Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
➧ Du spar värdefull tid. Särskilt om du bor långt ifrån din arbetsplats och måste pendla. Men även om du bor vägg i vägg med arbetsplatsen spar du tid genom att du kan göra saker i de luckor som alltid uppstår på jobbet – plocka ur diskmaskinen, sätta en deg, etcetera.
➧ Såvida du inte ska använda Skype kan du jobba i morgonrocken – och slipper alltså det obehag som alltför trånga byxor och behå-band kan innebära.
➧ Du slipper de miljoner distraktioner som finns på en arbetsplats, särskilt om ni sitter i ett öppet kontorslandskap eller om kontoret är aktivitetsbaserat. Du kan jobba koncentrerat och ditt flow avbryts aldrig av irriterande kollegor, pockande chefer och ideliga fikapauser.
➧ Du slipper utsätta dig för en massa lömska bakterier och elaka virus som florerar inte bara i kollektivtrafiken utan också på jobbet – i synnerhet om ni sitter på ett aktivitetsbaserat kontor och snörvlar över gemensamma tangentbord. Ofattbara samhällsvinster i influensatider.
➧ Du är tillgänglig om dina barn skulle bli sjuka/ hunden behöver rastas/hantverkare ska släppas in och avskräcker inbrottstjuvar.
➧ Minskad stress: du behöver inte oroa dig för om tågen ska gå i tid, om det syns att du inte har bytt skjorta, att du glömt passerkortet och andra orosmoment som kan höja kortisolhalterna.
➧ Fler arbetsgivare ser vinster i att kunna krympa kontorsytor genom att införa så kallade aktivitetsbaserade kontor som funkar enbart så länge folk jobbar någon annanstans.
➧ Chefer med kontrollbehov kan skapa problem. För dem är det viktigast att medarbetarna är på plats, inte att de presterar. Jobbar du hemifrån kan du alltså behöva prestera mer än om du är på jobbet.
➧ Du går miste om den sociala sidan av jobbet. Fikapauser och korridorsnack kan vara värdefullt i lagom stora doser.
➧ Det gäller att ha disciplin. Att hänga upp en tvätt eller stryka medan man tar ett jobbsamtal funkar bra, men blir man för distraherad av åsynen av dammråttor eller lockropen från tv-soffan ska man nog akta sig för att jobba hemifrån.
➧ Gränserna mellan arbete och fritid suddas ut mer när man faktiskt kan sitta ostört och jobba hur länge som helst. Det är lättare att stänga av datorn när man har ett tåg att passa eller när nattvakterna dyker upp och knackar en på axeln.
➧ Kroppen kan ta stryk – att sitta i soffan böjd över den bärbara datorn är visserligen mysigt men kan vara fysiskt påfrestande. På jobbet blir det naturligt fler behövliga pauser plus att det oftast finns både höjbara skrivbord och ergonomiska hjälpmedel.
➧ Det kan uppfattas som orättvist. Alla har inte arbetsuppgifter som kan utföras hemifrån. Är man till exempel chef eller receptionist behöver man sannolikt vara närvarande på arbetsplatsen.
➧ Det kan bidra till att arbetsgivare inte upptäcker i tid om någon far illa/har problem som behöver åtgärdas innan saker och ting går helt över styr. En anställd som redan känner sig utanför gemenskapen kan hamna ännu mer utanför.
Lagsporten uppfanns för 3,5 miljarder år sedan. Då bestämde sig två celler för att för första gången i jordens historia börja samarbeta. De tog på sig samma lagtröja och evolutionen exploderade. Plötsligt kunde det skapas högre livsformer och vips så fanns det både civilisation och melodifestival. Men för att vi skulle överleva behöver vi mer än syre, sömn och makaroner. Vi behöver relationer, skriver poeten och föreläsaren Bob Hansson i sin nya bok, där han tittat på vad forskningen säger om snälla människor.
