Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen tar inte semester

Sex av tio chefer är tillgängliga på mobilen under sommarledigheten, trots att hälften inte vill. Fyra av tio är dessutom beredda att jobba under semestern, enligt en undersökning från Unionen.
Linnea Andersson Publicerad
Kollega
Kent Persson (partisekreterare Moderaterna), Eva Hamilton (vd SVT), Mona Sahlin, Jonas Karlström (koncernchef Skanska), Carola Lemne (vd Svenskt Näringsliv) och Cecilia Fahlberg (förbundsordförande Unionen) i samtal om framtidens ledarskap i Almedalen. Kollega

- Det går visst att stänga av mobilen. Jag stänger av mejlen under semestern, hävdade Cecilia Fahlberg bestämt under ett seminarium om ledarskap som anordnades av Unionen Chef och Dagens Industri.

Svaret riktades till Eva Hamilton, avgående vd på Sveriges Television, när Hamilton sa att hon hoppades att en så hög chef som Unionens förbundsordförande inte stänger av mobilen på semestern.

Men Cecilia Fahlbergs förhållningssätt sticker ut bland chefer inom det privata näringslivet. Enligt Unionens undersökning är sex av tio chefer tillgängliga på mobilen under sommarsemestern, trots att hälften helst skulle vilja slippa.

Att inte känna sig avkopplad på grund av att man är uppkopplad är dubbelt så vanligt bland bossarna jämfört med medarbetarna.

- Chefen tenderar att glömma bort sin egen arbetsmiljö vilket är olyckligt på flera plan, säger Cecilia Fahlberg i en kommentar.

Mer än var fjärde chef känner att tillgängligheten under ledigheten går ut över tiden med familj och vänner och två av tio säger att det leder till konflikter på hemmaplan. Men chefens agerande kan även få konsekvenser hos medarbetarna. Risken är att stress och brist på tid till återhämtning leder till ohälsa även hos personalen eftersom chefen enligt henne sätter normen på arbetsplatsen och att dennes beteende smittar av sig.

För att komma till rätta med problemet förespråkar Unionen att varje arbetsplats ser till att ha en mail- och mobilpolicy för såväl medarbetare som chefer.

Uppkopplade chefer

Undersökningen bygger på webbintervjuer med 1046 tjänstemän i privat sektor varav 349 är chefer. Den är genomförd genom Novus Sverigepanel under perioden 15-23 maj 2014. Undersökningen är beställd av Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.