Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Dödsfarligt att få lön

Att få lön kan vara livsfarligt. En ny undersökning visar att antalet dödsfall ökar betydligt på lönedagen. Antalet dödsfall på grund av hjärtproblem ökar med hela 67 procent.
Johanna Rovira Publicerad
Björn Larsson Ask/TT
En defibrillator, eller hjärtstartare, testas på Karolinska sjukhusets intensivklinik.. Björn Larsson Ask/TT

Risken att dö på lönedagen är som högst om du är mellan 18 och 35 år men för alla åldersgrupper finns en förhöjd risk att gå hädan samma dag som lönen dimper ner, visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Tjänar du mycket kan du klara dig, det är låginkomsttagare som löper störst risk att trilla av pinn.

Det spelar ingen roll vilken veckodag lönen betalas ut – lika många dog om pengarna kom en tisdag som en fredag. Män och kvinnor påverkas ungefär lika mycket och stroke och hjärtproblem är de vanligaste dödsorsakerna.

- Vi har försökt lägga pussel av den information vi har och varför det främst är unga och låginkomsttagare som drabbas kan vi bara spekulera i, säger Johan Vikström, en av flera rapportförfattare.

Rapportförfattarna har dock uteslutit att dödsfallen skulle ha något att göra med att folk super ihjäl sig på lönedagen utan lutar mer åt att det beror på låginkomsttagare och yngre generellt har en mindre buffert och därför blir mer aktiva när pengarna väl trillar in.

- Du gör en mängd olika saker som du normalt inte gör - är mer ute i trafiken, storhandlar, shoppar - saker som skapar stress som kan trigga underliggande hjärtproblem.

- Vi kan heller inte utesluta att oron över obetalda räkningar som man måste ta tag i på löneutbetalningsdagen kan ha effekt, säger Johan Vikström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.