Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Godkände bilar utan att kontrollera dem

En man i 25-årsåldern åtalas för grovt tagande av muta. Enligt åtalet har han tagit emot 21 mutor för att godkänna bilar. Besiktningstekniker hör till en av de yrkeskategorier som är mest utsatta för mutor.
David Österberg Publicerad
En femhundralapp nedstucken i bilbälteslåset på en personbil.
Besiktningstekniker hör till en av de yrkeskategorier som är mest utsatta för mutor. Det kan handla om 500-lappar nedstuckna i bälteslåset eller en flaska sprit för att släppa igenom en bil. Foto: Martin Söderström.

En man i 25-årsåldern åtalades tidigare i år för grovt tagande av muta. Det rapporterar SVT Örebro. Under nästan ett år tog han, enligt åtalet, emot 21 mutor för att godkänna bilar. I en del fall hade bilarna aldrig varit på stationen, i andra fall var de bristfälligt kontrollerade.

Betalade 2 000 för en godkänd bil

Fallet är inte unikt. I slutet av förra året dömdes en besiktningstekniker i Göteborg för att ha tagit emot mutor från flera bilägare. Bilägarna fick sina bilar godkända trots att de aldrig varit på stationen. Via en mellanhand fick besiktningsteknikern 2 000 kronor per godkänd bil. Han dömdes till villkorlig dom och blev av med sitt jobb. Bilägarna dömdes till dagsböter för givande av muta.

En liknande muthärva uppdagades i nordvästra Skåne 2021. Även där tog teknikern emot pengar för att godkänna bilar som han aldrig hade besiktigat.

I ovanstående fall har teknikerna medvetet utnyttjat sin ställning. Men det förekommer också att bilägare på eget initiativ försöker muta sig genom besiktningen med hjälp av gåvor eller pengar.

Enligt en sammanställning som Institutet mot mutor gjort har ett tiotal personer åtalats – och i några fall dömts – för att ha försökt muta besiktningstekniker de senaste 15 åren.

Erbjöd sprit för godkänd besiktning

I ett fall hittade en tekniker en 500-lapp instucken i bälteslåset i baksätet. I ett annat fick en tekniker erbjudande om pengar och sprit för att godkänna bilen. I ett tredje försökte en bilägare muta två olika tekniker två dagar i rad. Vid första tillfället försökte han stoppa en tusenlapp i fickan på besiktningsteknikern. Vid efterkontrollen nästa dag erbjöd han en annan tekniker 300 kronor.

”Försök till påtryckningar förekommer”

Kollega har frågat fackligt aktiva på flera stationer hur ofta de utsätts för mutförsök vid besiktningar. Den samlade bilden är att det är sällan.

Robin Persson är Unionens klubbordförande på besiktningsföretaget Besikta. Han säger att det är ovanligt med direkta mutförsök, men att försök till påtryckningar förekommer.

– Allt från ”kom igen, snälla”, till att man tar med sig fikabröd.

Hur skulle du agera om du blev erbjuden en muta?

– Jag skulle tacka nej och polisanmäla som vi är instruerade att göra.

Magnus Nilsson är ordförande på Carspectklubben och har jobbat med fordonsbesiktningar i 15 år. Hans bild är att mutor är ovanliga. Själv har han vid ett tillfälle blivit erbjuden en flaska vodka från en kund - men i det fallet handlade det inte om att kunden ville ändra utfallet av besiktningen utan om att kunden tyckte att han var trevlig. 

Butikskontrollanter erbjuds mutor

Exakt hur vanligt det är med mutor, är det ingen som vet. Enligt Brottsförebyggande rådets rapport ”Den anmälda korruptionen i Sverige” är butikskontrollanter den yrkesgrupp som oftast erbjuds mutor. Därefter kommer yrkesgrupper med någon annan kontrollfunktion, som poliser, kriminalvårdare eller besiktningstekniker.

Antalet anmälda mutbrott, samtliga branscher

                                           2020              2021              2022

Tagande av muta              58                  309                80

Givande av muta               82                  82                  90

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.