Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig belysning på jobbet kan ge värk

Bra belysning på kontoret är viktigare än man tror. Dåligt ljus kan ge värk i huvud och axlar.
– Belastningsskador kostar samhället miljarder varje år, säger Per Nylén, docent och avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.
David Österberg Publicerad
Alexey/Colourbox.com
Olika människor behöver olika mycket ljus – bland annat beroende på arbetsuppgifter och ålder. Alexey/Colourbox.com

De flesta vet vikten av bra kontorsmöbler för att undvika arbetsskador. Men bra belysning är också viktigt. Den som arbetar i dåligt ljus spänner sig vilket i sin tur kan leda till värk i nacke, axlar och huvud.

– Det finns stora vinster att göra genom att förbättra belysningen. När vi ser illa sitter och står vi illa och det kan ge belastningsskador. Belastningsskador kostar samhället mångmiljardbelopp varje år, säger Per Nylén, docent och avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.

Vanliga problem är felplacerade lampor och felplacerade bildskärmar. Det kan orsaka bländning, dunkla arbetsplatser eller blänk i bildskärmar. Om man möblerar om på kontoret ska man se till att lamporna hänger med och dagsljus ska helst komma från sidan för att undvika solblänk.

Den bästa kontorsbelysningen är reglerbar. Olika människor behöver olika mycket ljus – bland annat beroende på arbetsuppgifter och ålder – och därför kan äldre behöva arbetslampor som gör det möjligt att punktbelysa exempelvis skrivbordet.

– Men de flesta klarar sig med takbelysningen. Att slentrianmässigt sätta arbetslampor på varje skrivbord är inte miljömässigt försvarbart. Däremot är det arbetsgivarens ansvar att se till att belysningen anpassas efter varje arbetstagares synbehov, säger Per Nylén.

En del av kontorsljuset ska komma från dagsljus, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dagsljuset gör det lättare för kroppen att upprätthålla den naturliga dygnsrytmen.

– Dagsljuset blockerar sömnhormonet melatonin. Det gör oss piggare och produktivare. Och om man får mycket dagsljus bildar kroppen dessutom mer melatonin under natten vilket förbättrar sömnen.

Det går inte att ersätta dagsljus med konstgjort ljus. Men Per Nylén förordar lampor med kallare ljus – som innehåller mer av blå våglängder – för att i någon mån efterlikna det naturliga ljuset.

Den som är osäker på om ljuset på arbetsplatsen är tillräckligt kan ladda ner Arbetsmiljöverkets Iphone-app "Ljus". Med den kan man mäta lux – mängden ljus på en specifik punkt. På ett kontor är riktvärdet minst 500 lux. Appen kan också mäta kontraster och på så vis exempelvis indikera om en bildskärm har för hög kontrast mot ett fönster - där det kan vara för ljust dagtid och för mörkt kvällstid.

Mörker kan främja kreativitet

Grundregeln på en arbetsplats är att det ska vara ljust. Men ingen regel utan undantag: mörka platser gör oss mer kreativa och ökar vår förmåga att samarbeta, enligt tyska forskare.

Forskarna lät försökspersoner jobba i rum med olika belysning. I ljusa rum skärptes deras logiska tänkande, medan mörka rum släppte loss kreativiteten och samarbetsförmågan.  

Forskarnas slutsats är att belysningen på en arbetsplats bör kunna anpassas efter vilken typ av arbete som för tillfället utförs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.