Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig belysning på jobbet kan ge värk

Bra belysning på kontoret är viktigare än man tror. Dåligt ljus kan ge värk i huvud och axlar.
– Belastningsskador kostar samhället miljarder varje år, säger Per Nylén, docent och avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.
David Österberg Publicerad
Alexey/Colourbox.com
Olika människor behöver olika mycket ljus – bland annat beroende på arbetsuppgifter och ålder. Alexey/Colourbox.com

De flesta vet vikten av bra kontorsmöbler för att undvika arbetsskador. Men bra belysning är också viktigt. Den som arbetar i dåligt ljus spänner sig vilket i sin tur kan leda till värk i nacke, axlar och huvud.

– Det finns stora vinster att göra genom att förbättra belysningen. När vi ser illa sitter och står vi illa och det kan ge belastningsskador. Belastningsskador kostar samhället mångmiljardbelopp varje år, säger Per Nylén, docent och avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.

Vanliga problem är felplacerade lampor och felplacerade bildskärmar. Det kan orsaka bländning, dunkla arbetsplatser eller blänk i bildskärmar. Om man möblerar om på kontoret ska man se till att lamporna hänger med och dagsljus ska helst komma från sidan för att undvika solblänk.

Den bästa kontorsbelysningen är reglerbar. Olika människor behöver olika mycket ljus – bland annat beroende på arbetsuppgifter och ålder – och därför kan äldre behöva arbetslampor som gör det möjligt att punktbelysa exempelvis skrivbordet.

– Men de flesta klarar sig med takbelysningen. Att slentrianmässigt sätta arbetslampor på varje skrivbord är inte miljömässigt försvarbart. Däremot är det arbetsgivarens ansvar att se till att belysningen anpassas efter varje arbetstagares synbehov, säger Per Nylén.

En del av kontorsljuset ska komma från dagsljus, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dagsljuset gör det lättare för kroppen att upprätthålla den naturliga dygnsrytmen.

– Dagsljuset blockerar sömnhormonet melatonin. Det gör oss piggare och produktivare. Och om man får mycket dagsljus bildar kroppen dessutom mer melatonin under natten vilket förbättrar sömnen.

Det går inte att ersätta dagsljus med konstgjort ljus. Men Per Nylén förordar lampor med kallare ljus – som innehåller mer av blå våglängder – för att i någon mån efterlikna det naturliga ljuset.

Den som är osäker på om ljuset på arbetsplatsen är tillräckligt kan ladda ner Arbetsmiljöverkets Iphone-app "Ljus". Med den kan man mäta lux – mängden ljus på en specifik punkt. På ett kontor är riktvärdet minst 500 lux. Appen kan också mäta kontraster och på så vis exempelvis indikera om en bildskärm har för hög kontrast mot ett fönster - där det kan vara för ljust dagtid och för mörkt kvällstid.

Mörker kan främja kreativitet

Grundregeln på en arbetsplats är att det ska vara ljust. Men ingen regel utan undantag: mörka platser gör oss mer kreativa och ökar vår förmåga att samarbeta, enligt tyska forskare.

Forskarna lät försökspersoner jobba i rum med olika belysning. I ljusa rum skärptes deras logiska tänkande, medan mörka rum släppte loss kreativiteten och samarbetsförmågan.  

Forskarnas slutsats är att belysningen på en arbetsplats bör kunna anpassas efter vilken typ av arbete som för tillfället utförs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar