Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facken inom industrin slår vakt om löneutrymmet

Löneökningar på 3,5 procent i takt med övriga Europa förväntar sig Facken inom industrin. Kraven inför avtalsrörelsen är: reallöneökningar, arbetstidsförkortning, satsningar på lågavlönade och kvinnor.
Publicerad
"Ska allt räknas?" Svaret är nej. Avtalsrörelsen inleddes i dag med att avgränsa utrymmet för vilka kostnader som ska påverka löneökningarna för Facken inom industrin (Sif, Metall, Industrifacket, Pappers, Skogs- och Träfacket, Livs och Civilingenjörsförbundet).
Det som ska räknas är kostnader för förändrade regler som fack och arbetsgivare blir överens om. Däremot inte ökade kostnader inom ramen för redan existerande avtal eller kostnader till följd av regerings- och riksdagsbeslut.
- Kostnaderna för sjukfrånvaron är inget som vi ska betala med våra löner. Vi vill komma åt orsakerna genom förebyggande åtgärder, företagshälsovård och rehabilitering. Det är investeringar som ger pengar tillbaka, säger Sifs ordförande Mari-Ann Krantz.
Slutsatsen är att ökade kostnader för tjänstemännens avtalspension, ITP, inte ska påverka utrymmet för lönerna. Inte heller förändring av mängden övertid, skiftgång eller arbete på obekväma tider.
I stället blir Riksbankens inflationsmål utgångspunkten för parterna. Förändringar av växelkursen för den svenska kronan och förändringar av ränteläget bör inte tas med i kalkylerna.
Facken inom industrin ska i mitten av december överlämna 2004 års avtalskrav. Mari-Ann Krantz framhåller resultatet av Industriavtalet hittills.
- Löneutvecklingen har varit stabil, den har klarat både upp- och nedgång, den är i takt med den i Europa. Resultatet har varit bra både för de anställda och företagen. De industrianställdas reallöneökning har varit drygt 2 procent per år.
Högt upp på listan kommer den här gången de osakliga löneskillnaderna.
- Vi måste göra något rejält åt löneskillnaderna inte minst inom Sif. Bekymren är två. Det finns fler kvinnor på de lägst avlönade jobben. Mellan kvinnor och män på likvärdiga jobb finns en oförklarlig löneskillnad på 2 175 kronor per månad.
- Jag är glad att det äntligen finns ett ordentligt tryck i den här frågan inom Sif, säger Mari-Ann Krantz.

CHRISTINA SWAHN






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.

 

Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.