Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hemarbete kan skapa ett B-lag på jobbet

Även om många ser fördelar med att jobba hemifrån så påverkar det gruppdynamiken på jobbet. Det kan också leda till att man hamnar i ett B-lag, med sämre möjligheter till befordran och högre lön, påpekar psykologen Caroline Lornudd.
Anita Täpp Publicerad
En grupp medarbetare har fysiskt möte och en annan grupp syns på skärm.
För att öka interaktionen mellan dem som sitter på kontoret och de som sitter hemma föreslår Caroline Lornudd att man ser till att blanda grupperna i olika sammanhang. Foto: Shutterstock

Undersökningar har visat att många anställda gärna fortsätter jobba hemifrån efter pandemin. Och nu finns en stor flexibilitet vad gäller det. Medan en del helt har behövt upphöra med hemmaarbetet, kan andra fritt välja varifrån de jobbar eller vara på kontoret några dagar i veckan.

Vilka följder det här får för gruppdynamiken – alltså hur vi gemensamt löser problem, fattar beslut och gör annat som baseras på samspelet i arbetsgruppen – tycks det ännu ha forskats lite om.

Caroline Lornudd
Foto: Jannis Politidis

– Men den här hybridvarianten, där kanske chefen och några andra i arbetsgruppen alltid eller mestadels är på kontoret medan andra kan vara där några dagar i veckan, och därför mest kommunicerar digitalt är ju väldigt nytt för oss. Det är ett stort experiment där vi prövar oss fram här och nu, säger psykologen och forskaren Caroline Lornudd.

Får svårare be om hjälp

– Men en brittisk studie har ändå visat att när minst en tredjedel jobbar hemifrån så tar samspelet längre tid och kräver större ansträngning. Liksom att när man inte längre träffas och kan fråga någon direkt på jobbet, utan kanske gör det via ett mejl, så blir tröskeln att fråga om hjälp också högre.

En annan möjlig konsekvens som Caroline Lornudd lyfter fram är att hemarbetet kan leda till att det bildas ett A- och B-lag på arbetsplatserna.

– Om chefen nästan alltid är på jobbet så kommer hon eller han också se och umgås mest med de medarbetare som är där, vilket stärker banden till dem. Och eftersom chefer bara är människor och inte alltid är helt objektiva kan det naturligtvis också påverka lönesättningen och möjligheten att bli befordrad, säger hon.

Den psykologiska tryggheten kan minska

Utifrån de många besök som Caroline Lornudd har gjort på arbetsplatser i sin roll som föreläsare och utbildare har hon mött anställda som har upplevt att den psykologiska tryggheten i arbetsgruppen kan vara en utmaning vid hemmajobbande.

Den tryggheten innebär exempelvis att man både kan prata om lärande och misstag på jobbet i arbetsgruppen liksom att man vågar visa sig mänsklig och exempelvis berätta om det händer något jobbigt på hemmaplan.

– När nu många jobbar hemifrån så försvinner också många spontana möten i korridoren och fikarummet som är så viktiga för att vi ska ha möjlighet att skapa de relationer som ger trygghet i gruppen, säger hon.

Vad kan man direkt och konkret göra för att motverka de problem som kan uppstå till följd av hemarbetet?
– Teambuilding, där man träffas fysiskt eller virtuellt och skapar gemensamma upplevelser är bra. Viktigt är också att planera in regelbundna sociala träffar där man pratar om annat än arbete, för att lära känna varandra bättre, säger Caroline Lornudd.

– Viktigt är också att gruppen ser över vilka utmaningar hybridkontoret innebär och att man försöker finna lösningar på det. Kanske ska man exempelvis ha ett system där man regelbundet ringer en kollega som man inte brukar prata så mycket med. Det är viktigt att hitta en struktur för och lägga lite mer energi på sådant. Annars blir det inte av.

Viktigt alla visar sig på digitala möten

För att öka interaktionen mellan dem som sitter på kontoret och de som sitter hemma föreslår Caroline Lornudd att man ser till att blanda grupperna i olika sammanhang. Så kan man exempelvis göra vid ett digitalt möte där deltagarna får i uppgift att diskutera något två och två.

Caroline Lornudd är också övertygad om att det är viktigt att man utnyttjar tekniken så att ingen som är med på ett digitalt möte stänger av kameran, så att alla ser varandra. Liksom att man när man går rundan runt gärna börjar med hemmajobbarna.

– Det kan vara mycket svårare att ta plats för dem. Och då kan en aktiv fråga om en kommentar från deras sida vara bra.

Så kan hybridkontoret fungera bättre

  • Satsa på mycket teambuilding, både fysiskt och virtuellt, för att skapa gemensamma upplevelser.
  • Ordna med regelbundna digitala eller fysiska sociala möten där ni pratar om annat än arbete, för att lära känna varandra bättre.
  • Se över vilka utmaningar hybridkontoret innebär och försök hitta lösningar på dem.
  • Se till att deltagarna i grupper som ska diskutera något på ett möte blir en mix av de som jobbar på kontoret och hemmajobbarna, för att stärka banden mellan alla medarbetare.
  • Utnyttja tekniken så att alla kan se varandra vid digitala möten. Alla bör då också ha kameran på.
  • Be gärna om åsikter och kommentarer av hemmajobbarna vid de digitala mötena eftersom de kan ha svårare att ta plats. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.