Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Godkände bilar utan att kontrollera dem

En man i 25-årsåldern åtalas för grovt tagande av muta. Enligt åtalet har han tagit emot 21 mutor för att godkänna bilar. Besiktningstekniker hör till en av de yrkeskategorier som är mest utsatta för mutor.
David Österberg Publicerad
En femhundralapp nedstucken i bilbälteslåset på en personbil.
Besiktningstekniker hör till en av de yrkeskategorier som är mest utsatta för mutor. Det kan handla om 500-lappar nedstuckna i bälteslåset eller en flaska sprit för att släppa igenom en bil. Foto: Martin Söderström.

En man i 25-årsåldern åtalades tidigare i år för grovt tagande av muta. Det rapporterar SVT Örebro. Under nästan ett år tog han, enligt åtalet, emot 21 mutor för att godkänna bilar. I en del fall hade bilarna aldrig varit på stationen, i andra fall var de bristfälligt kontrollerade.

Betalade 2 000 för en godkänd bil

Fallet är inte unikt. I slutet av förra året dömdes en besiktningstekniker i Göteborg för att ha tagit emot mutor från flera bilägare. Bilägarna fick sina bilar godkända trots att de aldrig varit på stationen. Via en mellanhand fick besiktningsteknikern 2 000 kronor per godkänd bil. Han dömdes till villkorlig dom och blev av med sitt jobb. Bilägarna dömdes till dagsböter för givande av muta.

En liknande muthärva uppdagades i nordvästra Skåne 2021. Även där tog teknikern emot pengar för att godkänna bilar som han aldrig hade besiktigat.

I ovanstående fall har teknikerna medvetet utnyttjat sin ställning. Men det förekommer också att bilägare på eget initiativ försöker muta sig genom besiktningen med hjälp av gåvor eller pengar.

Enligt en sammanställning som Institutet mot mutor gjort har ett tiotal personer åtalats – och i några fall dömts – för att ha försökt muta besiktningstekniker de senaste 15 åren.

Erbjöd sprit för godkänd besiktning

I ett fall hittade en tekniker en 500-lapp instucken i bälteslåset i baksätet. I ett annat fick en tekniker erbjudande om pengar och sprit för att godkänna bilen. I ett tredje försökte en bilägare muta två olika tekniker två dagar i rad. Vid första tillfället försökte han stoppa en tusenlapp i fickan på besiktningsteknikern. Vid efterkontrollen nästa dag erbjöd han en annan tekniker 300 kronor.

”Försök till påtryckningar förekommer”

Kollega har frågat fackligt aktiva på flera stationer hur ofta de utsätts för mutförsök vid besiktningar. Den samlade bilden är att det är sällan.

Robin Persson är Unionens klubbordförande på besiktningsföretaget Besikta. Han säger att det är ovanligt med direkta mutförsök, men att försök till påtryckningar förekommer.

– Allt från ”kom igen, snälla”, till att man tar med sig fikabröd.

Hur skulle du agera om du blev erbjuden en muta?

– Jag skulle tacka nej och polisanmäla som vi är instruerade att göra.

Magnus Nilsson är ordförande på Carspectklubben och har jobbat med fordonsbesiktningar i 15 år. Hans bild är att mutor är ovanliga. Själv har han vid ett tillfälle blivit erbjuden en flaska vodka från en kund - men i det fallet handlade det inte om att kunden ville ändra utfallet av besiktningen utan om att kunden tyckte att han var trevlig. 

Butikskontrollanter erbjuds mutor

Exakt hur vanligt det är med mutor, är det ingen som vet. Enligt Brottsförebyggande rådets rapport ”Den anmälda korruptionen i Sverige” är butikskontrollanter den yrkesgrupp som oftast erbjuds mutor. Därefter kommer yrkesgrupper med någon annan kontrollfunktion, som poliser, kriminalvårdare eller besiktningstekniker.

Antalet anmälda mutbrott, samtliga branscher

                                           2020              2021              2022

Tagande av muta              58                  309                80

Givande av muta               82                  82                  90

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.