Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Coronatester: Företag snabbtestar personal

Flera företag snabbtestar sin personal för att upptäcka coronasmitta. På Thermia testades 160 anställda efter julen för att minska risken för smitta i produktionen. Men testerna är dyra och bör göras regelbundet.
David Österberg Publicerad
Johan Nilsson / TT
Snabbtest av corona är något mindre tillförlitligt än PCR-test, men har fördelen att de ger svar på mindre än 30 minuter. Johan Nilsson / TT

Många begränsade sina sociala kontakter under jul- och nyårsfirandet. Men ledigheten innebar ändå att fler umgicks med vänner och släktingar som de annars inte hade träffat. Därför bestämde ledningen för Thermia, som producerar och utvecklar värmepumpar i Arvika, att all personal som jobbar i eller nära produktionen skulle snabbtestas för corona innan de fick börja jobba igen. Testerna utfördes av företagshälsovården Previa.

Läs mer: Corona det här gäller på jobbet

– Det var väldigt lyckat. Varje person fick en tid och gjorde ett drive-by-test. Totalt var åtta sjuksköterskor från Previa på plats och arbetade i fyra team. De gjorde verkligen ett jättebra jobb, säger Peter Särnblad, HR-chef på Thermia.

Ett snabbtest är något mindre tillförlitligt än det PCR-test som används för att testa personer med symptom på corona. Fördelen är att det ger svar på mindre än 30 minuter. Personalen kunde därför vänta på parkeringen tills resultatet var klart.


Om smittan håller i sig över sommaren överväger Thermia att testa personalen ytterligare en gång efter semestern, enligt Peter Särnblad, HR-chef. Foto: Thermia

Läs mer: Så påverkar corona din semester

– Det var främst produktionspersonal som testades, men även en del konsulter och tjänstemän som jobbar nära produktionen, exempelvis produktionsledare och produktionstekniker. Totalt testades 160 personer och samtliga prov var negativa. Om någon hade fått ett positivt test hade vi rutiner för hur vi skulle handskas med det. Den personen hade fått åka direkt hem i egen bil och sedan haft kontakt med Previas läkare via telefon och gjort ett kompletterande PCR-test, säger Peter Särnblad.

Var det frivilligt att testa sig?
– Nej. Vi diskuterade med fackförbunden och kom fram till att den som vägrade att testa sig fick ta ut kompledigt, tjänstledigt eller semester den 7 och 8 januari. Men det var det ingen som gjorde. Testet var väldigt uppskattat bland personalen även om några tyckte att det var obehagligt att topsen sticks långt in i näsan.

Dyrt med snabbtester

Hur mycket ett snabbtest kostar varierar, men priset hamnar runt tusenlappen. Thermia betalade totalt 150 000 kronor. 

– Vår bedömning är att det var värt det. Får vi in smittan i produktionen blir det ännu dyrare. Vi jobbar hårt för att undvika det. Alla måste bära visir eller munskydd och det gäller även i matsalen. Vi har delat upp rasterna och sett till så att det är glesare mellan stolarna i matsalen. En gång i månaden går vi en coronaskyddsrond där vi bland annat kontrollerar att det finns handsprit, att det inte är för många stolar i konferensrummen och att det finns munskydd och visir.

Läs mer: Smittspridning ökar i öppna kontor

Urban Svensson är medicinskt ledningsansvarig läkare på Previa. Han säger att de har genomfört ett tusental snabbtester på företag runt om i Sverige och att efterfrågan ökar.

– Den typiska arbetsplatsen är en större industri eller byggverksamhet, men det förekommer också på tjänstemannasidan, exempelvis inför ett möte som måste genomföras fysiskt. Även tv-produktioner har använt sig av snabbtester, säger han.

Urban Svensson betonar dock att testet enbart ska användas i kombination med andra åtgärder för att minska risken för smittspridning på en arbetsplats.

– Det handlar till exempel om att de anställda ska ha möjlighet att hålla avstånd, kunna ha god handhygien och så vidare. Och bara symptomfria testas, alla andra ska ju vara hemma.

Läs mer: Stängd skola ger inte rätt till vab

Han tycker också att testerna bör göras regelbundet på arbetsplatsen för att ge verklig nytta.

– I likhet med andra test säger det bara något om här och nu. Ska man ha någon verklig nytta av det ska man genomföra testet ett par gånger i veckan. Men även ett test på en arbetsplats minskar ju smittspridningen.

