Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Godkände bilar utan att kontrollera dem

En man i 25-årsåldern åtalas för grovt tagande av muta. Enligt åtalet har han tagit emot 21 mutor för att godkänna bilar. Besiktningstekniker hör till en av de yrkeskategorier som är mest utsatta för mutor.
David Österberg Publicerad
En femhundralapp nedstucken i bilbälteslåset på en personbil.
Besiktningstekniker hör till en av de yrkeskategorier som är mest utsatta för mutor. Det kan handla om 500-lappar nedstuckna i bälteslåset eller en flaska sprit för att släppa igenom en bil. Foto: Martin Söderström.

En man i 25-årsåldern åtalades tidigare i år för grovt tagande av muta. Det rapporterar SVT Örebro. Under nästan ett år tog han, enligt åtalet, emot 21 mutor för att godkänna bilar. I en del fall hade bilarna aldrig varit på stationen, i andra fall var de bristfälligt kontrollerade.

Betalade 2 000 för en godkänd bil

Fallet är inte unikt. I slutet av förra året dömdes en besiktningstekniker i Göteborg för att ha tagit emot mutor från flera bilägare. Bilägarna fick sina bilar godkända trots att de aldrig varit på stationen. Via en mellanhand fick besiktningsteknikern 2 000 kronor per godkänd bil. Han dömdes till villkorlig dom och blev av med sitt jobb. Bilägarna dömdes till dagsböter för givande av muta.

En liknande muthärva uppdagades i nordvästra Skåne 2021. Även där tog teknikern emot pengar för att godkänna bilar som han aldrig hade besiktigat.

I ovanstående fall har teknikerna medvetet utnyttjat sin ställning. Men det förekommer också att bilägare på eget initiativ försöker muta sig genom besiktningen med hjälp av gåvor eller pengar.

Enligt en sammanställning som Institutet mot mutor gjort har ett tiotal personer åtalats – och i några fall dömts – för att ha försökt muta besiktningstekniker de senaste 15 åren.

Erbjöd sprit för godkänd besiktning

I ett fall hittade en tekniker en 500-lapp instucken i bälteslåset i baksätet. I ett annat fick en tekniker erbjudande om pengar och sprit för att godkänna bilen. I ett tredje försökte en bilägare muta två olika tekniker två dagar i rad. Vid första tillfället försökte han stoppa en tusenlapp i fickan på besiktningsteknikern. Vid efterkontrollen nästa dag erbjöd han en annan tekniker 300 kronor.

”Försök till påtryckningar förekommer”

Kollega har frågat fackligt aktiva på flera stationer hur ofta de utsätts för mutförsök vid besiktningar. Den samlade bilden är att det är sällan.

Robin Persson är Unionens klubbordförande på besiktningsföretaget Besikta. Han säger att det är ovanligt med direkta mutförsök, men att försök till påtryckningar förekommer.

– Allt från ”kom igen, snälla”, till att man tar med sig fikabröd.

Hur skulle du agera om du blev erbjuden en muta?

– Jag skulle tacka nej och polisanmäla som vi är instruerade att göra.

Magnus Nilsson är ordförande på Carspectklubben och har jobbat med fordonsbesiktningar i 15 år. Hans bild är att mutor är ovanliga. Själv har han vid ett tillfälle blivit erbjuden en flaska vodka från en kund - men i det fallet handlade det inte om att kunden ville ändra utfallet av besiktningen utan om att kunden tyckte att han var trevlig. 

Butikskontrollanter erbjuds mutor

Exakt hur vanligt det är med mutor, är det ingen som vet. Enligt Brottsförebyggande rådets rapport ”Den anmälda korruptionen i Sverige” är butikskontrollanter den yrkesgrupp som oftast erbjuds mutor. Därefter kommer yrkesgrupper med någon annan kontrollfunktion, som poliser, kriminalvårdare eller besiktningstekniker.

Antalet anmälda mutbrott, samtliga branscher

                                           2020              2021              2022

Tagande av muta              58                  309                80

Givande av muta               82                  82                  90

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.