Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
En defibrillator, eller hjärtstartare, ger en elektrisk stöt som vid ett hjärtstopp kan få i gång hjärtat igen. Apparaten består av elektroder som fästs på den drabbades bröstkorg. Defibrillering varvas med hjärt- och lungräddning.
Varje år drabbas 10 000 personer (som inte är på sjukhus) av hjärtstopp. Bara 600 av dem överlever. Med hjärt- och lungräddning och en stöt från en hjärtstartare inom tre minuter ökar chansen till överlevnad med 75 procent.
4 av 10 som drabbas är i arbetsför ålder. Antalet överlevande har mer än fördubblats det senaste decenniet, tack vare fler hjärtstartare och att fler har kunskap om hjärt- och lungräddning.
Kom ihåg att kontrollera apparaten regelbundet. Batterier och elektroder behöver ibland bytas. Att placera hjärtstartaren utomhus efter kontorstid för att ett sms kan gå ut till livräddare i närheten dygnet runt.
Det finns särskilda skåp för utomhusbruk som är larmade och upplysta.
Hjärtstartare kräver ingen utbildning och får användas av alla. Apparaten ger talade instruktioner och visar hur man ska göra via bilder eller film. Den känner själv av om den ska ge en stöt eller inte.
Den som är över 18 år och kan hjärträddning kan ladda ner appen ”Sms-livräddare”. Då skickas ett sms om en person i närheten behöver hjälp. Om flera livräddare får sms om att bege sig till personen uppmanas övriga att hämta en hjärtstartare.
Det finns inget lagkrav på att arbetsplatser ska ha hjärtstartare och bara 20 procent har det. Det går både att hyra och köpa hjärtstartare. På hjartstartarregistret.se kan man se var närmaste hjärtstartare finns. Totalt finns omkring 19 000 registrerade hjärtstartare utanför sjukhusen.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
