Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur funkar en hjärtstartare?

Hur funkar en defibrillator? Och när kan man använda en hjärtstartare? Kan man starta ett hjärta med defibrillator?
Här får du veta allt du vill veta om hjärtstartare.
David Österberg Publicerad
Hur fungerar en hjärtstartare? På bilden en defibllirator utomhus.
Så fungerar en hjärtstartare. Varje år dör flera tusen människor av hjärtstopp. Med hjärt- och lungräddning och en hjärtstartare ökar chansen att överleva kraftigt. Foto: Martina Holmberg/TT.

Vad gör en defibrillator?

En defibrillator, eller hjärtstartare, ger en elektrisk stöt som vid ett hjärtstopp kan få i gång hjärtat igen. Apparaten består av elektroder som fästs på den drabbades bröstkorg. Defibrillering varvas med hjärt- och lungräddning.

Kan hjärtstartare starta ett hjärta?

Varje år drabbas 10 000 personer (som inte är på sjukhus) av hjärtstopp. Bara 600 av dem överlever. Med hjärt- och lungräddning och en stöt från en hjärtstartare inom tre minuter ökar chansen till överlevnad med 75 procent.

4 av 10 som drabbas är i arbetsför ålder. Antalet överlevande har mer än fördubblats det senaste decenniet, tack vare fler hjärtstartare och att fler har kunskap om hjärt- och lungräddning.

Placera hjärtstartare utomhus

Kom ihåg att kontrollera apparaten regelbundet. Batterier och elektroder behöver ibland bytas. Att placera hjärtstartaren utomhus efter kontorstid för att ett sms kan gå ut till livräddare i närheten dygnet runt. 

Det finns särskilda skåp för utomhusbruk som är larmade och upplysta.

Får alla använda hjärtstartare?

Hjärtstartare kräver ingen utbildning och får användas av alla. Apparaten ger talade instruktioner och visar hur man ska göra via bilder eller film. Den känner själv av om den ska ge en stöt eller inte.

Den som är över 18 år och kan hjärträddning kan ladda ner appen ”Sms-livräddare”. Då skickas ett sms om en person i närheten behöver hjälp. Om flera livräddare får sms om att bege sig till personen uppmanas övriga att hämta en hjärtstartare.

Kan man köpa en hjärtstartare?

Det finns inget lagkrav på att arbetsplatser ska ha hjärtstartare och bara 20 procent har det. Det går både att hyra och köpa hjärtstartare. På hjartstartarregistret.se kan man se var närmaste hjärtstartare finns. Totalt finns omkring 19 000 registrerade hjärtstartare utanför sjukhusen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.