Metoden som används kallas Stamina och handlare om att medarbetarna får beskriva sin arbetsmiljö och vad som kan göras åt problem. Illustration: Siri Carlén.
Vill man så kan man. Så kan man förenklat sammanfatta Magnus Svartengrens syn på hur man förhindrar mobbning. Han är professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och leder ett interventionsprojekt som studerar arbetsmiljö ur medarbetarnas perspektiv.
– Vi vet vilka faktorer som orsakar mobbning. Och på samma sätt som det var möjligt att förebygga problemen med asbest i arbetslivet går det att förebygga problem med mobbning.
Metoden som används kallas Stamina och handlare om att medarbetarna får beskriva sin arbetsmiljö och vad som kan göras åt problem.
Där modellen används får medarbetarna då och då svara på webbfrågan ”Vad kännetecknar din arbetssituation just nu.” Frågan följs av flera följdfrågor. Svaren genererar en rapport som blir underlag för en workshop. Där diskuterar medarbetarna det som kommit fram och workshopen leder till aktivitetsplaner som genomförs och följs upp tre gånger per år.
Det som är snyggt är att modellen kan användas för att rätta till det som är fel. Det är en light-variant av systematiskt arbetsmiljöarbete.
Projektet avslutas år 2020. Då hoppas forskarna dels att de vet mer om hur man framgångsrikt hanterar kränkningar, dels varför modellen fungerar bättre i vissa arbetsgrupper jämfört med andra.
Följ #tvåiveckan i Kollegas sociala kanaler, på webben och i nästa nummer av tidningen.
Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie
Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU
Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.
– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.
Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat.
Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap
Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.
Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.
Hur vet ni det här?
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU
– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander.
Hur definierar ni mobbning?
– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.
Mobbing står på tre ben, förklarar han:
Utsatthet för negativa beteenden.
Systematik i utsattheten.
Att en person hamnar i underläge.
Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor
Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå.
– Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning.
Kontorslandskap inte mer kreativt
Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom.
– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration.
Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?
– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )
Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor?
– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander.
Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap
Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren.
– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där.De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.
Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?
Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
