Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Jobba hemifrån – Så får du det att funka
Tack vare Skype, bärbara datorer och snabb uppkoppling kan mycket jobb utföras på distans. Att arbeta hemma har dock både sina för- och nackdelar.
FÖRDELAR
➧ Du spar värdefull tid. Särskilt om du bor långt ifrån din arbetsplats och måste pendla. Men även om du bor vägg i vägg med arbetsplatsen spar du tid genom att du kan göra saker i de luckor som alltid uppstår på jobbet – plocka ur diskmaskinen, sätta en deg, etcetera.
➧ Såvida du inte ska använda Skype kan du jobba i morgonrocken – och slipper alltså det obehag som alltför trånga byxor och behå-band kan innebära.
➧ Du slipper de miljoner distraktioner som finns på en arbetsplats, särskilt om ni sitter i ett öppet kontorslandskap eller om kontoret är aktivitetsbaserat. Du kan jobba koncentrerat och ditt flow avbryts aldrig av irriterande kollegor, pockande chefer och ideliga fikapauser.
➧ Du slipper utsätta dig för en massa lömska bakterier och elaka virus som florerar inte bara i kollektivtrafiken utan också på jobbet – i synnerhet om ni sitter på ett aktivitetsbaserat kontor och snörvlar över gemensamma tangentbord. Ofattbara samhällsvinster i influensatider.
➧ Du är tillgänglig om dina barn skulle bli sjuka/ hunden behöver rastas/hantverkare ska släppas in och avskräcker inbrottstjuvar.
➧ Minskad stress: du behöver inte oroa dig för om tågen ska gå i tid, om det syns att du inte har bytt skjorta, att du glömt passerkortet och andra orosmoment som kan höja kortisolhalterna.
➧ Fler arbetsgivare ser vinster i att kunna krympa kontorsytor genom att införa så kallade aktivitetsbaserade kontor som funkar enbart så länge folk jobbar någon annanstans.
NACKDELAR
➧ Chefer med kontrollbehov kan skapa problem. För dem är det viktigast att medarbetarna är på plats, inte att de presterar. Jobbar du hemifrån kan du alltså behöva prestera mer än om du är på jobbet.
➧ Du går miste om den sociala sidan av jobbet. Fikapauser och korridorsnack kan vara värdefullt i lagom stora doser.
➧ Det gäller att ha disciplin. Att hänga upp en tvätt eller stryka medan man tar ett jobbsamtal funkar bra, men blir man för distraherad av åsynen av dammråttor eller lockropen från tv-soffan ska man nog akta sig för att jobba hemifrån.
➧ Gränserna mellan arbete och fritid suddas ut mer när man faktiskt kan sitta ostört och jobba hur länge som helst. Det är lättare att stänga av datorn när man har ett tåg att passa eller när nattvakterna dyker upp och knackar en på axeln.
➧ Kroppen kan ta stryk – att sitta i soffan böjd över den bärbara datorn är visserligen mysigt men kan vara fysiskt påfrestande. På jobbet blir det naturligt fler behövliga pauser plus att det oftast finns både höjbara skrivbord och ergonomiska hjälpmedel.
➧ Det kan uppfattas som orättvist. Alla har inte arbetsuppgifter som kan utföras hemifrån. Är man till exempel chef eller receptionist behöver man sannolikt vara närvarande på arbetsplatsen.
➧ Det kan bidra till att arbetsgivare inte upptäcker i tid om någon far illa/har problem som behöver åtgärdas innan saker och ting går helt över styr. En anställd som redan känner sig utanför gemenskapen kan hamna ännu mer utanför.
TIPS
- Huvudprincipen för allt arbetsmiljöarbete är att arbetsgivaren har huvudansvaret och ska förebygga ohälsa och olycksfall, oavsett var jobbet utförs. En klok arbetsgivare ser till att vara tydlig med på vilka premisser man jobbar hemifrån.
- Ha en policy som reglerar hemarbete. Alla ska veta vad som gäller och ingen ska behöva stå med mössan i hand och skrapa med foten när man behöver jobba hemifrån.
- Om någon missbrukar möjligheten att jobba hemifrån ska inte kollektivet straffas genom att distansarbete avskaffas för alla. Chefen måste ta upp problemet med den enskilde medarbetaren.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp
Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel?
– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.
Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?
– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.
– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.
Vad driver dig?
– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.
Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey
Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.
För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.
Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.
Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.
I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.
Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven
GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.
ÅLDER: 46.
BOR: Umeå.
BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.
