Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivarna: kom tillbaka till kontoret

Majoriteten av de anställda vill fortsätta jobba på distans när pandemin har blåst över. Arbetsgivarna vill dock att medarbetarna kommer tillbaka till kontoret. Det visar en färsk undersökning.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Trots att de flesta anställda vill fortsätta jobba hemifrån även efter coronan, vill deras arbetsgivare att de kommer tillbaka till den fysiska arbetsplatsen. Fredrik Sandberg / TT

Coronapandemin har tvingat arbetsplatser runt om i världen till nya arbetssätt både vad gäller det fysiska kontoret och de digitala lösningarna. Förändringen skedde dessutom på kort tid och de allra flesta anställda och chefer hade varken utbildning eller övning i att mötas, jobba och leda på distans.

Läs mer: Professor oroas över fortsatt distansarbete

I organisationspsykologen Mattias Elgs rapport, som gjordes på uppdrag av The Remote Lab, har han tittat närmare på hur chefer och medarbetare påverkats av den omställning som skett på arbetsplatsen. Hur förberedd var man? Hur har organisationskulturen upplevts och har arbetsgivaren tagit sitt arbetsmiljöansvar?

– En intressant aspekt var att 60 procent av arbetsgivarna uppgav att de hade liten, eller ingen erfarenhet av att leda på distans, vilket gav en mer pessimistisk bild av det egna ledarskapet än vad medarbetarna upplevde. Där tyckte nämligen 72 procent av de anställda att de haft bra stöd av sin chef under tiden hemarbetet pågått, sade Mattias Elg, under ett webbsänt seminarium av tankesmedjan Futurion, där rapporten presenterades.

Läs mer Regeringen: Arbetsgivare ska bli bättre på arbetsmiljö

Arbetsgivaren har ansvar för din arbetsmiljö oavsett om du jobbar hemifrån eller på distans. Det gäller även om det är ditt initiativ att jobba på något annat ställe än på kontoret. Chefen ska ta reda på vad som krävs för en bra ergonomi och bör också ha den psykosociala arbetsmiljön i åtanke. Det här var dock något många arbetsgivare kände sig osäkra på. I undersökningen svarade 40 procent att de inte hade tillräckligt med kunskaper om hur man uppfyller arbetsgivaransvaret när personalen arbetar på distans.

Läs mer: Svagare skydd om du jobbar hemma

– Det är extra oroande då hälften av medarbetarna svarade att de hade en dålig arbetsplats hemma ur ergonomisk synvinkel och kände större oro för framtiden i arbetslivet än de gjort tidigare, sade Mattias Elg.

I rapporten har man också frågat arbetsgivare och medarbetare hur de ser på framtidens arbetsliv. Här skiljer sig synen åt. Medan 96 procent av medarbetarna gärna skulle vilja se en slags hybridlösning efter krisen, där man fortsätter att jobba mycket på distans, så svarade 71 procent av arbetsgivarna att de inte ville att personalen var borta från kontoret. Däremot var arbetsgivarna mycket mer positiva till att jobba på distans för egen del. Det kunde hela 63 procent tänka sig.

Så gjordes undersökningen

Rapporten utgår från en enkätstudie som pågick mellan april och augusti 2020.

I den fick 366 arbetsgivare och 1076 anställda svara på frågor om beredskap, ledarskap, arbetsgivaransvar, attityder, organisationskultur, vilja och välbefinnande under pandemin.

Läs hela rapporten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.