Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Företagshälsan avvisar Sifs krav på obligatorium

Att lagstifta om företagshälsovård för alla anställda är fel väg att gå, anser Föreningen Svensk Företagshälsovård, som också ifrågasätter den statistik som Sifs ordförande Mari-Ann Krantz hänvisar till i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Publicerad
Enligt Krantz har andelen anställda som har tillgång till företagshälsovård sjunkit med tio procentenheter. Siffran stämmer visserligen, men över en period på tolv år. Lars Bohlin, vd på Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF), anser att statistiken kan vara missvisande. De anställda känner inte alltid till de insatser som görs på organisationsnivå och förebyggande arbetsmiljöarbete, som också sorterar under företagshälsovård, utan utgår från den personliga medicinska hjälpen.
- Det vi vill framhålla är den ökade hälsosegregeringen. Siffrorna bygger på SCB:s arbetskraftsundersökning, och den utgår från att man frågar på individnivå: har du eller har du inte tillgång till företagshälsa? Det är som att fråga har du bil eller har du inte bil, oavsett om den ena kör en 20 år gammal Fiat och den andra kör Mercedes.
Bohlin anser att många företag, framför allt de större, har en väl fungerande företagshälsovård.
- Vi har en ökande andel som beställer mer kvalificerade tjänster, där man investerar i det mänskliga kapitalet på företaget.
Runt 70 procent av alla anställda har tillgång till någon form av företagshälsovård. När det var som bäst, för drygt tio år sedan, var andelen 82 procent. Minskningen kan förklaras av de avskaffade statliga bidragen 1993, och att dåvarande SAF sade upp avtalet om företagshälsovård.
- Det kom slag i slag. Lågkonjunkturen hade säkert stor betydelse också. Det var en drastisk omställning på mindre än ett år, som kostade mellan 3 000 och 4 000 personer jobbet.
Sif är inte den enda instans som framhåller Finland som det goda exemplet, med bland annat obligatorisk företagshälsovård på företag med minst en anställd. Men det är inte en önskvärd utveckling anser Lars Bohlin.
- Ett obligatorium kan bara ange en miniminivå. Det skulle snabbt ge en marknad där man bara säljer avlatsbrev. Dessutom skulle företagshälsovården genom lagstiftning kunna anses lite som myndighetsutövande. Vi anser att det ska bygga på förtroende mellan bland andra fack och arbetsgivare.
Han anser att de låga sjukskrivningstalen i Finland har fler förklaringar än den obligatoriska företagshälsovården, bland annat en bortre parentes i sjukförsäkringen.
Men det finns det som är bra med Sifs tiopunktsprogram, och det gäller främst förslaget att sjukanmälan ska göras till företagshälsovården.
- Det finns två genialt bra bitar med det. Dels att de anställda får tillgång till snabb medicinsk utredning, dels att det ger en fantastisk informationskanal som innebär tidiga signaler om något är fel i företaget, anser Lars Bohlin.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.