Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Experten: Hot och våld ökar

Markus Fellesson, docent i företagsekonomi vid Karlstads Universitet, har gjort studien ”Att jobba med jobbiga kunder”. Han konstaterar att hot och våld har blivit ett allt vanligare inslag i många anställdas vardag.
Ola Rennstam Publicerad
Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur
- Det verkar också som att man använder grövre språkbruk än tidigare, inte minst i chatforum där man inte ser varandra, säger Markus Fellesson. Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur

Varför blir kunderna upprörda och otrevliga?
– I de flesta fall har något hänt. Det kan börja med ett klagomål och upplever kunden då att företaget inte lyssnar kommer det in känslor, man känner sig orättvist behandlad och det otrevliga beteendet eskalerar.

Har kunder blivit otrevligare?
– Statistik över anmälda arbetsmiljöbrott visar att hot och våld har ökat. Det verkar också som att man använder grövre språkbruk än tidigare, inte minst i chatforum där man inte ser varandra och kan skriva saker som man aldrig skulle säga till någon i en butik. Det är ett stort problem.

– Samhällsklimatet har betydelse. Det finns en stark föreställning om att kunden alltid har rätt och är överordnad som legitimerar det negativa beteendet och som begränsar den anställdes möjligheter att agera. Företagen trummar ut budskap och löften som skapar förväntningar om att kundens behov ska bli tillgodosedda men när det visar sig att de i själva verket bara en obetydlig kugge i ett stort maskineri uppstår en känsla av maktlöshet och orättvisa.

Hur kan situationen förbättras för personalen?
– Det är en utsatt och stressad situation att hantera besvärliga kunder. Det är viktigt med stöd från chefen och avlastning, att man inte sitter för länge utan får växla arbetsuppgifter, ta pauser och får möjlighet att sitta i ett fikarum och få prata av sig.

– Arbetsgivarna bör förebygga problemen. Märker man att många kunder blir upprörda, kan det vara så att det faktiskt finns ett skäl. Kunderna ska inte bli argare av att prata med en kundtjänst. Varje individ har också ett ansvar att fundera på vad man har rätt att kräva som kund och vad som är ok att ta till som moteld när den rätten inskränks.

Är några yrkesgruppen mer utsatta?
– Callcenter är problematiskt, för där sammanfallet ett par olyckliga faktorer. Man ringer dit när något är fel, de som jobbar där och får ta smällen är unga och oerfarna, alltså de som är sämst rustade. De tar det personligt, mår dåligt och slutar varpå företaget måste ta in en ny person och då får företaget aldrig den där erfarenheten. Det blir en ond cirkel. I callcenter är det också svårt att rotera arbetsuppgifter eftersom det ofta bara finns en typ av uppdrag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här

 

Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.