Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Hög stress bland unga engagerade
Anställda och förtroendevalda inom ungdomsrörelsen brinner för sitt jobb. Men sektorn tampas med stora utmaningar. Hot, trakasserier och otydliga strukturer är några som kan få allvarliga konsekvenser för arbetsmiljön.
Ungas deltagande i föreningslivet fortsätter att öka. I dag finns sammanlagt över 700 000 medlemmar i 109 organisationer. Men trots att medlemsantalet ökar har allt fler föreningar svårt att finansiera verksamheten, något som skapar stress, visar en ny rapport från LSU, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer.
– Att inte veta hur nästa års budget ser ut är pressande. Majoriteten av dem vi frågat i undersökningen uppger att de har problem med stress och nästan hälften säger att den oklara finansieringen påverkar deras arbetssituation, säger Tomas Hultman, som är projektledare på LSU.
En stor andel svarade också att det finns förväntningar på att de själva ska hitta finansiering för sin tjänst, vilket kan skapa en inre konflikt hos de anställda, när organisationens verksamhet ska vägas mot den egna försörjningen.
Undersökningen visar också att hälften av de anställda och förtroendevalda upplever att det förekommer hot och trakasserier mot den organisation de företräder. Ibland så allvarligt att deras dagliga jobb påverkas.
– Det är en fruktansvärd siffra. Det är orimligt att bli trakasserad till den grad att man inte kan utföra sitt uppdrag utan att må dåligt, säger Tomas Hultman.
Något som i hög grad utmärker förtroendevaldas arbetssituation är att de känner att de ständigt måste vara tillgängliga via e-post eller telefon, något som gör det svårt att släppa det ideella uppdraget när de är lediga. Enligt rapporten anser 60 procent av de tillfrågade att de inte hade balans mellan jobb och fritid. En tredjedel svarade också att tankar på uppdraget påverkade sömnkvaliteten negativt.
– Återhämtning är en viktig del i att må bra på jobbet och här ser vi att den får stryka på foten (när sömnkvaliteten påverkas).
En annan oroande siffra från rapporten är att var tionde anställd som deltagit i undersökningen varit sjukskriven på grund av utmattning på sin nuvarande arbetsplats. 65 procent svarade också att de gått till jobbet trots att de borde varit sjukskrivna. Bland de förtroendevalda svarade nästan hälften att de någon gång känt sig så utmattade att de inte kunnat fullfölja sitt uppdrag.
LSU
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
