Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig ventilation på många kontor

Håller du på att flyta bort i värmen på jobbet? Du är inte ensam. De senaste veckorna har Arbetsmiljöverket blivit nedringt av medarbetare på varma arbetsplatser. Men i kontorsmiljöer är det ofta dålig ventilation som är problemet.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Det är arbetsgivarens ansvar att till att exempelvis ordna fläktar vid tillfälliga värmetoppar. Colourbox

De flesta semesterfirare gläds säkert åt det fina sommarvädret. Men tillhör du en av dem som håller ställningarna på jobbet har värmeböljan kanske varit mindre behaglig. Samtalen har under de senaste veckorna strömmat in till Arbetsmiljöverkets svarstjänst. Majoriteten av inringarna har frågor om hur hög inomhustemperatur som är tillåten. En fråga som det inte finns något exakt svar på, även om det finns riktlinjer.

De flesta samtalen kommer från kontors- och butikspersonal som upplever att deras arbetsplatser är på tok för varma. Att det är just kontorsanställda som ringer och beklagar sig över värmen kan bero på att de är mer benägna att ringa än andra yrkesgrupper som egentligen är utsatta för högre temperaturer.

På Arbetsmiljöverket upplever man att problemet i kontorsmiljöer snarare är dålig ventilation än anmärkningsvärt höga temperaturer. Värmeböljor kan däremot göra att stillastående luft blir mer påtaglig än under resten av året.

Det finns regler för ventilation på arbetsplatser, men även om ventilerna blivit godkända vid en kontroll är det inte säkert att luften cirkulerar genom hela rummet. Såväl ventilerna som ditt skrivbord kan stå på fel ställe.

Lider du av stillastående luft kan du förhoppningsvis öppna ett fönster för att lösa situationen tillfälligt.

 

Så säger reglerna:

Arbetsmiljöverkets regler anger inte någon exakt temperatur för vad som är tillåtet på en arbetsplats inomhus. Däremot säger AV:s föreskrifter att det ska vara ett ”lämpligt klimat” på arbetsplatsen så att man kan utföra det tänkta arbetet utan att personalen utsätts för hälsorisker eller olyckor. Reglerna omfattar all typ av arbete som sker inomhus och det är därför svårt att sätta en generell temperaturgräns som ska gälla för såväl kontorsarbete som pizzabakande.

Om lufttemperaturen vid stillasittande arbete varaktigt överstiger 26 grader bör dock inomhusklimatet undersökas närmare. Tillfälliga temperaturtoppar vid kortvariga värmeböljor är alltså undantagna.

Arbetsgivaren har dock ansvar att bedöma vilka risker medarbetarna kan utsättas för även vid temporära värmetoppar och dessutom ansvar att vidta tillfälliga åtgärder. Till exempel att ordna fläktar, se till att det finns vatten eller tillåta längre pauser.

Även om det inte finns något krav på ett fönster som går att öppna finns det regler om att en stadigvarande arbetsplats ska ha dagsljusinsläpp och möjlighet till utblick. Arbetsgivaren ska ha god anledning för att tillåta fönsterlösa arbetsplatser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.