Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Experten: Hot och våld ökar

Markus Fellesson, docent i företagsekonomi vid Karlstads Universitet, har gjort studien ”Att jobba med jobbiga kunder”. Han konstaterar att hot och våld har blivit ett allt vanligare inslag i många anställdas vardag.
Ola Rennstam Publicerad
Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur
- Det verkar också som att man använder grövre språkbruk än tidigare, inte minst i chatforum där man inte ser varandra, säger Markus Fellesson. Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur

Varför blir kunderna upprörda och otrevliga?
– I de flesta fall har något hänt. Det kan börja med ett klagomål och upplever kunden då att företaget inte lyssnar kommer det in känslor, man känner sig orättvist behandlad och det otrevliga beteendet eskalerar.

Har kunder blivit otrevligare?
– Statistik över anmälda arbetsmiljöbrott visar att hot och våld har ökat. Det verkar också som att man använder grövre språkbruk än tidigare, inte minst i chatforum där man inte ser varandra och kan skriva saker som man aldrig skulle säga till någon i en butik. Det är ett stort problem.

– Samhällsklimatet har betydelse. Det finns en stark föreställning om att kunden alltid har rätt och är överordnad som legitimerar det negativa beteendet och som begränsar den anställdes möjligheter att agera. Företagen trummar ut budskap och löften som skapar förväntningar om att kundens behov ska bli tillgodosedda men när det visar sig att de i själva verket bara en obetydlig kugge i ett stort maskineri uppstår en känsla av maktlöshet och orättvisa.

Hur kan situationen förbättras för personalen?
– Det är en utsatt och stressad situation att hantera besvärliga kunder. Det är viktigt med stöd från chefen och avlastning, att man inte sitter för länge utan får växla arbetsuppgifter, ta pauser och får möjlighet att sitta i ett fikarum och få prata av sig.

– Arbetsgivarna bör förebygga problemen. Märker man att många kunder blir upprörda, kan det vara så att det faktiskt finns ett skäl. Kunderna ska inte bli argare av att prata med en kundtjänst. Varje individ har också ett ansvar att fundera på vad man har rätt att kräva som kund och vad som är ok att ta till som moteld när den rätten inskränks.

Är några yrkesgruppen mer utsatta?
– Callcenter är problematiskt, för där sammanfallet ett par olyckliga faktorer. Man ringer dit när något är fel, de som jobbar där och får ta smällen är unga och oerfarna, alltså de som är sämst rustade. De tar det personligt, mår dåligt och slutar varpå företaget måste ta in en ny person och då får företaget aldrig den där erfarenheten. Det blir en ond cirkel. I callcenter är det också svårt att rotera arbetsuppgifter eftersom det ofta bara finns en typ av uppdrag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.