Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hemarbete kan skapa ett B-lag på jobbet

Även om många ser fördelar med att jobba hemifrån så påverkar det gruppdynamiken på jobbet. Det kan också leda till att man hamnar i ett B-lag, med sämre möjligheter till befordran och högre lön, påpekar psykologen Caroline Lornudd.
Anita Täpp Publicerad
En grupp medarbetare har fysiskt möte och en annan grupp syns på skärm.
För att öka interaktionen mellan dem som sitter på kontoret och de som sitter hemma föreslår Caroline Lornudd att man ser till att blanda grupperna i olika sammanhang. Foto: Shutterstock

Undersökningar har visat att många anställda gärna fortsätter jobba hemifrån efter pandemin. Och nu finns en stor flexibilitet vad gäller det. Medan en del helt har behövt upphöra med hemmaarbetet, kan andra fritt välja varifrån de jobbar eller vara på kontoret några dagar i veckan.

Vilka följder det här får för gruppdynamiken – alltså hur vi gemensamt löser problem, fattar beslut och gör annat som baseras på samspelet i arbetsgruppen – tycks det ännu ha forskats lite om.

Caroline Lornudd
Foto: Jannis Politidis

– Men den här hybridvarianten, där kanske chefen och några andra i arbetsgruppen alltid eller mestadels är på kontoret medan andra kan vara där några dagar i veckan, och därför mest kommunicerar digitalt är ju väldigt nytt för oss. Det är ett stort experiment där vi prövar oss fram här och nu, säger psykologen och forskaren Caroline Lornudd.

Får svårare be om hjälp

– Men en brittisk studie har ändå visat att när minst en tredjedel jobbar hemifrån så tar samspelet längre tid och kräver större ansträngning. Liksom att när man inte längre träffas och kan fråga någon direkt på jobbet, utan kanske gör det via ett mejl, så blir tröskeln att fråga om hjälp också högre.

En annan möjlig konsekvens som Caroline Lornudd lyfter fram är att hemarbetet kan leda till att det bildas ett A- och B-lag på arbetsplatserna.

– Om chefen nästan alltid är på jobbet så kommer hon eller han också se och umgås mest med de medarbetare som är där, vilket stärker banden till dem. Och eftersom chefer bara är människor och inte alltid är helt objektiva kan det naturligtvis också påverka lönesättningen och möjligheten att bli befordrad, säger hon.

Den psykologiska tryggheten kan minska

Utifrån de många besök som Caroline Lornudd har gjort på arbetsplatser i sin roll som föreläsare och utbildare har hon mött anställda som har upplevt att den psykologiska tryggheten i arbetsgruppen kan vara en utmaning vid hemmajobbande.

Den tryggheten innebär exempelvis att man både kan prata om lärande och misstag på jobbet i arbetsgruppen liksom att man vågar visa sig mänsklig och exempelvis berätta om det händer något jobbigt på hemmaplan.

– När nu många jobbar hemifrån så försvinner också många spontana möten i korridoren och fikarummet som är så viktiga för att vi ska ha möjlighet att skapa de relationer som ger trygghet i gruppen, säger hon.

Vad kan man direkt och konkret göra för att motverka de problem som kan uppstå till följd av hemarbetet?
– Teambuilding, där man träffas fysiskt eller virtuellt och skapar gemensamma upplevelser är bra. Viktigt är också att planera in regelbundna sociala träffar där man pratar om annat än arbete, för att lära känna varandra bättre, säger Caroline Lornudd.

– Viktigt är också att gruppen ser över vilka utmaningar hybridkontoret innebär och att man försöker finna lösningar på det. Kanske ska man exempelvis ha ett system där man regelbundet ringer en kollega som man inte brukar prata så mycket med. Det är viktigt att hitta en struktur för och lägga lite mer energi på sådant. Annars blir det inte av.

Viktigt alla visar sig på digitala möten

För att öka interaktionen mellan dem som sitter på kontoret och de som sitter hemma föreslår Caroline Lornudd att man ser till att blanda grupperna i olika sammanhang. Så kan man exempelvis göra vid ett digitalt möte där deltagarna får i uppgift att diskutera något två och två.

Caroline Lornudd är också övertygad om att det är viktigt att man utnyttjar tekniken så att ingen som är med på ett digitalt möte stänger av kameran, så att alla ser varandra. Liksom att man när man går rundan runt gärna börjar med hemmajobbarna.

– Det kan vara mycket svårare att ta plats för dem. Och då kan en aktiv fråga om en kommentar från deras sida vara bra.

Så kan hybridkontoret fungera bättre

  • Satsa på mycket teambuilding, både fysiskt och virtuellt, för att skapa gemensamma upplevelser.
  • Ordna med regelbundna digitala eller fysiska sociala möten där ni pratar om annat än arbete, för att lära känna varandra bättre.
  • Se över vilka utmaningar hybridkontoret innebär och försök hitta lösningar på dem.
  • Se till att deltagarna i grupper som ska diskutera något på ett möte blir en mix av de som jobbar på kontoret och hemmajobbarna, för att stärka banden mellan alla medarbetare.
  • Utnyttja tekniken så att alla kan se varandra vid digitala möten. Alla bör då också ha kameran på.
  • Be gärna om åsikter och kommentarer av hemmajobbarna vid de digitala mötena eftersom de kan ha svårare att ta plats. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.