Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Dålig belysning på jobbet kan ge värk
Bra belysning på kontoret är viktigare än man tror. Dåligt ljus kan ge värk i huvud och axlar.
– Belastningsskador kostar samhället miljarder varje år, säger Per Nylén, docent och avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.
– Belastningsskador kostar samhället miljarder varje år, säger Per Nylén, docent och avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.
De flesta vet vikten av bra kontorsmöbler för att undvika arbetsskador. Men bra belysning är också viktigt. Den som arbetar i dåligt ljus spänner sig vilket i sin tur kan leda till värk i nacke, axlar och huvud.
– Det finns stora vinster att göra genom att förbättra belysningen. När vi ser illa sitter och står vi illa och det kan ge belastningsskador. Belastningsskador kostar samhället mångmiljardbelopp varje år, säger Per Nylén, docent och avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.
Vanliga problem är felplacerade lampor och felplacerade bildskärmar. Det kan orsaka bländning, dunkla arbetsplatser eller blänk i bildskärmar. Om man möblerar om på kontoret ska man se till att lamporna hänger med och dagsljus ska helst komma från sidan för att undvika solblänk.
Den bästa kontorsbelysningen är reglerbar. Olika människor behöver olika mycket ljus – bland annat beroende på arbetsuppgifter och ålder – och därför kan äldre behöva arbetslampor som gör det möjligt att punktbelysa exempelvis skrivbordet.
– Men de flesta klarar sig med takbelysningen. Att slentrianmässigt sätta arbetslampor på varje skrivbord är inte miljömässigt försvarbart. Däremot är det arbetsgivarens ansvar att se till att belysningen anpassas efter varje arbetstagares synbehov, säger Per Nylén.
En del av kontorsljuset ska komma från dagsljus, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dagsljuset gör det lättare för kroppen att upprätthålla den naturliga dygnsrytmen.
– Dagsljuset blockerar sömnhormonet melatonin. Det gör oss piggare och produktivare. Och om man får mycket dagsljus bildar kroppen dessutom mer melatonin under natten vilket förbättrar sömnen.
Det går inte att ersätta dagsljus med konstgjort ljus. Men Per Nylén förordar lampor med kallare ljus – som innehåller mer av blå våglängder – för att i någon mån efterlikna det naturliga ljuset.
Den som är osäker på om ljuset på arbetsplatsen är tillräckligt kan ladda ner Arbetsmiljöverkets Iphone-app "Ljus". Med den kan man mäta lux – mängden ljus på en specifik punkt. På ett kontor är riktvärdet minst 500 lux. Appen kan också mäta kontraster och på så vis exempelvis indikera om en bildskärm har för hög kontrast mot ett fönster - där det kan vara för ljust dagtid och för mörkt kvällstid.
Mörker kan främja kreativitet
Grundregeln på en arbetsplats är att det ska vara ljust. Men ingen regel utan undantag: mörka platser gör oss mer kreativa och ökar vår förmåga att samarbeta, enligt tyska forskare.
Forskarna lät försökspersoner jobba i rum med olika belysning. I ljusa rum skärptes deras logiska tänkande, medan mörka rum släppte loss kreativiteten och samarbetsförmågan.
Forskarnas slutsats är att belysningen på en arbetsplats bör kunna anpassas efter vilken typ av arbete som för tillfället utförs.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
