Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Här är "nissarna" bakom årets julkalender
På lördag börjar årets julkalender i TV och radio. Alla har vi en relation till de färgglada luckorna, men få vet att kalendern trycks i det familjeägda kartongföretaget Schur Pack i Kumla.
– Jag tror knappt att Kumlaborna vet att den trycks här, men vi som jobbar med den är väldigt stolta, säger Benny Mörck, som är säljare på Schur Pack.
Han beskriver det lite som att vara kunglig hovleverantör. Något exklusivt som bara trycks en gång per år, men som alla har en åsikt om.
Men vi backar lite, närmare 40 år då Rinaldo & Johansson, som numer heter Schur Pack Sweden, först fick frågan om att trycka julkalendern. Då hade intresset sakta men säkert börjat vakna för kalendrarna efter att Teskedsgumman hade gjort succé några år tidigare och bänkat två miljoner barn och vuxna framför TV:n.
Hans Gullberg och Benny Mörck i Schur Packs Wall of fame.
– Vi fick en förfrågan från SVT och Sveriges Radio om att producera julkalendern och antog genast förslaget. Efter det har vi haft konkurrens både i Sverige och utomlands, men nu har vi både erfarenhet och vet hur mycket jobb som ligger bakom att det är svårt för någon annan att göra det, säger Hans Gullberg, som är innesäljare och varit med sedan starten.
Schur Pack är ett familjeägt danskt bolag med huvudsätet i Horsens. Koncerns VD Hans Schur är femte generationen som driver bolaget. När andra VD:ar vill ha sitt kontor med utsikt mot gården har Hans valt ett med utsikt mot maskinerna i fabriken. När golvet vibrerar i rätt takt vet han att stansarna går bra. Och vibrerar gör det inne i tryckeriet, där tusentals ark med vackra illustrationer svischar förbi.
Årets julkalendrar.
– Det har gått några kalendrar här genom åren, och det har varit många luckor att kontrollera, säger Claes Bergman, som jobbar som stansare på Schur Pack sedan tolv år tillbaka.
Men det är mycket jobb som ska göras innan arken ligger i maskinerna. Redan i januari träffar Benny Mörck, tillsammans med SVT och SR de tilltänkta konstnärerna för den kommande julkalendern. Då går man igenom utseende, om kalendern ska ha någon speciell funktion, vilka färger man har tänkt sig och gör en grundmall för luckorna.
– När andra går i kortbyxor så startar produktionen för oss. Allt ska vara klart innan midsommar för att vi ska kunna göra provtryck i augusti, säger Benny Mörck.
I början klistrades kalendern ihop av interner på Kumlaanstalten, men samarbetet är avslutat och all produktion sker numera inne på fabriken.
Vissa datum är heliga på Schur Pack. Julkalendern skall vara ute i butikerna och färdig till försäljning vid allhelgonahelgen. Till midsommar ska jordgubbskartongerna vara färdiga.
– För oss som jobbar här blir årstiderna alltid lite missvisande. På sommaren planerar vi för julkalendern och i december är det jordgubbssäsong i Kumla.
När provtrycket är gjort ska det slutgiltiga resultatet godkännas och då trycks kalendrarna i en stor upplaga, som sedan stansas, limmas och packas för att slutligen hamna i butikerna och hemma hos förväntansfulla barn. Några favoriter minns de anställda särskilt väl: Teskedsgumman, Trolltider, Pelle Svanslös och Sunes jul. Samtliga sitter i en vacker ram inne i kartongfabriken, som en konstnärlig walk of fame.
– Här kan man också se utvecklingen av kalendern genom tiderna. Från att ha varit två separata för Radio och TV till att få runda kanter och modernare utförande, säger Hans Gullberg.
Claes Bergman, stansare.
Men sanningen är den att julkalendern inte har förändrats så dramatiskt över åren och orsaken är enkel: vi vill känna igen vår kalender.
– Det är lite som när de stora bryggerierna gör reklam inför julen för att vi ska köpa deras dryck till julbordet. Men vi vill ha julmust för att vi alltid har det, säger Benny Mörck.
Några kalendrar har också fått rejält med kritik under åren. Trolltider från 1979 genererade 4 000 arga brev, protestlistor och anmälningar då barnen tyckte att häxan var för läskig och präster upprördes av att asaguden Oden dolde sig bakom lucka nummer 24. När Sunes jul sändes drygt tio år senare fick Sveriges ambassadör be om ursäkt till hela grannlandet för att det spelades en pjäs om en idiot i ett avsnitt, där karaktären hade en mössa som det stod Norway på.
Sedan 1973 har kalendrarna varit olika för radio och tv. Stående eller liggande kalendrar har växlat men storleken har alltid varit densamma, 41x30 cm.
– Det är alltid roligt att följa reaktionerna på julkalendern. För det är en sådan sak som många hävdar att de inte tittar på, men ändå har väldigt starka åsikter om.
Kalenderns framtid i en numera väldigt digitaliserad värld tror han ändå ser ljus ut. Upplagorna sjönk under en period. Men sedan några år tillbaka har de stabiliserat sig till en jämnare nivå igen.
– Det är egentligen fantastiskt att en papperskalender finns i den värld av teknik som vi lever i. Så jag tror att julkalendern är en tradition som vi kommer att leva med många år framöver, säger Benny Mörck.
Foto: Per Knutsson
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
Ericsson requires more office presence on less workspace
After the summer, Ericsson's management decided on new guidelines: employees are to be in the office more. This is not appreciated by all staff, especially since the company has reduced its office spaces.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
Difficult to find a private room
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
Ericsson: Hybrid work is determined through dialogue
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.
