Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur funkar en hjärtstartare?

Hur funkar en defibrillator? Och när kan man använda en hjärtstartare? Kan man starta ett hjärta med defibrillator?
Här får du veta allt du vill veta om hjärtstartare.
David Österberg Publicerad
Hur fungerar en hjärtstartare? På bilden en defibllirator utomhus.
Så fungerar en hjärtstartare. Varje år dör flera tusen människor av hjärtstopp. Med hjärt- och lungräddning och en hjärtstartare ökar chansen att överleva kraftigt. Foto: Martina Holmberg/TT.

Vad gör en defibrillator?

En defibrillator, eller hjärtstartare, ger en elektrisk stöt som vid ett hjärtstopp kan få i gång hjärtat igen. Apparaten består av elektroder som fästs på den drabbades bröstkorg. Defibrillering varvas med hjärt- och lungräddning.

Kan hjärtstartare starta ett hjärta?

Varje år drabbas 10 000 personer (som inte är på sjukhus) av hjärtstopp. Bara 600 av dem överlever. Med hjärt- och lungräddning och en stöt från en hjärtstartare inom tre minuter ökar chansen till överlevnad med 75 procent.

4 av 10 som drabbas är i arbetsför ålder. Antalet överlevande har mer än fördubblats det senaste decenniet, tack vare fler hjärtstartare och att fler har kunskap om hjärt- och lungräddning.

Placera hjärtstartare utomhus

Kom ihåg att kontrollera apparaten regelbundet. Batterier och elektroder behöver ibland bytas. Att placera hjärtstartaren utomhus efter kontorstid för att ett sms kan gå ut till livräddare i närheten dygnet runt. 

Det finns särskilda skåp för utomhusbruk som är larmade och upplysta.

Får alla använda hjärtstartare?

Hjärtstartare kräver ingen utbildning och får användas av alla. Apparaten ger talade instruktioner och visar hur man ska göra via bilder eller film. Den känner själv av om den ska ge en stöt eller inte.

Den som är över 18 år och kan hjärträddning kan ladda ner appen ”Sms-livräddare”. Då skickas ett sms om en person i närheten behöver hjälp. Om flera livräddare får sms om att bege sig till personen uppmanas övriga att hämta en hjärtstartare.

Kan man köpa en hjärtstartare?

Det finns inget lagkrav på att arbetsplatser ska ha hjärtstartare och bara 20 procent har det. Det går både att hyra och köpa hjärtstartare. På hjartstartarregistret.se kan man se var närmaste hjärtstartare finns. Totalt finns omkring 19 000 registrerade hjärtstartare utanför sjukhusen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.