Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskning ska få fler stanna inom handeln

Nu ska arbetsmiljön inom detaljhandeln granskas, i ett stort forskningsprojekt som 5 000 medlemmar i Unionen kan delta i. Målet är att identifiera vad som kan göra handeln till en mer attraktiv arbetsplats.
Anita Täpp Publicerad
Person håller i tröja i affär.
Det finns brist på kunskap om anställdas arbetsmiljö i detaljhandeln, trots att så många arbetar i branschen. Foto: Isabell Höjman/TT

Trots att över en halv miljon människor i Sverige jobbar inom detaljhandeln, och att genomströmningen av anställda är stor, finns en brist på arbetsmiljörelaterad forskning i branschen, konstaterar Shadé Jalali, utredare på Unionen.

– Enligt Handelsrådets kartläggning av all handelsforskning i Sverige mellan 2015 och 2019 framgår att knappt 10 procent handlade om arbetsmiljön inom handeln. Därför är det här forskningsprojektet viktig. Och därför hoppas vi också att många medlemmar vill bidra till studien,

Forskningsprojektet, som bedrivs vid Stockholms universitet kommer till stor del att bygga på enkäter som snart kommer att mejlas till 5 000 medlemmar i Unionen, liksom till medlemmar i Handelsanställdas förbund, Akavia och Sveriges ingenjörer.

Förbunden håller själva i enkäten

– Samarbetet beror på att förbunden tycker det är intressant och relevant att vara med på projektet för medlemmarnas skull. Det är också förbunden som själva administrerar enkätundersökningen, säger Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi, som leder forskningsprojektet.

 Det är också förbunden som samlar in data som sedan är avidentifierad och anonymiserad för oss. Deltagarnas integritet är också skyddad i och med att alla datainsamling är etisk godkänd.

Den som svarar på enkäten kommer också att kunna anmäla intresse för att eventuellt bli intervjuad av forskarna. Inom ett år kommer alla deltagare också få en uppföljningsenkät.

 Det vi generellt är intresserade av är hur man har det på jobbet. Och då kan det exempelvis handla om vilken arbetsbelastning man har, vilket socialt stöd man får och vilka friskfaktorer som finns på arbetsplatsen.  Alltså sådant som kan underlätta ens arbete, säger Magnus Sverke.

Flerårigt forskningsprojekt

 Det vi hoppas på är att den här forskningen ska hjälpa oss identifiera vad som är bra och mindre bra på arbetsplatserna. För då kan man sedan aktivt jobba med arbetsmiljön så att ohälsan och sjukfrånvaron dämpas. Dessutom kan man se till att skapa engagemang, trivsel och hälsa så att handeln bli en mer attraktiv arbetsplats, där man vill stanna kvar och utvecklas.

Forskningsprojektet, som finansieras av Handelsrådet och Forte, kommer att pågå i flera år. 

– Vår förhoppning är att kunna presentera forskningsresultat vartefter fram till åtminstone 2026, så att de kan komma till praktisk nytta både för arbetsgivare, arbetstagare och facken. Så att vår forskning kommer att bidra till bra riktlinjer och policys för ett hållbart arbetsliv, säger Magnus Sverke.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.