Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
När Arbetsmiljöverkets första förslag till en ny föreskrift för arbetsanpassning presenterades i december i fjol, var 27 av de 31 remissvaren kritiska. Nu har det kommit en andra version som faller arbetsgivarna mer på läppen. Men arbetstagarparterna är fortsatt skeptiska:
– Vi var positiva till att föreskriften om arbetsmiljöanpassning och rehabilitering skulle revideras eftersom det händer mycket på området. Men vi hade hoppats att föreskriften skulle bli bättre, i stället blir den betydligt snävare, säger Mirjam Olsson, arbetsmiljöutredare på Unionen.
Det nya förslaget innebär en kraftig bantning av den nu gällande föreskriften – bland annat har de allmänna råden, som i dag består av åtta välmatade helsidor med kommentarer och anvisningar hur man ska förstå och tolka föreskriften, reducerats till ett fåtal meningar.
Arbetstagarparternas huvudkritik är att rehabiliteringsdelen plockats bort i det nya förslaget. Om inte arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringen specificeras i föreskriften kan det bli problem, befarar facken som gärna hade sett att arbetsgivarens ansvar för att få tillbaka sjuka i arbete blivit ännu tydligare än vad det är i dag.
– Vi tycker det är problematiskt att man gör det svårare att efterleva arbetsmiljölagen i och med att man bara preciserar en del av arbetsgivarens skyldigheter. Föreskrifterna ska vara begripliga för alla på arbetsplatsen och vi förstår inte på vilket sätt det blir tydligare och enklare av att inte preciserar rehabiliteringsansvaret, säger Mirjam Olsson.
– Förslaget är luddigt och otydligt och plockar man bort kravet på att man ska ha en organisation kring rehabilitering, komplicerar man det för parterna, säger Daniel Gullstrand, arbetsmiljöexpert på PTK.
Arbetstagarorganisationerna är också kritiska till att den hopkrympta föreskriften är mer individinriktad än den nuvarande. Mirjam Olsson menar att en rehabiliteringsprocess ofta handlar om att åtgärda brister i hela organisationen, vilket också framgår av förarbetena.
– Med tanke på de sjuktal vi har, där en stor del av ohälsan är stressrelaterad och ofta har samband med brister i arbetsmiljön, så är den krympta föreskriften oroväckande, säger Mirjam Olsson.
I den gällande föreskriften om arbetsanpassning och rehabilitering står det uttryckligen att rehab- och anpassningsarbetet ska ske i samarbete med facket. Men i det nya förslaget blir fackets roll ett mysterium för en lekman – ett allmänt råd hänvisar i vaga ordalag till arbetsmiljölagen.
– Vi tycker att skrivningen är obegriplig. Arbetsgivarrepresentanters roll i arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering är otroligt viktig och kan inte förpassas till ett otydligt allmänt råd, säger Mirjam Olsson.
Arbetsmiljöverket ska fatta beslut om föreskriften efter sommaren och både Mirjam Olsson och Daniel Gullstrand befarar att verket kommer att slå dövörat till inför fackens farhågor.
– Det kan inte ha undgått Arbetsmiljöverket vad vi tycker. Men vi upplever inte att våra farhågor tagits på allvar, säger Mirjam Olsson.
– Vi har gjort upprepade försök att få fram någon form av dialog för att vi ska kunna mötas i våra behov, men har inte nått fram. Svaren vi får är att det ska tas fram en vägledning till föreskrifterna som ska utveckla vad som gäller, men vi tycker ju att om man behöver en vägledning för att förstå föreskrifterna så har man misslyckats i tydligheten, säger Daniel Gullstrand.
Arbetsmiljöverket har getts möjlighet att svara på kritiken.
Foto: Patrik Nygren, Camilla Svensk
Arbetsmiljölagen, AML, är en så kallad ramlag som ska förebygga ohälsa och olycksfall på arbetet och i övrigt verka för en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Utöver AML finns ett sjuttiotal föreskrifter som preciserar vad arbetsgivaren, (men även andra), har för ansvar, bland andra föreskriften Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1994:1
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.