Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskningsmiljoner till arbetsmiljö och hälsa

AFA Försäkring ger sammanlagt 46 667 000 kronor till 17 nya forskningsprojekt inom arbetsmiljö och hälsa. Pengar ska bland annat fördelas till forskning om chefer som blir mobbade, utveckling för rörliga kontor och hur en aktivitetsbaserad kontorsmiljö påverkas tjänstemäns arbetsmiljö.
Linnea Andersson Publicerad 20 januari 2015, kl 16:48

AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner på forskning, utveckling och kunskapsförmedling vars syfte är att förebygga ohälsa och arbetsskador inom såväl näringsliv, kommuner som landsting. Och därmed är AFA Sveriges största finansiär inom arbetsmiljöforskning.

Här är några exempel på forskare inom arbetsmiljö och hälsa som tilldelas pengar i år:

  • Rörligare arbetsvardag med mobil teknik
    Jan Gulliksen, Kungliga Tekniska Högskolan, 2 500 000 kronor.
  • Chefer som mobbas – och anklagas för mobbning
    Christina Björklund, Karolinska Institutet, 3 300 000 kronor.
  • Effekter av arbetsmiljöförbättrande åtgärder?
    Ing-Marie Andersson, Högskolan Dalarna, 2 940 000 kronor.
  • Underlag för webbplats för arbetsmiljöarbete i bemanningsföretag
    Ann-Beth Antonsson, Svenska Miljöinstitutet, 400 000 kronor. (Har tidigare fått 2 600 000 kronor).
  • Kan långtidsstress leda till depression?
    Linda Magnusson Hanson, Stockholms universitet, 2 786 000 kronor.
  • Diagnostik och behandling vid depression
    Per Svenningsson, Karolinska Institutet, 797 000 kronor.
  • Manual för aktivitetsbaserad kontorsmiljö
    Lisbeth Slunga Järvholm, Umeå Universitet, 3 500 000 kronor.
Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.