Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba hemifrån – Så får du det att funka

Tack vare Skype, bärbara datorer och snabb uppkoppling kan mycket jobb utföras på distans. Att arbeta hemma har dock både sina för- och nackdelar.
Johanna Rovira Publicerad
Getty Images
Även om ingen ser dig när du jobbar i hemmet kan det vara klokt att även där tänka på ergonomin. Getty Images

FÖRDELAR

➧ Du spar värdefull tid. Särskilt om du bor långt ifrån din arbetsplats och måste pendla. Men även om du bor vägg i vägg med arbetsplatsen spar du tid genom att du kan göra saker i de luckor som alltid uppstår på jobbet – plocka ur diskmaskinen, sätta en deg, etcetera.

➧ Såvida du inte ska använda Skype kan du jobba i morgonrocken – och slipper alltså det obehag som alltför trånga byxor och behå-band kan innebära.

➧ Du slipper de miljoner distraktioner som finns på en arbetsplats, särskilt om ni sitter i ett öppet kontorslandskap eller om kontoret är aktivitetsbaserat. Du kan jobba koncentrerat och ditt flow avbryts aldrig av irriterande kollegor, pockande chefer och ideliga fikapauser.

➧ Du slipper utsätta dig för en massa lömska bakterier och elaka virus som florerar inte bara i kollektivtrafiken utan också på jobbet – i synnerhet om ni sitter på ett aktivitetsbaserat kontor och snörvlar över gemensamma tangentbord. Ofattbara samhällsvinster i influensatider.

➧ Du är tillgänglig om dina barn skulle bli sjuka/ hunden behöver rastas/hantverkare ska släppas in och avskräcker inbrottstjuvar.

➧ Minskad stress: du behöver inte oroa dig för om tågen ska gå i tid, om det syns att du inte har bytt skjorta, att du glömt passerkortet och andra orosmoment som kan höja kortisolhalterna.

➧ Fler arbetsgivare ser vinster i att kunna krympa kontorsytor genom att införa så kallade aktivitetsbaserade kontor som funkar enbart så länge folk jobbar någon annanstans.

NACKDELAR

➧ Chefer med kontrollbehov kan skapa problem. För dem är det viktigast att medarbetarna är på plats, inte att de presterar. Jobbar du hemifrån kan du alltså behöva prestera mer än om du är på jobbet.

➧ Du går miste om den sociala sidan av jobbet. Fikapauser och korridorsnack kan vara värdefullt i lagom stora doser.

➧ Det gäller att ha disciplin. Att hänga upp en tvätt eller stryka medan man tar ett jobbsamtal funkar bra, men blir man för distraherad av åsynen av dammråttor eller lockropen från tv-soffan ska man nog akta sig för att jobba hemifrån.

➧ Gränserna mellan arbete och fritid suddas ut mer när man faktiskt kan sitta ostört och jobba hur länge som helst. Det är lättare att stänga av datorn när man har ett tåg att passa eller när nattvakterna dyker upp och knackar en på axeln.

➧ Kroppen kan ta stryk – att sitta i soffan böjd över den bärbara datorn är visserligen mysigt men kan vara fysiskt påfrestande. På jobbet blir det naturligt fler behövliga pauser plus att det oftast finns både höjbara skrivbord och ergonomiska hjälpmedel.

➧ Det kan uppfattas som orättvist. Alla har inte arbetsuppgifter som kan utföras hemifrån. Är man till exempel chef eller receptionist behöver man sannolikt vara närvarande på arbetsplatsen.

➧ Det kan bidra till att arbetsgivare inte upptäcker i tid om någon far illa/har problem som behöver åtgärdas innan saker och ting går helt över styr. En anställd som redan känner sig utanför gemenskapen kan hamna ännu mer utanför.

TIPS

  • Huvudprincipen för allt arbetsmiljöarbete är att arbetsgivaren har huvudansvaret och ska förebygga ohälsa och olycksfall, oavsett var jobbet utförs. En klok arbetsgivare ser till att vara tydlig med på vilka premisser man jobbar hemifrån.
  • Ha en policy som reglerar hemarbete. Alla ska veta vad som gäller och ingen ska behöva stå med mössan i hand och skrapa med foten när man behöver jobba hemifrån.
  • Om någon missbrukar möjligheten att jobba hemifrån ska inte kollektivet straffas genom att distansarbete avskaffas för alla. Chefen måste ta upp problemet med den enskilde medarbetaren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält