Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnliga lägre tjänstemän utsatta i arbetslivet

Kvinnliga arbetare har det tuffast i arbetslivet i dag. Men det är inte mycket bättre för kvinnliga tjänstemän med kort utbildning. Många har lite inflytande över arbetet, visar en ny LO-rapport.
Niklas Hallstedt Publicerad
Robert Henriksson/TT
"Callcenter är en bransch där det finns mycket förbättringsmöjligheter när det gäller arbetsmiljö. Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande över arbetsmängd och tempo", säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöutvecklare på Unionen. Robert Henriksson/TT

Arbetsmiljön försämras i snabb takt, varnar LO. De som sticker ut i undersökningen är de kvinnliga arbetarna, vilkas villkor försämrats rejält sedan förra rapporten 2011. De arbetar oftare ensamma och riskerar att hamna i otrygga situationer, har monotona jobb och små möjligheter till påverkan.

Orsaken är, anser LO, att det så kallade 24-timmarssamhället främst bärs upp av kvinnliga arbetare.

Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande...

Även kvinnliga tjänstemän i yrken som kräver mindre än tre års utbildning efter grundskolan är hårt utsatta. Det handlar exempelvis om telefonister, ekonomiföreståndare, apotekstekniker och biblioteksbiträden.

Kvinnor i de här yrkena har sämre möjligheter än andra, bortsett från arbetarkvinnorna, att ta korta pauser. Detsamma gäller deras möjligheter att själva bestämma arbetstakten och när olika arbetsuppgifter ska utföras.

- Jag kan tänka mig att det finns mycket callcenterarbete i det där. Det är en bransch där det finns mycket förbättringsmöjligheter när det gäller arbetsmiljö. Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande över arbetsmängd och tempo, säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöutvecklare på Unionen.

- En annan sak som drabbar unga väldigt mycket är att man ska stå till förfogande, exempelvis inom bemanningsbranschen, och att man blir inringd. Där kan det vara ofantligt snabba puckar och inte riktigt på de anställdas villkor.

Ytterligare en faktor som påverkar är att antalet otrygga anställningar ökar, anser Martine Syrjänen Stålberg.

- Många unga går också på provanställningar och projektanställningar, det är väldigt mycket visstider som man staplar på varandra.

Läs mer: Visstiderna har fördubblats

Kvinnorna håller på att bli en underklass.

Slående i undersökningen är att kvinnor, både arbetare och tjänstemän, har sämre villkor än sina manliga motsvarigheter.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att trenden är tydlig.

- Kvinnorna håller på att bli en underklass, och de lägre tjänstemännen, framförallt kvinnorna, håller på att proletariseras. De är jävligt utsatta, även om det inte är riktigt så illa som för de kvinnliga arbetarna.

Enligt Torbjörn Johansson handlar det nu om ett ”katastrofläge”.

- Man har inte satsat en krona på dem. I stället har man rustat ned.  Man har tagit bort pengar från företagshälsovården, tagit bort pengar från Arbetsmiljöverket och tagit bort all forskning. Det är klart det blir problem, det måste till att någon pekar med hela handen och säger vad som ska rättas till. Jag tror att det är nödvändigt att man tar tag i det omgående innan sjuktalen börjar galoppera och skadetalen ballar ur.

LO föreslår därför bland annat en Arbetsmiljökommission som ska  komma till rätta med kvinnors dåliga arbetsmiljö.

LO-rapporten

Ladda ner LO:s rapport Arbetsmiljö 2014. Klass och kön här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.