Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig ventilation på många kontor

Håller du på att flyta bort i värmen på jobbet? Du är inte ensam. De senaste veckorna har Arbetsmiljöverket blivit nedringt av medarbetare på varma arbetsplatser. Men i kontorsmiljöer är det ofta dålig ventilation som är problemet.
Linnea Andersson Publicerad 31 juli 2014, kl 09:08
Colourbox
Det är arbetsgivarens ansvar att till att exempelvis ordna fläktar vid tillfälliga värmetoppar. Colourbox

De flesta semesterfirare gläds säkert åt det fina sommarvädret. Men tillhör du en av dem som håller ställningarna på jobbet har värmeböljan kanske varit mindre behaglig. Samtalen har under de senaste veckorna strömmat in till Arbetsmiljöverkets svarstjänst. Majoriteten av inringarna har frågor om hur hög inomhustemperatur som är tillåten. En fråga som det inte finns något exakt svar på, även om det finns riktlinjer.

De flesta samtalen kommer från kontors- och butikspersonal som upplever att deras arbetsplatser är på tok för varma. Att det är just kontorsanställda som ringer och beklagar sig över värmen kan bero på att de är mer benägna att ringa än andra yrkesgrupper som egentligen är utsatta för högre temperaturer.

På Arbetsmiljöverket upplever man att problemet i kontorsmiljöer snarare är dålig ventilation än anmärkningsvärt höga temperaturer. Värmeböljor kan däremot göra att stillastående luft blir mer påtaglig än under resten av året.

Det finns regler för ventilation på arbetsplatser, men även om ventilerna blivit godkända vid en kontroll är det inte säkert att luften cirkulerar genom hela rummet. Såväl ventilerna som ditt skrivbord kan stå på fel ställe.

Lider du av stillastående luft kan du förhoppningsvis öppna ett fönster för att lösa situationen tillfälligt.

 

Så säger reglerna:

Arbetsmiljöverkets regler anger inte någon exakt temperatur för vad som är tillåtet på en arbetsplats inomhus. Däremot säger AV:s föreskrifter att det ska vara ett ”lämpligt klimat” på arbetsplatsen så att man kan utföra det tänkta arbetet utan att personalen utsätts för hälsorisker eller olyckor. Reglerna omfattar all typ av arbete som sker inomhus och det är därför svårt att sätta en generell temperaturgräns som ska gälla för såväl kontorsarbete som pizzabakande.

Om lufttemperaturen vid stillasittande arbete varaktigt överstiger 26 grader bör dock inomhusklimatet undersökas närmare. Tillfälliga temperaturtoppar vid kortvariga värmeböljor är alltså undantagna.

Arbetsgivaren har dock ansvar att bedöma vilka risker medarbetarna kan utsättas för även vid temporära värmetoppar och dessutom ansvar att vidta tillfälliga åtgärder. Till exempel att ordna fläktar, se till att det finns vatten eller tillåta längre pauser.

Även om det inte finns något krav på ett fönster som går att öppna finns det regler om att en stadigvarande arbetsplats ska ha dagsljusinsläpp och möjlighet till utblick. Arbetsgivaren ska ha god anledning för att tillåta fönsterlösa arbetsplatser.

Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först