Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Du blir varken frisk eller smal av aktivitetsbaserat

Det går att få kontorsanställda att röra sig mer på jobbet. Men effekten av aktiviteten är liten, enligt en ny avhandling.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Avhandlingen visar också att det är möjligt att öka den fysiska aktiviteten bland anställda på kontor. Den ökade aktiviteten gav dock ingen effekt på varken kroppsmått eller på insulin- eller blodsockernivåer. Colourbox

Det är farligt att röra sig för lite. Den som lever ett stillasittande liv har ökad risk att få typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Dessutom finns studier som tyder på att stillasittande kan leda till psykisk ohälsa.

Många arbetsgivare vill få sina anställda att röra sig mer. I en ny avhandling har Viktoria Wahlström, doktorand vid Umeå universitet, utvärderat två studier som undersökt metoder för att främja fysisk aktivitet på kontor.

I den ena följde forskarna tjänstemän som först arbetade på samma kontor – men sedan flyttade till två olika. Den ena gruppen flyttade till ett aktivitetsbaserat kontor, den andra till ett cellkontor med egna rum. Studien visade att de tjänstemän som flyttade till aktivitetsbaserat gick mer och ökade sin medel- och högintensiva aktivitet på jobbet (exempelvis att gå i trappor) jämfört med de tjänstemän som flyttade till cellkontor. Däremot stod de inte upp i högre utsträckning. Båda grupperna började röra sig mer på fritiden.

I den andra studien följde forskarna tjänstemän som lottades i två grupper. Den ena gruppen fick gåband vid sina skrivbord och uppmanades att använda dem minst en timme per dag. Den andra gruppen fick jobba på som vanligt. Gåbanden gjorde att tjänstemännen gick mer än de tjänstemän som inte fick gåband. Båda grupperna började dock röra sig mindre på fritiden.

Enligt Viktoria Wahlström tyder det på att det kan finnas en gräns för hur mycket man kan minska sittandet bland kontorsarbetare.

Avhandlingen visar också att det är möjligt att öka den fysiska aktiviteten bland anställda på kontor. Den ökade aktiviteten gav dock ingen effekt på varken kroppsmått eller på insulin- eller blodsockernivåer. Gåbands-studien visade dessutom att den ökad aktiviteten inte ledde till minskad stress och ångest bland tjänstemännen.

Enligt avhandlingen påverkas rörelse på kontor av många olika faktorer. Arbetsgivare som vill få sina anställda att röra sig mer bör därför skräddarsy sina program så att de passar in i organisationen och innefattar både arbetstid och fritid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Prevents vd: ”Viktigt att chefen vågar fatta beslut”

Susanna Ribrant är vd för Prevent, experterna på arbetsmiljö. Hon har nu varit chef längre än hon inte varit det. Och insett vad en sådan bör vara bra på – liksom beteenden som är mindre bra.
Sandra Lund Publicerad 6 maj 2026, kl 06:01
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.