Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig ventilation på många kontor

Håller du på att flyta bort i värmen på jobbet? Du är inte ensam. De senaste veckorna har Arbetsmiljöverket blivit nedringt av medarbetare på varma arbetsplatser. Men i kontorsmiljöer är det ofta dålig ventilation som är problemet.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Det är arbetsgivarens ansvar att till att exempelvis ordna fläktar vid tillfälliga värmetoppar. Colourbox

De flesta semesterfirare gläds säkert åt det fina sommarvädret. Men tillhör du en av dem som håller ställningarna på jobbet har värmeböljan kanske varit mindre behaglig. Samtalen har under de senaste veckorna strömmat in till Arbetsmiljöverkets svarstjänst. Majoriteten av inringarna har frågor om hur hög inomhustemperatur som är tillåten. En fråga som det inte finns något exakt svar på, även om det finns riktlinjer.

De flesta samtalen kommer från kontors- och butikspersonal som upplever att deras arbetsplatser är på tok för varma. Att det är just kontorsanställda som ringer och beklagar sig över värmen kan bero på att de är mer benägna att ringa än andra yrkesgrupper som egentligen är utsatta för högre temperaturer.

På Arbetsmiljöverket upplever man att problemet i kontorsmiljöer snarare är dålig ventilation än anmärkningsvärt höga temperaturer. Värmeböljor kan däremot göra att stillastående luft blir mer påtaglig än under resten av året.

Det finns regler för ventilation på arbetsplatser, men även om ventilerna blivit godkända vid en kontroll är det inte säkert att luften cirkulerar genom hela rummet. Såväl ventilerna som ditt skrivbord kan stå på fel ställe.

Lider du av stillastående luft kan du förhoppningsvis öppna ett fönster för att lösa situationen tillfälligt.

 

Så säger reglerna:

Arbetsmiljöverkets regler anger inte någon exakt temperatur för vad som är tillåtet på en arbetsplats inomhus. Däremot säger AV:s föreskrifter att det ska vara ett ”lämpligt klimat” på arbetsplatsen så att man kan utföra det tänkta arbetet utan att personalen utsätts för hälsorisker eller olyckor. Reglerna omfattar all typ av arbete som sker inomhus och det är därför svårt att sätta en generell temperaturgräns som ska gälla för såväl kontorsarbete som pizzabakande.

Om lufttemperaturen vid stillasittande arbete varaktigt överstiger 26 grader bör dock inomhusklimatet undersökas närmare. Tillfälliga temperaturtoppar vid kortvariga värmeböljor är alltså undantagna.

Arbetsgivaren har dock ansvar att bedöma vilka risker medarbetarna kan utsättas för även vid temporära värmetoppar och dessutom ansvar att vidta tillfälliga åtgärder. Till exempel att ordna fläktar, se till att det finns vatten eller tillåta längre pauser.

Även om det inte finns något krav på ett fönster som går att öppna finns det regler om att en stadigvarande arbetsplats ska ha dagsljusinsläpp och möjlighet till utblick. Arbetsgivaren ska ha god anledning för att tillåta fönsterlösa arbetsplatser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här

 

Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.