Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

En säljares förmiddag

Yrkestiteln står för mer än att kränga dammsugare. Gabriella Ohlzon har varken hög provision eller tjänstebil – och jobbar med att sälja in utrikesfödda på arbetsmarknaden.
David Österberg Publicerad
Fredrik Stehn
Gabriella Ohlzon älskar sitt jobb för att hon gör gott och får använda sin sociala kompetens. Fredrik Stehn

08.30

Morgonmöte på Just Arrived i Stockholm. Vd Andreas König leder. På plats är säljare och rekryteringsansvariga. Försäljningschefen Kelly Miller drar siffrorna för första halvan av januari.

– Det är supersuperkul att presentera så här starka siffror.

Sedan berättar säljarna vilka kundbesök de ska göra under veckan.

– Vi är taggade till tårna att köra i gång. Vi ser verkligen fram mot veckan, säger Kelly Miller.

09.00

Möte för säljarna – säljkvart – på det gemensamma kontoret.

Fyra kontorsplatser och en stor whiteboardtavla. På den står bland annat dagens citat: ”Med gott självförtroende har du vunnit innan du ens startat.”

Gruppen går igenom dagens arbetsuppgifter.

Kelly Miller:
– Det viktigaste för oss är att det går bra för Just Arrived. Det spelar mindre roll vilken säljare det går bäst för en månad. Visst är vi också tävlingsinriktade, vi är säljare, men vi hjälps åt.

Louise Staffas, Gabriella Ohlzon och Kelly Miller informerar varandra om vad de har på gång och vilka företagsbesök de ska göra.

– Kanon! En supervecka! Då kickar vi i gång, säger Kelly Miller.

09.15

Gabriella Ohlzon promenerar mot tunnelbanan. Den ska ta henne till dagens första kundmöte, en HR-chef på en kommun.

– Så här är det när man arbetar för ett start-up. Vi åker tunnelbana. Många företag lockar säljare genom hög provision och tjänstebil. Så är det inte hos oss. Vi brinner för att hjälpa utrikesfödda ut på arbetsmarknaden.

09.20

Blå linjen mot Akalla rullar in på perrongen. Gabriella sätter sig med datorn i knät.

– Jag hittar företag att kontakta genom Arbetsförmedlingen, Linkedin, Allabolag och Hitta. Jag kontaktar dem först via mejl och följer upp med ett telefonsamtal. Oftast kontaktar jag HR, ibland hållbarhetschefen. Om ett företag söker någon till sin ekonomiavdelning händer det att jag vänder mig till ekonomichefen. De flesta som anlitar oss har ett intresse för social hållbarhet.

09.35

Framme i Hallonbergen. Gabriella kollar adressen i mobilen, men vet redan att det är 350 meter från tunnelbana till kommunhuset.

– Jag hatar att vara sen till möten. Gabriella i möte med en kommun.

09.45

Hon skriver in sig i receptionen.

– Just Arrived har anställt stjärnsäljare tidigare, men det har inte gått så bra för dem. Jag tror att de har saknat engagemanget för frågorna.

När jag säljer in vår affärsidé framhäver jag olika saker beroende på vem jag träffar. Men som säljare måste man också vara bra på att lyssna. På mina bästa kundmöten är det kunden som pratar mest, för då får jag veta vilka problem de har och hur vi kan lösa dem. Det är mycket psykologi i försäljning.

10.05

Möte med HR-ansvarig på en kommun. Gabriella drar bakgrunden till att Just Arrived startades och ställer frågor. Hon undrar hur kommunen rekryterar i dag, hur många förvaltningar man har, hur stor personalomsättningen är, om HR-chefen tycker att det låter intressant att Just Arrived har samarbete med en skola för att utbilda utrikesfödda undersköterskor.

10.35

Mötet är slut.

– 70 procent av arbetstiden går åt till att leta och boka träff med företag, resten är möten med dem. Som säljare måste man klara av att få ett nej.

När jag bokar möten så tackar kanske två, tre personer av tio ja till att träffas. Med en av dem blir det affär.

10.45

Tunnelbanan tillbaka mot city.

– Mitt drömjobb är att bli key account manager. Att bygga relationer, jobba med befintliga kunder, relationsbyggande. Att jobba som jag gör nu tar väldigt mycket energi. Det gäller att hela tiden göra ett bra första intryck, att hela tiden jaga nya kunder. Det är inte många som orkar med nykundsförsäljning när de fyllt 35.

– Jag har provisionslön, men skulle kunna tänka mig att ha högre grundlön och vara utan provision. Just nu är det inga problem att inte veta exakt hur mycket jag tjänar varje månad, men i framtiden vill jag ha familj.

11.10

Tillbaka på kontoret. Antecknar hur mötet gick.

– Det finns en bild av säljare som någon som försöker kränga på en sådant som man inte behöver. Så jobbar inte vi. Vi lurar ingen, jag ser oss mer som rådgivare.

– Allt vi gör dokumenteras. Alla mejl, alla telefonsamtal. Dessutom har vi en budget att leva upp till. Det kan bli en stress när det går dåligt.

– När jag började trodde jag att jag skulle vara på ett visst sätt bara för att jag var säljare. Nu inser jag att jag bara behöver vara mig själv. Man måste vara analytisk och hela tiden fundera över på vilket sätt man använder sin tid bäst.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält

Tangentbord kortkommandon laptop
Med kortkommandon i Word slipper du musklick som kan leda till musarm och värk i axeln. Foto: Colourbox.

Runt en miljon svenskar drabbas någon gång av musarm. Besväret orsakas av att handen under lång tid hålls i ett onaturligt läge och av att musklerna i armar och fingrar blir överansträngda av små, upprepade rörelser.

Att använda kortkommandon när du jobbar i Word är ett smart sätt att minska musanvändandet och samtidigt spara tid. De flesta av oss vet att CTRL + S sparar ett dokument och att CTRL + A markerar all text. Men här är sju kortkommandon som du kanske inte visste fanns:

 

1. CTRL + Backsteg 

Tar bort ordet till vänster om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på backstegsknappen.

2. CTRL + Y

Upprepar det du nyss skrev. Smart om man, likt Jack Nicholson i The Shining, vill fylla en hel sida med samma text.

3. CTRL + Högerpil

Flyttar markören till början av nästa ord. Hjälpsamt för den som snabbt vill vidare.

4. CTRL + Z

Ångrar det du nyss skrev. Ibland blir det fel. Tur då att det finns ett kortkommando som gör allting ogjort.

5. CTRL + Alt + M

Infogar kommentar. Superbra för den som redigerar egna eller andras texter.

6. CTRL + Delete

Tar bort ordet till höger om markören. Bra för den som inte vill sitta och trycka som en galning på deleteknappen.

7. CTRL + End

Flyttar markören längst ner i dokumentet. Bra när du vill fortsätta där du slutade. Eller sätta punkt och gå hem.

 

Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.