Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba hemifrån – Så får du det att funka

Tack vare Skype, bärbara datorer och snabb uppkoppling kan mycket jobb utföras på distans. Att arbeta hemma har dock både sina för- och nackdelar.
Johanna Rovira Publicerad
Getty Images
Även om ingen ser dig när du jobbar i hemmet kan det vara klokt att även där tänka på ergonomin. Getty Images

FÖRDELAR

➧ Du spar värdefull tid. Särskilt om du bor långt ifrån din arbetsplats och måste pendla. Men även om du bor vägg i vägg med arbetsplatsen spar du tid genom att du kan göra saker i de luckor som alltid uppstår på jobbet – plocka ur diskmaskinen, sätta en deg, etcetera.

➧ Såvida du inte ska använda Skype kan du jobba i morgonrocken – och slipper alltså det obehag som alltför trånga byxor och behå-band kan innebära.

➧ Du slipper de miljoner distraktioner som finns på en arbetsplats, särskilt om ni sitter i ett öppet kontorslandskap eller om kontoret är aktivitetsbaserat. Du kan jobba koncentrerat och ditt flow avbryts aldrig av irriterande kollegor, pockande chefer och ideliga fikapauser.

➧ Du slipper utsätta dig för en massa lömska bakterier och elaka virus som florerar inte bara i kollektivtrafiken utan också på jobbet – i synnerhet om ni sitter på ett aktivitetsbaserat kontor och snörvlar över gemensamma tangentbord. Ofattbara samhällsvinster i influensatider.

➧ Du är tillgänglig om dina barn skulle bli sjuka/ hunden behöver rastas/hantverkare ska släppas in och avskräcker inbrottstjuvar.

➧ Minskad stress: du behöver inte oroa dig för om tågen ska gå i tid, om det syns att du inte har bytt skjorta, att du glömt passerkortet och andra orosmoment som kan höja kortisolhalterna.

➧ Fler arbetsgivare ser vinster i att kunna krympa kontorsytor genom att införa så kallade aktivitetsbaserade kontor som funkar enbart så länge folk jobbar någon annanstans.

NACKDELAR

➧ Chefer med kontrollbehov kan skapa problem. För dem är det viktigast att medarbetarna är på plats, inte att de presterar. Jobbar du hemifrån kan du alltså behöva prestera mer än om du är på jobbet.

➧ Du går miste om den sociala sidan av jobbet. Fikapauser och korridorsnack kan vara värdefullt i lagom stora doser.

➧ Det gäller att ha disciplin. Att hänga upp en tvätt eller stryka medan man tar ett jobbsamtal funkar bra, men blir man för distraherad av åsynen av dammråttor eller lockropen från tv-soffan ska man nog akta sig för att jobba hemifrån.

➧ Gränserna mellan arbete och fritid suddas ut mer när man faktiskt kan sitta ostört och jobba hur länge som helst. Det är lättare att stänga av datorn när man har ett tåg att passa eller när nattvakterna dyker upp och knackar en på axeln.

➧ Kroppen kan ta stryk – att sitta i soffan böjd över den bärbara datorn är visserligen mysigt men kan vara fysiskt påfrestande. På jobbet blir det naturligt fler behövliga pauser plus att det oftast finns både höjbara skrivbord och ergonomiska hjälpmedel.

➧ Det kan uppfattas som orättvist. Alla har inte arbetsuppgifter som kan utföras hemifrån. Är man till exempel chef eller receptionist behöver man sannolikt vara närvarande på arbetsplatsen.

➧ Det kan bidra till att arbetsgivare inte upptäcker i tid om någon far illa/har problem som behöver åtgärdas innan saker och ting går helt över styr. En anställd som redan känner sig utanför gemenskapen kan hamna ännu mer utanför.

TIPS

  • Huvudprincipen för allt arbetsmiljöarbete är att arbetsgivaren har huvudansvaret och ska förebygga ohälsa och olycksfall, oavsett var jobbet utförs. En klok arbetsgivare ser till att vara tydlig med på vilka premisser man jobbar hemifrån.
  • Ha en policy som reglerar hemarbete. Alla ska veta vad som gäller och ingen ska behöva stå med mössan i hand och skrapa med foten när man behöver jobba hemifrån.
  • Om någon missbrukar möjligheten att jobba hemifrån ska inte kollektivet straffas genom att distansarbete avskaffas för alla. Chefen måste ta upp problemet med den enskilde medarbetaren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.

Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.