Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivarna: kom tillbaka till kontoret

Majoriteten av de anställda vill fortsätta jobba på distans när pandemin har blåst över. Arbetsgivarna vill dock att medarbetarna kommer tillbaka till kontoret. Det visar en färsk undersökning.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Trots att de flesta anställda vill fortsätta jobba hemifrån även efter coronan, vill deras arbetsgivare att de kommer tillbaka till den fysiska arbetsplatsen. Fredrik Sandberg / TT

Coronapandemin har tvingat arbetsplatser runt om i världen till nya arbetssätt både vad gäller det fysiska kontoret och de digitala lösningarna. Förändringen skedde dessutom på kort tid och de allra flesta anställda och chefer hade varken utbildning eller övning i att mötas, jobba och leda på distans.

Läs mer: Professor oroas över fortsatt distansarbete

I organisationspsykologen Mattias Elgs rapport, som gjordes på uppdrag av The Remote Lab, har han tittat närmare på hur chefer och medarbetare påverkats av den omställning som skett på arbetsplatsen. Hur förberedd var man? Hur har organisationskulturen upplevts och har arbetsgivaren tagit sitt arbetsmiljöansvar?

– En intressant aspekt var att 60 procent av arbetsgivarna uppgav att de hade liten, eller ingen erfarenhet av att leda på distans, vilket gav en mer pessimistisk bild av det egna ledarskapet än vad medarbetarna upplevde. Där tyckte nämligen 72 procent av de anställda att de haft bra stöd av sin chef under tiden hemarbetet pågått, sade Mattias Elg, under ett webbsänt seminarium av tankesmedjan Futurion, där rapporten presenterades.

Läs mer Regeringen: Arbetsgivare ska bli bättre på arbetsmiljö

Arbetsgivaren har ansvar för din arbetsmiljö oavsett om du jobbar hemifrån eller på distans. Det gäller även om det är ditt initiativ att jobba på något annat ställe än på kontoret. Chefen ska ta reda på vad som krävs för en bra ergonomi och bör också ha den psykosociala arbetsmiljön i åtanke. Det här var dock något många arbetsgivare kände sig osäkra på. I undersökningen svarade 40 procent att de inte hade tillräckligt med kunskaper om hur man uppfyller arbetsgivaransvaret när personalen arbetar på distans.

Läs mer: Svagare skydd om du jobbar hemma

– Det är extra oroande då hälften av medarbetarna svarade att de hade en dålig arbetsplats hemma ur ergonomisk synvinkel och kände större oro för framtiden i arbetslivet än de gjort tidigare, sade Mattias Elg.

I rapporten har man också frågat arbetsgivare och medarbetare hur de ser på framtidens arbetsliv. Här skiljer sig synen åt. Medan 96 procent av medarbetarna gärna skulle vilja se en slags hybridlösning efter krisen, där man fortsätter att jobba mycket på distans, så svarade 71 procent av arbetsgivarna att de inte ville att personalen var borta från kontoret. Däremot var arbetsgivarna mycket mer positiva till att jobba på distans för egen del. Det kunde hela 63 procent tänka sig.

Så gjordes undersökningen

Rapporten utgår från en enkätstudie som pågick mellan april och augusti 2020.

I den fick 366 arbetsgivare och 1076 anställda svara på frågor om beredskap, ledarskap, arbetsgivaransvar, attityder, organisationskultur, vilja och välbefinnande under pandemin.

Läs hela rapporten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.