Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hög stress bland unga engagerade

Anställda och förtroendevalda inom ungdomsrörelsen brinner för sitt jobb. Men sektorn tampas med stora utmaningar. Hot, trakasserier och otydliga strukturer är några som kan få allvarliga konsekvenser för arbetsmiljön.
Lina Björk Publicerad

Ungas deltagande i föreningslivet fortsätter att öka. I dag finns sammanlagt över 700 000 medlemmar i 109 organisationer. Men trots att medlemsantalet ökar har allt fler föreningar svårt att finansiera verksamheten, något som skapar stress, visar en ny rapport från LSU, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer.

– Att inte veta hur nästa års budget ser ut är pressande. Majoriteten av dem vi frågat i undersökningen uppger att de har problem med stress och nästan hälften säger att den oklara finansieringen påverkar deras arbetssituation, säger Tomas Hultman, som är projektledare på LSU.

En stor andel svarade också att det finns förväntningar på att de själva ska hitta finansiering för sin tjänst, vilket kan skapa en inre konflikt hos de anställda, när organisationens verksamhet ska vägas mot den egna försörjningen.

Undersökningen visar också att hälften av de anställda och förtroendevalda upplever att det förekommer hot och trakasserier mot den organisation de företräder. Ibland så allvarligt att deras dagliga jobb påverkas.

– Det är en fruktansvärd siffra. Det är orimligt att bli trakasserad till den grad att man inte kan utföra sitt uppdrag utan att må dåligt, säger Tomas Hultman.

Något som i hög grad utmärker förtroendevaldas arbetssituation är att de känner att de ständigt måste vara tillgängliga via e-post eller telefon, något som gör det svårt att släppa det ideella uppdraget när de är lediga. Enligt rapporten anser 60 procent av de tillfrågade att de inte hade balans mellan jobb och fritid. En tredjedel svarade också att tankar på uppdraget påverkade sömnkvaliteten negativt.

– Återhämtning är en viktig del i att må bra på jobbet och här ser vi att den får stryka på foten (när sömnkvaliteten påverkas).

En annan oroande siffra från rapporten är att var tionde anställd som deltagit i undersökningen varit sjukskriven på grund av utmattning på sin nuvarande arbetsplats. 65 procent svarade också att de gått till jobbet trots att de borde varit sjukskrivna. Bland de förtroendevalda svarade nästan hälften att de någon gång känt sig så utmattade att de inte kunnat fullfölja sitt uppdrag.

LSU

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.