Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hemarbete kan skapa ett B-lag på jobbet

Även om många ser fördelar med att jobba hemifrån så påverkar det gruppdynamiken på jobbet. Det kan också leda till att man hamnar i ett B-lag, med sämre möjligheter till befordran och högre lön, påpekar psykologen Caroline Lornudd.
Anita Täpp Publicerad 29 april 2022, kl 07:31
En grupp medarbetare har fysiskt möte och en annan grupp syns på skärm.
För att öka interaktionen mellan dem som sitter på kontoret och de som sitter hemma föreslår Caroline Lornudd att man ser till att blanda grupperna i olika sammanhang. Foto: Shutterstock

Undersökningar har visat att många anställda gärna fortsätter jobba hemifrån efter pandemin. Och nu finns en stor flexibilitet vad gäller det. Medan en del helt har behövt upphöra med hemmaarbetet, kan andra fritt välja varifrån de jobbar eller vara på kontoret några dagar i veckan.

Vilka följder det här får för gruppdynamiken – alltså hur vi gemensamt löser problem, fattar beslut och gör annat som baseras på samspelet i arbetsgruppen – tycks det ännu ha forskats lite om.

Caroline Lornudd
Foto: Jannis Politidis

– Men den här hybridvarianten, där kanske chefen och några andra i arbetsgruppen alltid eller mestadels är på kontoret medan andra kan vara där några dagar i veckan, och därför mest kommunicerar digitalt är ju väldigt nytt för oss. Det är ett stort experiment där vi prövar oss fram här och nu, säger psykologen och forskaren Caroline Lornudd.

Får svårare be om hjälp

– Men en brittisk studie har ändå visat att när minst en tredjedel jobbar hemifrån så tar samspelet längre tid och kräver större ansträngning. Liksom att när man inte längre träffas och kan fråga någon direkt på jobbet, utan kanske gör det via ett mejl, så blir tröskeln att fråga om hjälp också högre.

En annan möjlig konsekvens som Caroline Lornudd lyfter fram är att hemarbetet kan leda till att det bildas ett A- och B-lag på arbetsplatserna.

– Om chefen nästan alltid är på jobbet så kommer hon eller han också se och umgås mest med de medarbetare som är där, vilket stärker banden till dem. Och eftersom chefer bara är människor och inte alltid är helt objektiva kan det naturligtvis också påverka lönesättningen och möjligheten att bli befordrad, säger hon.

Den psykologiska tryggheten kan minska

Utifrån de många besök som Caroline Lornudd har gjort på arbetsplatser i sin roll som föreläsare och utbildare har hon mött anställda som har upplevt att den psykologiska tryggheten i arbetsgruppen kan vara en utmaning vid hemmajobbande.

Den tryggheten innebär exempelvis att man både kan prata om lärande och misstag på jobbet i arbetsgruppen liksom att man vågar visa sig mänsklig och exempelvis berätta om det händer något jobbigt på hemmaplan.

– När nu många jobbar hemifrån så försvinner också många spontana möten i korridoren och fikarummet som är så viktiga för att vi ska ha möjlighet att skapa de relationer som ger trygghet i gruppen, säger hon.

Vad kan man direkt och konkret göra för att motverka de problem som kan uppstå till följd av hemarbetet?
– Teambuilding, där man träffas fysiskt eller virtuellt och skapar gemensamma upplevelser är bra. Viktigt är också att planera in regelbundna sociala träffar där man pratar om annat än arbete, för att lära känna varandra bättre, säger Caroline Lornudd.

– Viktigt är också att gruppen ser över vilka utmaningar hybridkontoret innebär och att man försöker finna lösningar på det. Kanske ska man exempelvis ha ett system där man regelbundet ringer en kollega som man inte brukar prata så mycket med. Det är viktigt att hitta en struktur för och lägga lite mer energi på sådant. Annars blir det inte av.

Viktigt alla visar sig på digitala möten

För att öka interaktionen mellan dem som sitter på kontoret och de som sitter hemma föreslår Caroline Lornudd att man ser till att blanda grupperna i olika sammanhang. Så kan man exempelvis göra vid ett digitalt möte där deltagarna får i uppgift att diskutera något två och två.

Caroline Lornudd är också övertygad om att det är viktigt att man utnyttjar tekniken så att ingen som är med på ett digitalt möte stänger av kameran, så att alla ser varandra. Liksom att man när man går rundan runt gärna börjar med hemmajobbarna.

– Det kan vara mycket svårare att ta plats för dem. Och då kan en aktiv fråga om en kommentar från deras sida vara bra.

Så kan hybridkontoret fungera bättre

  • Satsa på mycket teambuilding, både fysiskt och virtuellt, för att skapa gemensamma upplevelser.
  • Ordna med regelbundna digitala eller fysiska sociala möten där ni pratar om annat än arbete, för att lära känna varandra bättre.
  • Se över vilka utmaningar hybridkontoret innebär och försök hitta lösningar på dem.
  • Se till att deltagarna i grupper som ska diskutera något på ett möte blir en mix av de som jobbar på kontoret och hemmajobbarna, för att stärka banden mellan alla medarbetare.
  • Utnyttja tekniken så att alla kan se varandra vid digitala möten. Alla bör då också ha kameran på.
  • Be gärna om åsikter och kommentarer av hemmajobbarna vid de digitala mötena eftersom de kan ha svårare att ta plats. 
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först