– Forskning visar att en snäll människa är bättre på sitt jobb, är en bättre ledare, partner och förälder och anledningen är enkel: för att uppnå framgång behövs samarbete och för ett lyckat samarbete krävs snällhet, säger han.
Att vara vänlig och kunna samarbeta sker dock inte i en handvändning. Det kräver övning och det sker varje dag. Ta bekräftelse till exempel. Har du gett ett förslag på ett möte som möts av tystnad eller blickar som riktar sig bort? Chansen för att du ska komma med en idé på nästa möte minskar rejält. Eller att du hälsar på någon men får ett snäsigt svar tillbaka. Det påverkar oss, får oss att krypa ihop och undra om det är något fel.
Bob Hansson kallar det för pupilltid, alltså hur vi möter någons blick och bekräftar att den är värd att lyssna på.
–Snällhet genomsyrar allt det. Det är när jag känner mig sedd, när jag har fokus på någon annan än mig själv. När jag visar att jag ser dig och lägger energi på att lyssna.
Vi tillbringar oerhört mycket tid med våra kollegor. Ibland mer tid än med vår familj. När relationerna fungerar på jobbet är vi mer produktiva och mår bättre.
Ändå tenderar vi att lägga rätt lite energi på våra arbetskamrater. Vi går till jobbet för att få en lön och sedan gå hem. Är det ett kul jobb är det en bonus. Men att skapa en snällhetskultur på jobbet går rätt fort, med små handlingar.
– Starta en enmansgerilla i snällföring. Öppna dörren till någon, hämta en kopp kaffe, bjud på en pralin, möt blickar och le till okända människor. Gå in till din chef och berätta att din kollega gjort något bra. Och som chef eller kollega belöna snällheten.
Hurdå?
– Synliggör den. Varför inte ha en stor jävla plastbanan. Gå runt med den till personer som är snälla, det är ju skitkul. Forskningen är tydlig på den punkten, snabba tydliga belöningar av snällhet får den att öka.
Bob Hansson menar att det även är intelligent att vara snäll. När man gjort studier på vilka team som fungerar bäst blev svaret att det är de team som hjälper varandra. De som frågar om råd, bollar idéer och ventilerade sådant de inte förstod. De grupper som misslyckas är de som vill lösa allt själva.
Men att ha ett klimat där det går att ställa frågor och ”visa sig dum” kräver också att det finns några andra variabler, psykologiskt trygghet och tillit till exempel. Om stämningen i ett rum är vänlig så är den också tillåtande för att blotta svagheter.
– Jag blir bättre på att lösa en uppgift om jag inte känner mig stressad och trängd. Men det handlar inte om att allt ska vara bekvämt. Du ska bli utmanad, du ska bli arg, du ska känna att saker blir obekväma - för det är så vi lär oss. Men du ska kunna lära dig i en trygg miljö.
Snällhet är även en grogrund för kollektiv intelligens. Du kan lägga hur mycket energi som helst på att anställa intelligenta personer utan att få till fungerande team. För att få personer att fungera i grupp har forskningen enats om att det behövs åtminstone två parametrar: empati alltså förmågan att läsa av andra människor och att man håller sitt eget kakhål stängt ibland och låter andra tala.
– Om en person babblar igenom möten så sjunker den kollektiva intelligensen. Och i en grupp där snällhet och empati är eftersatt skapas en gruppdynamik där medarbetarna slutar att lära sig saker.
Ska vi bara gå runt och vara snälla mot andra hela tiden? Nej, inte bara mot andra. Lika viktigt är det att vara snäll mot sig själv, enligt Bob Hansson, som till vardags även håller ”snällhetskurser”.
– Det handlar om att reflektera över vad jag gör bra, vad jag behöver för att växa, vad mitt hjärta längtar efter och när jag känner mig som mest stark. Det är kanske inte mycket pengar jag behöver eller titeln chef. Men jag är en glad jävel, hur mår du själv?