Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hög stress bland unga engagerade

Anställda och förtroendevalda inom ungdomsrörelsen brinner för sitt jobb. Men sektorn tampas med stora utmaningar. Hot, trakasserier och otydliga strukturer är några som kan få allvarliga konsekvenser för arbetsmiljön.
Lina Björk Publicerad

Ungas deltagande i föreningslivet fortsätter att öka. I dag finns sammanlagt över 700 000 medlemmar i 109 organisationer. Men trots att medlemsantalet ökar har allt fler föreningar svårt att finansiera verksamheten, något som skapar stress, visar en ny rapport från LSU, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer.

– Att inte veta hur nästa års budget ser ut är pressande. Majoriteten av dem vi frågat i undersökningen uppger att de har problem med stress och nästan hälften säger att den oklara finansieringen påverkar deras arbetssituation, säger Tomas Hultman, som är projektledare på LSU.

En stor andel svarade också att det finns förväntningar på att de själva ska hitta finansiering för sin tjänst, vilket kan skapa en inre konflikt hos de anställda, när organisationens verksamhet ska vägas mot den egna försörjningen.

Undersökningen visar också att hälften av de anställda och förtroendevalda upplever att det förekommer hot och trakasserier mot den organisation de företräder. Ibland så allvarligt att deras dagliga jobb påverkas.

– Det är en fruktansvärd siffra. Det är orimligt att bli trakasserad till den grad att man inte kan utföra sitt uppdrag utan att må dåligt, säger Tomas Hultman.

Något som i hög grad utmärker förtroendevaldas arbetssituation är att de känner att de ständigt måste vara tillgängliga via e-post eller telefon, något som gör det svårt att släppa det ideella uppdraget när de är lediga. Enligt rapporten anser 60 procent av de tillfrågade att de inte hade balans mellan jobb och fritid. En tredjedel svarade också att tankar på uppdraget påverkade sömnkvaliteten negativt.

– Återhämtning är en viktig del i att må bra på jobbet och här ser vi att den får stryka på foten (när sömnkvaliteten påverkas).

En annan oroande siffra från rapporten är att var tionde anställd som deltagit i undersökningen varit sjukskriven på grund av utmattning på sin nuvarande arbetsplats. 65 procent svarade också att de gått till jobbet trots att de borde varit sjukskrivna. Bland de förtroendevalda svarade nästan hälften att de någon gång känt sig så utmattade att de inte kunnat fullfölja sitt uppdrag.

LSU

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.