Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen tar inte semester

Sex av tio chefer är tillgängliga på mobilen under sommarledigheten, trots att hälften inte vill. Fyra av tio är dessutom beredda att jobba under semestern, enligt en undersökning från Unionen.
Linnea Andersson Publicerad
Kollega
Kent Persson (partisekreterare Moderaterna), Eva Hamilton (vd SVT), Mona Sahlin, Jonas Karlström (koncernchef Skanska), Carola Lemne (vd Svenskt Näringsliv) och Cecilia Fahlberg (förbundsordförande Unionen) i samtal om framtidens ledarskap i Almedalen. Kollega

- Det går visst att stänga av mobilen. Jag stänger av mejlen under semestern, hävdade Cecilia Fahlberg bestämt under ett seminarium om ledarskap som anordnades av Unionen Chef och Dagens Industri.

Svaret riktades till Eva Hamilton, avgående vd på Sveriges Television, när Hamilton sa att hon hoppades att en så hög chef som Unionens förbundsordförande inte stänger av mobilen på semestern.

Men Cecilia Fahlbergs förhållningssätt sticker ut bland chefer inom det privata näringslivet. Enligt Unionens undersökning är sex av tio chefer tillgängliga på mobilen under sommarsemestern, trots att hälften helst skulle vilja slippa.

Att inte känna sig avkopplad på grund av att man är uppkopplad är dubbelt så vanligt bland bossarna jämfört med medarbetarna.

- Chefen tenderar att glömma bort sin egen arbetsmiljö vilket är olyckligt på flera plan, säger Cecilia Fahlberg i en kommentar.

Mer än var fjärde chef känner att tillgängligheten under ledigheten går ut över tiden med familj och vänner och två av tio säger att det leder till konflikter på hemmaplan. Men chefens agerande kan även få konsekvenser hos medarbetarna. Risken är att stress och brist på tid till återhämtning leder till ohälsa även hos personalen eftersom chefen enligt henne sätter normen på arbetsplatsen och att dennes beteende smittar av sig.

För att komma till rätta med problemet förespråkar Unionen att varje arbetsplats ser till att ha en mail- och mobilpolicy för såväl medarbetare som chefer.

Uppkopplade chefer

Undersökningen bygger på webbintervjuer med 1046 tjänstemän i privat sektor varav 349 är chefer. Den är genomförd genom Novus Sverigepanel under perioden 15-23 maj 2014. Undersökningen är beställd av Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.