det är lättare att bli distraherad hemma.

Men visst finns det även fördelar fastslår tjejerna.

– Vi får sova längre. Jag sparar mycket tid när jag slipper göra mig i ordning på morgonen och ta mig mellan hemmet och skolan varje dag, berättar Alice.

– Ja, man kan nästan börja lektionen i sängen, tillägger Linn.

Men trots detta är ingen av dem vidare sugen på att fortsätta med distansstudier i framtiden.

– Jag saknar att träffa kompisar och att ha en skola att gå till. I början var det lite spännande och kul att arbeta hemma. Men nu märker jag, efter att ha varit hemma så länge, hur viktig och bra skolan faktiskt är, avslutar Linn.

Mamma Malin tror att framtidens arbete till stor del kommer att ske hemifrån.

– Om några år kommer närvaro på kontoret vara lika gammalmodigt som stämpelklockan. Bara för att man är åtta timmar på plats betyder ju inte att man är mer effektiv än om man jobbar fokuserat sex timmar hemifrån.

Text: Katarina Markiewicz

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent. 

Arbetsmiljö

Anställda övervakas – utan att veta om det

Övervakas på jobbet i stor skala. 63 procent av cheferna kontrollerar anställda digitalt, men många saknar insyn i hur det går till. Det visar ett pågående forskningsprojekt.
David Österberg Publicerad 21 april 2026, kl 06:01
Webbkamera framför datorskärm med kod – symboliserar digital övervakning av anställda.
Digitala verktyg gör det möjligt för chefer att följa anställdas aktivitet i realtid. Forskning visar att många anställda inte känner till hur de övervakas på jobbet. Foto: Colourbox.

Jobbar du som tjänsteman? Då är sannolikheten stor att din chef använder digitala hjälpmedel för att övervaka dig. Just nu pågår ett treårigt forskningsprojekt om digital övervakning vid Linköpings universitet. Forskarna har samlat in enkätsvar från 1 000 chefer och 2 000 medarbetare. De första resultaten visar att det är vanligt att chefer övervakar sina medarbetare.

Daniel Lundqvist, forskare Linköpings universitet

– 63 procent av cheferna säger att de använder någon form av program för att övervaka sina medarbetare. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli övervakade. Det finns med andra ord en tydlig diskrepans mellan vad cheferna gör och vilken uppfattning medarbetarna har av vad som görs, säger Daniel Lundqvist, biträdande professor vid Linköpings universitet och den som leder studien.

Vanligast: kontroll i Teams och andra system

Vanligast är det som Daniel Lundqvist kallar ”soft övervakning”. Det handlar om att cheferna exempelvis kollar om en medarbetare är inloggad i ett visst program eller står som ”tillgänglig” i Teams. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist.

Är det den tillgängliga tekniken som gör att chefer övervakar, eller behovet att övervaka?

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare.

Projektet avslutas nästa år

Forskarna ska nu analysera enkätsvaren och intervjua chefer och medarbetare. Forskningsprojektet heter WATCH och avslutas nästa år. Syftet är att undersöka hur digitala verktyg används för att få information om anställdas arbete och aktiviteter. Projektet ska också undersöka vilken betydelse användningen av sådana digitala verktyg kan ha för medarbetare och arbetsgrupper.

 

Så många övervakas på jobbet

  • 63 procent av cheferna övervakar sina medarbetare digitalt, men bara 40 procent av medarbetarna vet om det.
  • Många tjänstemän övervakas i jobbet utan att känna till det.
  • Den vanligaste övervakningen är att chefer kontrollerar närvaro i system som Microsoft Teams.
  • Cirka 7 procent av cheferna använder biometriska verktyg som kan mäta stress och koncentration.
  • Forskningen visar en tydlig klyfta mellan vad chefer gör och vad medarbetare uppfattar.

Forskningsprojektet WATCH

  • WATCH studerar hur digitala verktyg används för att övervaka anställdas arbete
  • Undersöker effekter på arbetsmiljö, hälsa och arbetsgrupper
  • Bygger på enkäter och intervjuer med chefer och tjänstemän
  • Pågår 2025–2027
  • Finansieras av Forte