Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Du blir varken frisk eller smal av aktivitetsbaserat

Det går att få kontorsanställda att röra sig mer på jobbet. Men effekten av aktiviteten är liten, enligt en ny avhandling.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Avhandlingen visar också att det är möjligt att öka den fysiska aktiviteten bland anställda på kontor. Den ökade aktiviteten gav dock ingen effekt på varken kroppsmått eller på insulin- eller blodsockernivåer. Colourbox

Det är farligt att röra sig för lite. Den som lever ett stillasittande liv har ökad risk att få typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Dessutom finns studier som tyder på att stillasittande kan leda till psykisk ohälsa.

Många arbetsgivare vill få sina anställda att röra sig mer. I en ny avhandling har Viktoria Wahlström, doktorand vid Umeå universitet, utvärderat två studier som undersökt metoder för att främja fysisk aktivitet på kontor.

I den ena följde forskarna tjänstemän som först arbetade på samma kontor – men sedan flyttade till två olika. Den ena gruppen flyttade till ett aktivitetsbaserat kontor, den andra till ett cellkontor med egna rum. Studien visade att de tjänstemän som flyttade till aktivitetsbaserat gick mer och ökade sin medel- och högintensiva aktivitet på jobbet (exempelvis att gå i trappor) jämfört med de tjänstemän som flyttade till cellkontor. Däremot stod de inte upp i högre utsträckning. Båda grupperna började röra sig mer på fritiden.

I den andra studien följde forskarna tjänstemän som lottades i två grupper. Den ena gruppen fick gåband vid sina skrivbord och uppmanades att använda dem minst en timme per dag. Den andra gruppen fick jobba på som vanligt. Gåbanden gjorde att tjänstemännen gick mer än de tjänstemän som inte fick gåband. Båda grupperna började dock röra sig mindre på fritiden.

Enligt Viktoria Wahlström tyder det på att det kan finnas en gräns för hur mycket man kan minska sittandet bland kontorsarbetare.

Avhandlingen visar också att det är möjligt att öka den fysiska aktiviteten bland anställda på kontor. Den ökade aktiviteten gav dock ingen effekt på varken kroppsmått eller på insulin- eller blodsockernivåer. Gåbands-studien visade dessutom att den ökad aktiviteten inte ledde till minskad stress och ångest bland tjänstemännen.

Enligt avhandlingen påverkas rörelse på kontor av många olika faktorer. Arbetsgivare som vill få sina anställda att röra sig mer bör därför skräddarsy sina program så att de passar in i organisationen och innefattar både arbetstid och fritid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält