Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen tar inte semester

Sex av tio chefer är tillgängliga på mobilen under sommarledigheten, trots att hälften inte vill. Fyra av tio är dessutom beredda att jobba under semestern, enligt en undersökning från Unionen.
Linnea Andersson Publicerad
Kollega
Kent Persson (partisekreterare Moderaterna), Eva Hamilton (vd SVT), Mona Sahlin, Jonas Karlström (koncernchef Skanska), Carola Lemne (vd Svenskt Näringsliv) och Cecilia Fahlberg (förbundsordförande Unionen) i samtal om framtidens ledarskap i Almedalen. Kollega

- Det går visst att stänga av mobilen. Jag stänger av mejlen under semestern, hävdade Cecilia Fahlberg bestämt under ett seminarium om ledarskap som anordnades av Unionen Chef och Dagens Industri.

Svaret riktades till Eva Hamilton, avgående vd på Sveriges Television, när Hamilton sa att hon hoppades att en så hög chef som Unionens förbundsordförande inte stänger av mobilen på semestern.

Men Cecilia Fahlbergs förhållningssätt sticker ut bland chefer inom det privata näringslivet. Enligt Unionens undersökning är sex av tio chefer tillgängliga på mobilen under sommarsemestern, trots att hälften helst skulle vilja slippa.

Att inte känna sig avkopplad på grund av att man är uppkopplad är dubbelt så vanligt bland bossarna jämfört med medarbetarna.

- Chefen tenderar att glömma bort sin egen arbetsmiljö vilket är olyckligt på flera plan, säger Cecilia Fahlberg i en kommentar.

Mer än var fjärde chef känner att tillgängligheten under ledigheten går ut över tiden med familj och vänner och två av tio säger att det leder till konflikter på hemmaplan. Men chefens agerande kan även få konsekvenser hos medarbetarna. Risken är att stress och brist på tid till återhämtning leder till ohälsa även hos personalen eftersom chefen enligt henne sätter normen på arbetsplatsen och att dennes beteende smittar av sig.

För att komma till rätta med problemet förespråkar Unionen att varje arbetsplats ser till att ha en mail- och mobilpolicy för såväl medarbetare som chefer.

Uppkopplade chefer

Undersökningen bygger på webbintervjuer med 1046 tjänstemän i privat sektor varav 349 är chefer. Den är genomförd genom Novus Sverigepanel under perioden 15-23 maj 2014. Undersökningen är beställd av Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.