Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnor mer drabbade av "zoomtrötthet"

Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män av så kallad ”zoom-trötthet”. En av sju uppger att de blir trötta eller väldigt trötta av videomöten, visar en studie.
Oscar Broström Publicerad
Göteborgs Universitet/Shutterstock.
Géraldine Fauville har tillsammans med fler forskare mätt effekten av fler videomöten. Göteborgs Universitet/Shutterstock.

En mindre allvarlig men ändå tydlig effekt av Coronapandemin har varit alla videosamtal, i till exempel Zoom eller Teams.

Från och med att många började jobba hemifrån, och vi slutade träffas fysiskt, har de digitala mötena blivit vardag och fyllt en hel del arbetsdagar.

Det här noterade även en grupp forskare, som beslöt sig för att mäta hur videosamtal påverkar oss.

– När vissa medier nämnde ”zoomtrötthet” blev vi intresserade av konceptet och kunde inte hitta någon forskning i ämnet, så vi beslöt oss för att försöka förstå hur det påverkar oss, säger Géraldine Fauville, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Läs mer: Därför blir du trött av videomöten

En av sju kvinnor upplever ”zoomtrötthet”

Fauville och forskarkolleger på Stanford University genomförde enkäter med över 10 000 videosamtalsanvändare. Ett av rönen är att kvinnor upplever mer trötthet till följd av alla digitala möten.

En av sju kvinnor svarade på enkäten att de blir trötta eller väldigt trötta av många och långvariga videosamtal. Motsvarande siffra för män var en av 20.

Men varför är det så? I studien ges flera förklaringar:

Spegeleffekten – att se sig själv
Tidigare studier har visat att människor är mer benägna att bli självkritiska och självmedvetna om de ser en bild på sig själva.

– Spegelbilden gör dig mer benägen att börja jämföra dig själv med andra och tänka på vem du borde vara eller hur du borde se ut, vilket kan bidra till nedstämdhet, depression eller ångest, säger Fauville.

– Vi vet av tidigare studier att den här tendensen är större hos kvinnor och med videosamtal ser vi vår egen spegelbild inte bara under några minuter utan ibland i flera timmar per dag.

Känslan av att vara instängd
I telefonsamtal eller under fysiska möten kan du röra på dig, men under videosamtal förväntas du vara i bild under hela mötet och sitter mer still. Även den här effekten är större på kvinnor.

Känslan av att vara uttittad
Under ett personligt möte kommer andra att titta på dig när du talar, men när någon annan tar vid får du inte samma uppmärksamhet.

– Det finns mycket social ångest kring att tala offentligt. När du har videosamtal finns det en upplevelse av att alla ögon är riktade mot dig hela tiden, vare sig du pratar eller inte, och det här skapar stress. Och den känslan verkar vara större hos kvinnor, säger Fauville.

Läs mer: Vett och etikett på videomötet

Råd för att minska trötthet

Fauville har en rad råd för att minska zoomtrötthet. Du kan till exempel stänga av ”self-view”, så att du inte ser dig själv, stänga av kameran helt eller minska storleken på mötesdeltagares fönster, så alla ansikten inte blir lika påtagliga.

Hon tycker även att arbetsgivare bör fundera över frekvensen och längden på videosamtal under arbetsdagarna, samt hur många och långa pauser som tas.

– Ansvaret för att adressera zoomtrötthet ska inte läggas på individen. Vi hoppas att våra fynd ska leda till att företag tänker över sina riktlinjer och för videosamtal och kulturen. De kan till exempel minska användandet av video på möten och minska antalet och längden videomöten, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. 

– AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev, säger han.

”Orolig mage får tas upp med chefen”

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.