Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotekspersonal tvingas jobba på lunchen

Ökade öppettider och vinstjakt hos apoteken har gjort att personalen på landets apotek går på knäna. Många anställda har inte ens tid att ta lunchrast. Inga apotekskedjor sticker ut men personalbristen är störst på landsbygden.
Johanna Rovira Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Apoteken har slimmats till bristningsgränsen, enligt Unionens seniorkonsult Carina Jansson. Henrik Montgomery/TT

Apoteksomregleringens baksida är personalbrist och stress, som Kollega skrivit om tidigare.  Farmaciförbundet tog årligen tempen på arbetsmiljön på apoteken, men sedan förbundet slogs ihop med Unionen har man inte gjort någon arbetsmiljöbarometer.

Carina Jansson, ex-ordförande i Farmaciförbundet och numera seniorkonsult på Unionen, menar att det märks på antalet telefonsamtal och på stämningen ute på apoteken att läget förvärrats ytterligare sedan man gjorde sin senaste undersökning hösten 2013.

- Organisationerna har slimmats till bristningsgränsen och så fort någon blir sjuk rasar allt ihop som ett korthus. Det är stressigt och pressande och de anställda får åka runt till andra apotek för att täcka upp. Vissa jag talat med vet inte ens vilket apotek som är deras huvudarbetsplats och det är inte bra arbetsmiljö, säger Carina Jansson.

Enligt henne går det inte att säga om någon apotekskedja är bättre eller sämre kålsupare än någon annan, det som avgör arbetsmiljön är vem som är chef för det enskilda apoteket.

Ute på landsbygden är det dock svårare att hitta utbildad personal och eftersom apoteken måste ha minst en farmaceut på plats under hela öppettiden slåss kedjorna om receptarier och apotekare, men även apoteksteknikerna har det körigt. Personalbristen leder till långa arbetspass och ofta har anställda ingen möjlighet att ta rast för lunch, vilket är ett brott mot kollektivavtalet.

- Det finns undantag i kollektivavtalet, så kallade måltidsuppehåll kan användas men detta gäller främst under helgerna. Apoteken använder sig av undantaget även på vardagar utan förhandling med de anställda, säger Carina Jansson.

- Medlemmarna vill inte bråka, de är rädda om sina arbeten. Är man inte flexibel och ställer upp på chefen, visar det sig vid lönerevisionen.

Enligt Dagens Nyheter har Unionen kallat medlemmarna från apoteken till ett krismöte, men den uppgiften stämmer inte enligt Carina Jansson:

- Mötet var bokat sedan tidigare – det är ett fackligt möte region Stockholm arrangerat för klubbarna från gamla Farmaciförbundet. Men arbetsmiljön kommer säkert att vara något som diskuteras.

- Det är synd att vi inte kan presentera någon arbetsmiljöbarometer i höst, den har alltid varit väldigt uppskattad, men jag jobbar på det och hoppas och tror att vi ska kunna komma med en barometer i framtiden, säger Carina Jansson.

Fakta

Farmaceut = legitimerad apotekare eller legitimerad receptarie.

Apotekare: Utbildningen är femårig, medellönen ligger på cirka 35 000 kronor.

Receptarie: Treårig universitetsutbildning och lönen ligger i snitt på cirka 30 000 kronor i månaden.

Apotekstekniker: 1,5-årig utbildning på yrkeshögskola. Apotekstekniker tjänar i snitt runt 26 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.