Enligt Krantz har andelen anställda som har tillgång till företagshälsovård sjunkit med tio procentenheter. Siffran stämmer visserligen, men över en period på tolv år. Lars Bohlin, vd på Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF), anser att statistiken kan vara missvisande. De anställda känner inte alltid till de insatser som görs på organisationsnivå och förebyggande arbetsmiljöarbete, som också sorterar under företagshälsovård, utan utgår från den personliga medicinska hjälpen.
- Det vi vill framhålla är den ökade hälsosegregeringen. Siffrorna bygger på SCB:s arbetskraftsundersökning, och den utgår från att man frågar på individnivå: har du eller har du inte tillgång till företagshälsa? Det är som att fråga har du bil eller har du inte bil, oavsett om den ena kör en 20 år gammal Fiat och den andra kör Mercedes.
Bohlin anser att många företag, framför allt de större, har en väl fungerande företagshälsovård.
- Vi har en ökande andel som beställer mer kvalificerade tjänster, där man investerar i det mänskliga kapitalet på företaget.
Runt 70 procent av alla anställda har tillgång till någon form av företagshälsovård. När det var som bäst, för drygt tio år sedan, var andelen 82 procent. Minskningen kan förklaras av de avskaffade statliga bidragen 1993, och att dåvarande SAF sade upp avtalet om företagshälsovård.
- Det kom slag i slag. Lågkonjunkturen hade säkert stor betydelse också. Det var en drastisk omställning på mindre än ett år, som kostade mellan 3 000 och 4 000 personer jobbet.
Sif är inte den enda instans som framhåller Finland som det goda exemplet, med bland annat obligatorisk företagshälsovård på företag med minst en anställd. Men det är inte en önskvärd utveckling anser Lars Bohlin.
- Ett obligatorium kan bara ange en miniminivå. Det skulle snabbt ge en marknad där man bara säljer avlatsbrev. Dessutom skulle företagshälsovården genom lagstiftning kunna anses lite som myndighetsutövande. Vi anser att det ska bygga på förtroende mellan bland andra fack och arbetsgivare.
Han anser att de låga sjukskrivningstalen i Finland har fler förklaringar än den obligatoriska företagshälsovården, bland annat en bortre parentes i sjukförsäkringen.
Men det finns det som är bra med Sifs tiopunktsprogram, och det gäller främst förslaget att sjukanmälan ska göras till företagshälsovården.
- Det finns två genialt bra bitar med det. Dels att de anställda får tillgång till snabb medicinsk utredning, dels att det ger en fantastisk informationskanal som innebär tidiga signaler om något är fel i företaget, anser Lars Bohlin.
LINDA SVENSSON
- Det vi vill framhålla är den ökade hälsosegregeringen. Siffrorna bygger på SCB:s arbetskraftsundersökning, och den utgår från att man frågar på individnivå: har du eller har du inte tillgång till företagshälsa? Det är som att fråga har du bil eller har du inte bil, oavsett om den ena kör en 20 år gammal Fiat och den andra kör Mercedes.
Bohlin anser att många företag, framför allt de större, har en väl fungerande företagshälsovård.
- Vi har en ökande andel som beställer mer kvalificerade tjänster, där man investerar i det mänskliga kapitalet på företaget.
Runt 70 procent av alla anställda har tillgång till någon form av företagshälsovård. När det var som bäst, för drygt tio år sedan, var andelen 82 procent. Minskningen kan förklaras av de avskaffade statliga bidragen 1993, och att dåvarande SAF sade upp avtalet om företagshälsovård.
- Det kom slag i slag. Lågkonjunkturen hade säkert stor betydelse också. Det var en drastisk omställning på mindre än ett år, som kostade mellan 3 000 och 4 000 personer jobbet.
Sif är inte den enda instans som framhåller Finland som det goda exemplet, med bland annat obligatorisk företagshälsovård på företag med minst en anställd. Men det är inte en önskvärd utveckling anser Lars Bohlin.
- Ett obligatorium kan bara ange en miniminivå. Det skulle snabbt ge en marknad där man bara säljer avlatsbrev. Dessutom skulle företagshälsovården genom lagstiftning kunna anses lite som myndighetsutövande. Vi anser att det ska bygga på förtroende mellan bland andra fack och arbetsgivare.
Han anser att de låga sjukskrivningstalen i Finland har fler förklaringar än den obligatoriska företagshälsovården, bland annat en bortre parentes i sjukförsäkringen.
Men det finns det som är bra med Sifs tiopunktsprogram, och det gäller främst förslaget att sjukanmälan ska göras till företagshälsovården.
- Det finns två genialt bra bitar med det. Dels att de anställda får tillgång till snabb medicinsk utredning, dels att det ger en fantastisk informationskanal som innebär tidiga signaler om något är fel i företaget, anser Lars Bohlin.
LINDA SVENSSON
