Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Godkände bilar utan att kontrollera dem

En man i 25-årsåldern åtalas för grovt tagande av muta. Enligt åtalet har han tagit emot 21 mutor för att godkänna bilar. Besiktningstekniker hör till en av de yrkeskategorier som är mest utsatta för mutor.
David Österberg Publicerad 9 maj 2023, kl 09:13
En femhundralapp nedstucken i bilbälteslåset på en personbil.
Besiktningstekniker hör till en av de yrkeskategorier som är mest utsatta för mutor. Det kan handla om 500-lappar nedstuckna i bälteslåset eller en flaska sprit för att släppa igenom en bil. Foto: Martin Söderström.

En man i 25-årsåldern åtalades tidigare i år för grovt tagande av muta. Det rapporterar SVT Örebro. Under nästan ett år tog han, enligt åtalet, emot 21 mutor för att godkänna bilar. I en del fall hade bilarna aldrig varit på stationen, i andra fall var de bristfälligt kontrollerade.

Betalade 2 000 för en godkänd bil

Fallet är inte unikt. I slutet av förra året dömdes en besiktningstekniker i Göteborg för att ha tagit emot mutor från flera bilägare. Bilägarna fick sina bilar godkända trots att de aldrig varit på stationen. Via en mellanhand fick besiktningsteknikern 2 000 kronor per godkänd bil. Han dömdes till villkorlig dom och blev av med sitt jobb. Bilägarna dömdes till dagsböter för givande av muta.

En liknande muthärva uppdagades i nordvästra Skåne 2021. Även där tog teknikern emot pengar för att godkänna bilar som han aldrig hade besiktigat.

I ovanstående fall har teknikerna medvetet utnyttjat sin ställning. Men det förekommer också att bilägare på eget initiativ försöker muta sig genom besiktningen med hjälp av gåvor eller pengar.

Enligt en sammanställning som Institutet mot mutor gjort har ett tiotal personer åtalats – och i några fall dömts – för att ha försökt muta besiktningstekniker de senaste 15 åren.

Erbjöd sprit för godkänd besiktning

I ett fall hittade en tekniker en 500-lapp instucken i bälteslåset i baksätet. I ett annat fick en tekniker erbjudande om pengar och sprit för att godkänna bilen. I ett tredje försökte en bilägare muta två olika tekniker två dagar i rad. Vid första tillfället försökte han stoppa en tusenlapp i fickan på besiktningsteknikern. Vid efterkontrollen nästa dag erbjöd han en annan tekniker 300 kronor.

”Försök till påtryckningar förekommer”

Kollega har frågat fackligt aktiva på flera stationer hur ofta de utsätts för mutförsök vid besiktningar. Den samlade bilden är att det är sällan.

Robin Persson är Unionens klubbordförande på besiktningsföretaget Besikta. Han säger att det är ovanligt med direkta mutförsök, men att försök till påtryckningar förekommer.

– Allt från ”kom igen, snälla”, till att man tar med sig fikabröd.

Hur skulle du agera om du blev erbjuden en muta?

– Jag skulle tacka nej och polisanmäla som vi är instruerade att göra.

Magnus Nilsson är ordförande på Carspectklubben och har jobbat med fordonsbesiktningar i 15 år. Hans bild är att mutor är ovanliga. Själv har han vid ett tillfälle blivit erbjuden en flaska vodka från en kund - men i det fallet handlade det inte om att kunden ville ändra utfallet av besiktningen utan om att kunden tyckte att han var trevlig. 

Butikskontrollanter erbjuds mutor

Exakt hur vanligt det är med mutor, är det ingen som vet. Enligt Brottsförebyggande rådets rapport ”Den anmälda korruptionen i Sverige” är butikskontrollanter den yrkesgrupp som oftast erbjuds mutor. Därefter kommer yrkesgrupper med någon annan kontrollfunktion, som poliser, kriminalvårdare eller besiktningstekniker.

Antalet anmälda mutbrott, samtliga branscher

                                           2020              2021              2022

Tagande av muta              58                  309                80

Givande av muta               82                  82                  90

Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till övertid eller till att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Arbetsmiljö

Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Fackets starka kritik mot apoteken: ”Tuffare än någonsin”

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först