Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kvinnliga lägre tjänstemän utsatta i arbetslivet

Kvinnliga arbetare har det tuffast i arbetslivet i dag. Men det är inte mycket bättre för kvinnliga tjänstemän med kort utbildning. Många har lite inflytande över arbetet, visar en ny LO-rapport.
Niklas Hallstedt Publicerad
Robert Henriksson/TT
"Callcenter är en bransch där det finns mycket förbättringsmöjligheter när det gäller arbetsmiljö. Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande över arbetsmängd och tempo", säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöutvecklare på Unionen. Robert Henriksson/TT

Arbetsmiljön försämras i snabb takt, varnar LO. De som sticker ut i undersökningen är de kvinnliga arbetarna, vilkas villkor försämrats rejält sedan förra rapporten 2011. De arbetar oftare ensamma och riskerar att hamna i otrygga situationer, har monotona jobb och små möjligheter till påverkan.

Orsaken är, anser LO, att det så kallade 24-timmarssamhället främst bärs upp av kvinnliga arbetare.

Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande...

Även kvinnliga tjänstemän i yrken som kräver mindre än tre års utbildning efter grundskolan är hårt utsatta. Det handlar exempelvis om telefonister, ekonomiföreståndare, apotekstekniker och biblioteksbiträden.

Kvinnor i de här yrkena har sämre möjligheter än andra, bortsett från arbetarkvinnorna, att ta korta pauser. Detsamma gäller deras möjligheter att själva bestämma arbetstakten och när olika arbetsuppgifter ska utföras.

- Jag kan tänka mig att det finns mycket callcenterarbete i det där. Det är en bransch där det finns mycket förbättringsmöjligheter när det gäller arbetsmiljö. Arbetet är hårt styrt och med små möjligheter till inflytande över arbetsmängd och tempo, säger Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöutvecklare på Unionen.

- En annan sak som drabbar unga väldigt mycket är att man ska stå till förfogande, exempelvis inom bemanningsbranschen, och att man blir inringd. Där kan det vara ofantligt snabba puckar och inte riktigt på de anställdas villkor.

Ytterligare en faktor som påverkar är att antalet otrygga anställningar ökar, anser Martine Syrjänen Stålberg.

- Många unga går också på provanställningar och projektanställningar, det är väldigt mycket visstider som man staplar på varandra.

Läs mer: Visstiderna har fördubblats

Kvinnorna håller på att bli en underklass.

Slående i undersökningen är att kvinnor, både arbetare och tjänstemän, har sämre villkor än sina manliga motsvarigheter.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson anser att trenden är tydlig.

- Kvinnorna håller på att bli en underklass, och de lägre tjänstemännen, framförallt kvinnorna, håller på att proletariseras. De är jävligt utsatta, även om det inte är riktigt så illa som för de kvinnliga arbetarna.

Enligt Torbjörn Johansson handlar det nu om ett ”katastrofläge”.

- Man har inte satsat en krona på dem. I stället har man rustat ned.  Man har tagit bort pengar från företagshälsovården, tagit bort pengar från Arbetsmiljöverket och tagit bort all forskning. Det är klart det blir problem, det måste till att någon pekar med hela handen och säger vad som ska rättas till. Jag tror att det är nödvändigt att man tar tag i det omgående innan sjuktalen börjar galoppera och skadetalen ballar ur.

LO föreslår därför bland annat en Arbetsmiljökommission som ska  komma till rätta med kvinnors dåliga arbetsmiljö.

LO-rapporten

Ladda ner LO:s rapport Arbetsmiljö 2014. Klass och kön här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också.

Carl Cederström
Carl Cederström är författare till Kontoret - en historia om arbetsplatserna som format Sverige. Foto: Karl Nordlund/Bonnier

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.