Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivarna: kom tillbaka till kontoret

Majoriteten av de anställda vill fortsätta jobba på distans när pandemin har blåst över. Arbetsgivarna vill dock att medarbetarna kommer tillbaka till kontoret. Det visar en färsk undersökning.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Trots att de flesta anställda vill fortsätta jobba hemifrån även efter coronan, vill deras arbetsgivare att de kommer tillbaka till den fysiska arbetsplatsen. Fredrik Sandberg / TT

Coronapandemin har tvingat arbetsplatser runt om i världen till nya arbetssätt både vad gäller det fysiska kontoret och de digitala lösningarna. Förändringen skedde dessutom på kort tid och de allra flesta anställda och chefer hade varken utbildning eller övning i att mötas, jobba och leda på distans.

Läs mer: Professor oroas över fortsatt distansarbete

I organisationspsykologen Mattias Elgs rapport, som gjordes på uppdrag av The Remote Lab, har han tittat närmare på hur chefer och medarbetare påverkats av den omställning som skett på arbetsplatsen. Hur förberedd var man? Hur har organisationskulturen upplevts och har arbetsgivaren tagit sitt arbetsmiljöansvar?

– En intressant aspekt var att 60 procent av arbetsgivarna uppgav att de hade liten, eller ingen erfarenhet av att leda på distans, vilket gav en mer pessimistisk bild av det egna ledarskapet än vad medarbetarna upplevde. Där tyckte nämligen 72 procent av de anställda att de haft bra stöd av sin chef under tiden hemarbetet pågått, sade Mattias Elg, under ett webbsänt seminarium av tankesmedjan Futurion, där rapporten presenterades.

Läs mer Regeringen: Arbetsgivare ska bli bättre på arbetsmiljö

Arbetsgivaren har ansvar för din arbetsmiljö oavsett om du jobbar hemifrån eller på distans. Det gäller även om det är ditt initiativ att jobba på något annat ställe än på kontoret. Chefen ska ta reda på vad som krävs för en bra ergonomi och bör också ha den psykosociala arbetsmiljön i åtanke. Det här var dock något många arbetsgivare kände sig osäkra på. I undersökningen svarade 40 procent att de inte hade tillräckligt med kunskaper om hur man uppfyller arbetsgivaransvaret när personalen arbetar på distans.

Läs mer: Svagare skydd om du jobbar hemma

– Det är extra oroande då hälften av medarbetarna svarade att de hade en dålig arbetsplats hemma ur ergonomisk synvinkel och kände större oro för framtiden i arbetslivet än de gjort tidigare, sade Mattias Elg.

I rapporten har man också frågat arbetsgivare och medarbetare hur de ser på framtidens arbetsliv. Här skiljer sig synen åt. Medan 96 procent av medarbetarna gärna skulle vilja se en slags hybridlösning efter krisen, där man fortsätter att jobba mycket på distans, så svarade 71 procent av arbetsgivarna att de inte ville att personalen var borta från kontoret. Däremot var arbetsgivarna mycket mer positiva till att jobba på distans för egen del. Det kunde hela 63 procent tänka sig.

Så gjordes undersökningen

Rapporten utgår från en enkätstudie som pågick mellan april och augusti 2020.

I den fick 366 arbetsgivare och 1076 anställda svara på frågor om beredskap, ledarskap, arbetsgivaransvar, attityder, organisationskultur, vilja och välbefinnande under pandemin.

Läs hela rapporten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.