Läs mer: "Apotekspersonal borde vaccineras tidigare"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Mens och klimakteriet på jobbet lyfts i ny global standard

Arbetsgivare får en ny global vägledning om mens och klimakteriet på jobbet. Standarden beskriver hur frågorna kan tas om hand inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Petra Rendik Publicerad 22 september 2026, kl 06:01
Kvinna arbetar vid laptop i hemmiljö med en fläkt, intill en illustrerad arbetsplatsdetalj med mensskydd och råd om flexibelt arbete, temperatur och arbetsanpassning.
Den nya globala standarden ISO 45010 ska hjälpa arbetsgivare att inkludera mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet. Mensskydd på jobbet är en av de praktiska åtgärder som rekommenderas Foto: Colourbox. AI-montage: Martin Söderström.

Nära hälften av befolkningen har mens eller går igenom klimakteriet i femtio år eller mer.

Majoriteten av alla kvinnor har besvär i olika grad kopplat till menstruation eller övergångsålder som påverkar arbetslivet och i många fall leder till sjukfrånvaro. 

Ändå finns det fortfarande en inställning att kvinnors hälsa och hormoner ska skötas privat. 

ISO 45010 ska ge arbetsgivare stöd i arbetsmiljöarbetet

Men nu lanseras en ny global vägledande standard som ska ge arbetsgivare verktyg för att integrera dessa frågor i det övriga arbetsmiljöarbetet så att man underlättar för kvinnor på arbetsplatsen. 

Emma Bro, företagsläkare på Avonova, porträttbild.
Emma Bro. Foto: Avonova.

Standarden omfattar både den psykiska och fysiska arbetsmiljön.

– Det är så bra att arbetsgivare nu blir nödgade att tänka igenom vad det här faktiskt innebär för den enskilda medarbetaren och kanske inse att om vi gör enkla anpassningar mår de anställda bättre, säger Emma Bro, företagsläkare på Avonova.  

– Mens och klimakteriet ska inte vara någon särskildhet, utan det ska vara en självklar del av arbetsmiljöarbetet. 

Så här gör ni arbetsplatsen mens- och klimakteriesmart

  • Möjlighet att jobba hemifrån. Det ska vara uttalat, särskilt för dem som har mensvärk och PMS. Men även kvinnor i klimakteriet som har problem med hjärndimma och dålig sömn.
  • Mensskydd på jobbet är en liten kostnad men ger ett stort signalvärde hos de yngre kvinnorna.
  • Möjlighet att kunna justera klimatet på kontoret. Eller se till att det finns fläktar.
  • Chefer och HR bör gå en utbildning om kvinnors hälsa, kanske allra mest om klimakteriet. Då blir det här en fråga bland alla andra arbetsmiljöfrågor.
  • Du som kvinna och chef: Om du har besvär, våga vara öppen om dem. Det skapar ett psykologiskt tryggt klimat på jobbet där man vågar ha dåliga dagar.

Läkaren Emma Bro träffar ofta kvinnor i 40- till 55-årsåldern som håller på att eller redan har drabbats av kronisk stressjukdom. Livet är stressigt och så hamnar man i klimakteriet också. 

Det blir oftast droppen. Sömnen fallerar, hjärndimman slår till, tålamodet tryter och drivet som behövs i arbetslivet minskar.

 – Många som jag möter berättar att de inte känner igen sig själva när de kognitiva symtomen blir besvärliga, säger hon. 

Mensvärk och rikliga blödningar leder ofta till korttidsfrånvaro

När det kommer till yngre kvinnor som har mensvärk och rikliga blödningar är det ofta arbetsgivaren som har flaggat på grund av att medarbetaren har återkommande korttidsfrånvaro. 

– Det här är besvär som många unga kvinnor inte vill ta upp med sina chefer, utan de försöker gå till jobbet trots svår värk. Men de klarar inte det. 

– Den nya standarden kan förhoppningsvis leda till att kvinnor vågar vara öppna med sina besvär. 

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Tabut kring mens och klimakteriet håller på att minska

Det har hänt otroligt mycket de senaste fem åren när det gäller hur vi pratar om kvinnors hälsa. Det är inte lika tabubelagt och fler arbetsgivare söker aktivt information för att få veta mer, även om det skiljer sig mellan olika branscher, förklarar Emma Bro. 

– Men vi är fortfarande i ett tidigt stadium där kunskapen måste öka. Vi behöver fortsätta prata om det här, för det är nyckeln till allt.

Det här är ISO 45010