Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fack kräver ansvar från sportsponsorer

Minst 1 400 byggnadsarbetare har hittills omkommit sedan Qatar började bygga för fotbolls-VM 2022. Unionen kräver, tillsammans med en rad andra fackförbund och organisationer, att Fifa:s och IOK: sponsorer börjar ta ansvar för olyckorna. Det skriver facken i en gemensam debattartikel i dag.

Linnea Andersson Publicerad
Arenabygget inför fotbolls-VM i Qatar 2022 har hittills kostat 1400 människor livet.

I dag, tisdag, är det internationella Arbetsmiljödagen och Workers’ Memorial Day (internationella minnesdagen för alla som dör på jobbet). Förra året omkom 53 personer på arbetsplatser i Sverige och värst drabbad är byggbranschen.

Men utanför Sveriges gränser ser det ännu värre ut. Omkring 100 000 byggnadsarbetare dör varje år i arbetsplatsolyckor runt om i världen, enligt det globala bygg- och träfacket BWI. Många av dem som möter döden i jobbet gör det i samband med de enorma byggprojekt som krävs för att arrangera OS, fotbolls-VM och andra stora mästerskap.

I Qatar har minst 1 400 personer redan mist livet inför VM i fotboll 2022 och antalet fortsätter att öka. I Sydkorea, som just nu är i full gång med byggandet inför vinter-OS 2018, dör i genomsnitt två byggnadsarbetare varje dag. Inför OS i Sotji förra året gick 70 arbetare bort och Ryssland börjar nu bygga inför fotbolls-VM 2018. Under en inspektion på bygget av Zenit-arenan i Sankt Petersburg, upptäckte det globala facket BWI att migrantarbetarna på bygget saknades anställningskontrakt, inte hade fått någon lön och tvingades bo under usla villkor direkt på arbetsplatsen.

I en debattartikel, som bland annat undertecknas av Peter Hellberg (Unionens 1:e vice ordförande), kräver sju fackförbund, ett globalt och två organisationer att ”sportens makthavare” börjar ta ansvar för dödsolyckorna som sker på byggarbetsplatserna när länder arrangerar stora idrottsmästerskap. 

Facken skriver att det bakom dödssiffrorna ofta döljer sig anti-fackliga arbetsgivare, extremt pressade arbetsscheman och långa kedjor av underentreprenörer där ingen tar ansvar för säkerheten. Enligt fackförbunden skulle Fifa och Internationella olympiska kommittén (IOK) med sin enorma makt kunna få arrangörsländer att ändra sig, men trots det har de hittills låtit bli att ta sitt ansvar. Fifa och IOK ställer många andra detaljerade krav på länderna, men inga som har med mänskliga rättigheter i arbetslivet att göra.

Det finns dock lyckade exempel. Under bygget av OS-parken i London 2012 skedde ingen dödsolycka alls. Tack vare ett ansvarsfullt arbetsmiljöarbete och facklig medverkan, enligt fackföreträdarna.

Facken uppmanar Fifa:s och IOK:s alla sponsorer att:

  • Anta principer för fackliga och mänskliga rättigheter enligt FN-organet ILO:s konventioner i kriterierna för de länder som vill vara värd för OS och VM i fotboll.
     
  • Anta en policy om schysta villkor och garantier för fackliga och andra mänskliga rättigheter för alla kontrakt som har med mästerskapen att göra. Policyn ska gälla ut i alla leverantörskedjor.
     
  • Erkänna behovet av oberoende arbetsmiljöinspektioner med facklig representation för att se till så att hälsa och säkerhetsregler efterföljs. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här

 

Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.