Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskning ska få fler stanna inom handeln

Nu ska arbetsmiljön inom detaljhandeln granskas, i ett stort forskningsprojekt som 5 000 medlemmar i Unionen kan delta i. Målet är att identifiera vad som kan göra handeln till en mer attraktiv arbetsplats.
Anita Täpp Publicerad 6 oktober 2022, kl 11:30
Person håller i tröja i affär.
Det finns brist på kunskap om anställdas arbetsmiljö i detaljhandeln, trots att så många arbetar i branschen. Foto: Isabell Höjman/TT

Trots att över en halv miljon människor i Sverige jobbar inom detaljhandeln, och att genomströmningen av anställda är stor, finns en brist på arbetsmiljörelaterad forskning i branschen, konstaterar Shadé Jalali, utredare på Unionen.

– Enligt Handelsrådets kartläggning av all handelsforskning i Sverige mellan 2015 och 2019 framgår att knappt 10 procent handlade om arbetsmiljön inom handeln. Därför är det här forskningsprojektet viktig. Och därför hoppas vi också att många medlemmar vill bidra till studien,

Forskningsprojektet, som bedrivs vid Stockholms universitet kommer till stor del att bygga på enkäter som snart kommer att mejlas till 5 000 medlemmar i Unionen, liksom till medlemmar i Handelsanställdas förbund, Akavia och Sveriges ingenjörer.

Förbunden håller själva i enkäten

– Samarbetet beror på att förbunden tycker det är intressant och relevant att vara med på projektet för medlemmarnas skull. Det är också förbunden som själva administrerar enkätundersökningen, säger Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi, som leder forskningsprojektet.

 Det är också förbunden som samlar in data som sedan är avidentifierad och anonymiserad för oss. Deltagarnas integritet är också skyddad i och med att alla datainsamling är etisk godkänd.

Den som svarar på enkäten kommer också att kunna anmäla intresse för att eventuellt bli intervjuad av forskarna. Inom ett år kommer alla deltagare också få en uppföljningsenkät.

 Det vi generellt är intresserade av är hur man har det på jobbet. Och då kan det exempelvis handla om vilken arbetsbelastning man har, vilket socialt stöd man får och vilka friskfaktorer som finns på arbetsplatsen.  Alltså sådant som kan underlätta ens arbete, säger Magnus Sverke.

Flerårigt forskningsprojekt

 Det vi hoppas på är att den här forskningen ska hjälpa oss identifiera vad som är bra och mindre bra på arbetsplatserna. För då kan man sedan aktivt jobba med arbetsmiljön så att ohälsan och sjukfrånvaron dämpas. Dessutom kan man se till att skapa engagemang, trivsel och hälsa så att handeln bli en mer attraktiv arbetsplats, där man vill stanna kvar och utvecklas.

Forskningsprojektet, som finansieras av Handelsrådet och Forte, kommer att pågå i flera år. 

– Vår förhoppning är att kunna presentera forskningsresultat vartefter fram till åtminstone 2026, så att de kan komma till praktisk nytta både för arbetsgivare, arbetstagare och facken. Så att vår forskning kommer att bidra till bra riktlinjer och policys för ett hållbart arbetsliv, säger Magnus Sverke.

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken