kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmiljö

Du blir varken frisk eller smal av aktivitetsbaserat

Det går att få kontorsanställda att röra sig mer på jobbet. Men effekten av aktiviteten är liten, enligt en ny avhandling.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Avhandlingen visar också att det är möjligt att öka den fysiska aktiviteten bland anställda på kontor. Den ökade aktiviteten gav dock ingen effekt på varken kroppsmått eller på insulin- eller blodsockernivåer. Colourbox

Det är farligt att röra sig för lite. Den som lever ett stillasittande liv har ökad risk att få typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Dessutom finns studier som tyder på att stillasittande kan leda till psykisk ohälsa.

Många arbetsgivare vill få sina anställda att röra sig mer. I en ny avhandling har Viktoria Wahlström, doktorand vid Umeå universitet, utvärderat två studier som undersökt metoder för att främja fysisk aktivitet på kontor.

I den ena följde forskarna tjänstemän som först arbetade på samma kontor – men sedan flyttade till två olika. Den ena gruppen flyttade till ett aktivitetsbaserat kontor, den andra till ett cellkontor med egna rum. Studien visade att de tjänstemän som flyttade till aktivitetsbaserat gick mer och ökade sin medel- och högintensiva aktivitet på jobbet (exempelvis att gå i trappor) jämfört med de tjänstemän som flyttade till cellkontor. Däremot stod de inte upp i högre utsträckning. Båda grupperna började röra sig mer på fritiden.

I den andra studien följde forskarna tjänstemän som lottades i två grupper. Den ena gruppen fick gåband vid sina skrivbord och uppmanades att använda dem minst en timme per dag. Den andra gruppen fick jobba på som vanligt. Gåbanden gjorde att tjänstemännen gick mer än de tjänstemän som inte fick gåband. Båda grupperna började dock röra sig mindre på fritiden.

Enligt Viktoria Wahlström tyder det på att det kan finnas en gräns för hur mycket man kan minska sittandet bland kontorsarbetare.

Avhandlingen visar också att det är möjligt att öka den fysiska aktiviteten bland anställda på kontor. Den ökade aktiviteten gav dock ingen effekt på varken kroppsmått eller på insulin- eller blodsockernivåer. Gåbands-studien visade dessutom att den ökad aktiviteten inte ledde till minskad stress och ångest bland tjänstemännen.

Enligt avhandlingen påverkas rörelse på kontor av många olika faktorer. Arbetsgivare som vill få sina anställda att röra sig mer bör därför skräddarsy sina program så att de passar in i organisationen och innefattar både arbetstid och fritid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
 Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel. 

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.

Läs även