Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facken inom industrin slår vakt om löneutrymmet

Löneökningar på 3,5 procent i takt med övriga Europa förväntar sig Facken inom industrin. Kraven inför avtalsrörelsen är: reallöneökningar, arbetstidsförkortning, satsningar på lågavlönade och kvinnor.
Publicerad
"Ska allt räknas?" Svaret är nej. Avtalsrörelsen inleddes i dag med att avgränsa utrymmet för vilka kostnader som ska påverka löneökningarna för Facken inom industrin (Sif, Metall, Industrifacket, Pappers, Skogs- och Träfacket, Livs och Civilingenjörsförbundet).
Det som ska räknas är kostnader för förändrade regler som fack och arbetsgivare blir överens om. Däremot inte ökade kostnader inom ramen för redan existerande avtal eller kostnader till följd av regerings- och riksdagsbeslut.
- Kostnaderna för sjukfrånvaron är inget som vi ska betala med våra löner. Vi vill komma åt orsakerna genom förebyggande åtgärder, företagshälsovård och rehabilitering. Det är investeringar som ger pengar tillbaka, säger Sifs ordförande Mari-Ann Krantz.
Slutsatsen är att ökade kostnader för tjänstemännens avtalspension, ITP, inte ska påverka utrymmet för lönerna. Inte heller förändring av mängden övertid, skiftgång eller arbete på obekväma tider.
I stället blir Riksbankens inflationsmål utgångspunkten för parterna. Förändringar av växelkursen för den svenska kronan och förändringar av ränteläget bör inte tas med i kalkylerna.
Facken inom industrin ska i mitten av december överlämna 2004 års avtalskrav. Mari-Ann Krantz framhåller resultatet av Industriavtalet hittills.
- Löneutvecklingen har varit stabil, den har klarat både upp- och nedgång, den är i takt med den i Europa. Resultatet har varit bra både för de anställda och företagen. De industrianställdas reallöneökning har varit drygt 2 procent per år.
Högt upp på listan kommer den här gången de osakliga löneskillnaderna.
- Vi måste göra något rejält åt löneskillnaderna inte minst inom Sif. Bekymren är två. Det finns fler kvinnor på de lägst avlönade jobben. Mellan kvinnor och män på likvärdiga jobb finns en oförklarlig löneskillnad på 2 175 kronor per månad.
- Jag är glad att det äntligen finns ett ordentligt tryck i den här frågan inom Sif, säger Mari-Ann Krantz.

CHRISTINA SWAHN






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.