Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskning ska få fler stanna inom handeln

Nu ska arbetsmiljön inom detaljhandeln granskas, i ett stort forskningsprojekt som 5 000 medlemmar i Unionen kan delta i. Målet är att identifiera vad som kan göra handeln till en mer attraktiv arbetsplats.
Anita Täpp Publicerad
Person håller i tröja i affär.
Det finns brist på kunskap om anställdas arbetsmiljö i detaljhandeln, trots att så många arbetar i branschen. Foto: Isabell Höjman/TT

Trots att över en halv miljon människor i Sverige jobbar inom detaljhandeln, och att genomströmningen av anställda är stor, finns en brist på arbetsmiljörelaterad forskning i branschen, konstaterar Shadé Jalali, utredare på Unionen.

– Enligt Handelsrådets kartläggning av all handelsforskning i Sverige mellan 2015 och 2019 framgår att knappt 10 procent handlade om arbetsmiljön inom handeln. Därför är det här forskningsprojektet viktig. Och därför hoppas vi också att många medlemmar vill bidra till studien,

Forskningsprojektet, som bedrivs vid Stockholms universitet kommer till stor del att bygga på enkäter som snart kommer att mejlas till 5 000 medlemmar i Unionen, liksom till medlemmar i Handelsanställdas förbund, Akavia och Sveriges ingenjörer.

Förbunden håller själva i enkäten

– Samarbetet beror på att förbunden tycker det är intressant och relevant att vara med på projektet för medlemmarnas skull. Det är också förbunden som själva administrerar enkätundersökningen, säger Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi, som leder forskningsprojektet.

– Det är också förbunden som samlar in data som sedan är avidentifierad och anonymiserad för oss. Deltagarnas integritet är också skyddad i och med att alla datainsamling är etisk godkänd.

Den som svarar på enkäten kommer också att kunna anmäla intresse för att eventuellt bli intervjuad av forskarna. Inom ett år kommer alla deltagare också få en uppföljningsenkät.

– Det vi generellt är intresserade av är hur man har det på jobbet. Och då kan det exempelvis handla om vilken arbetsbelastning man har, vilket socialt stöd man får och vilka friskfaktorer som finns på arbetsplatsen.  Alltså sådant som kan underlätta ens arbete, säger Magnus Sverke.

Flerårigt forskningsprojekt

– Det vi hoppas på är att den här forskningen ska hjälpa oss identifiera vad som är bra och mindre bra på arbetsplatserna. För då kan man sedan aktivt jobba med arbetsmiljön så att ohälsan och sjukfrånvaron dämpas. Dessutom kan man se till att skapa engagemang, trivsel och hälsa så att handeln bli en mer attraktiv arbetsplats, där man vill stanna kvar och utvecklas.

Forskningsprojektet, som finansieras av Handelsrådet och Forte, kommer att pågå i flera år. 

– Vår förhoppning är att kunna presentera forskningsresultat vartefter fram till åtminstone 2026, så att de kan komma till praktisk nytta både för arbetsgivare, arbetstagare och facken. Så att vår forskning kommer att bidra till bra riktlinjer och policys för ett hållbart arbetsliv, säger Magnus Sverke.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.