Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Konflikter på jobbet leder till depression

Ständiga förändringar i organisationen och konflikter på jobbet leder till depression och utmattningssyndrom bland personalen. Det framgår av en ny rapport.
Lina Björk Publicerad

Under flera decennier har det svenska arbetslivet varit under omvandling, något som ställer krav på anpassning i företagen och de anställda som jobbar där. Arbetsgivarna hanterar oförutsägbarhet och svängningar på marknaden med en flexibel organisation och en verksamhet som snabbt kan ställa om. Men att vara flexibel innebär att förlora en del av kontrollen. På vilket sätt påverkar arbetsmiljön vår hälsa? Hur ser stressen ut bland människor som inte kan kontrollera sin vardagstillvaro eller oroar sig för ständiga förändringar? Det har Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, tittat närmare på i en ny rapport.

- Vi har undersökt en rad faktorer i arbetsmiljön och tittat på sambanden mellan arbete och depressionssymptom och utmattningssyndrom, säger Töres Theorell, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet.

Studien visar att på en arbetsplasts där man upplever mycket press i form av ständiga förändringar och där belöningen upplevs som liten i förhållande till det jobb man gör, ökar risken för depression och utmattningssyndrom bland personalen. Det gäller även för dem som upplever att deras anställning känns osäker och oroar sig för att arbetsplatsen ska läggas ned.

Man ska även ta varningar om konflikter på arbetet och tendenser till mobbning på allvar.
- Vi ser ett väldigt stort samband mellan konflikter och mobbning på arbetsplatsen och förekomst av depressionssyndrom.  Även bristande medmänskligt stöd av arbetsledning och kollegor får de effekterna.

Personer som har en arbetsmiljö där de kan påverka och kontrollera sitt jobb riskerar i mindre utsträckning att drabbas av depression och utmattning. Likaså om man upplever att jobbet är rättvist och tryggt.

Man har inte hittat någon könsskillnad. Män och kvinnor med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad depressionssymtom och symptom på utmattningssyndrom.

 

 

Fakta

Rapporten bygger på studier av arbetsplatser, huvudsakligen i Europa och Nordamerika. I de flesta av studierna har forskarna undersökt arbetsförhållanden och symtom på depression, respektive symtom på utmattningssyndrom, för män och kvinnor i flera olika yrken under minst ett års tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.