Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotekspersonal tvingas jobba på lunchen

Ökade öppettider och vinstjakt hos apoteken har gjort att personalen på landets apotek går på knäna. Många anställda har inte ens tid att ta lunchrast. Inga apotekskedjor sticker ut men personalbristen är störst på landsbygden.
Johanna Rovira Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Apoteken har slimmats till bristningsgränsen, enligt Unionens seniorkonsult Carina Jansson. Henrik Montgomery/TT

Apoteksomregleringens baksida är personalbrist och stress, som Kollega skrivit om tidigare.  Farmaciförbundet tog årligen tempen på arbetsmiljön på apoteken, men sedan förbundet slogs ihop med Unionen har man inte gjort någon arbetsmiljöbarometer.

Carina Jansson, ex-ordförande i Farmaciförbundet och numera seniorkonsult på Unionen, menar att det märks på antalet telefonsamtal och på stämningen ute på apoteken att läget förvärrats ytterligare sedan man gjorde sin senaste undersökning hösten 2013.

- Organisationerna har slimmats till bristningsgränsen och så fort någon blir sjuk rasar allt ihop som ett korthus. Det är stressigt och pressande och de anställda får åka runt till andra apotek för att täcka upp. Vissa jag talat med vet inte ens vilket apotek som är deras huvudarbetsplats och det är inte bra arbetsmiljö, säger Carina Jansson.

Enligt henne går det inte att säga om någon apotekskedja är bättre eller sämre kålsupare än någon annan, det som avgör arbetsmiljön är vem som är chef för det enskilda apoteket.

Ute på landsbygden är det dock svårare att hitta utbildad personal och eftersom apoteken måste ha minst en farmaceut på plats under hela öppettiden slåss kedjorna om receptarier och apotekare, men även apoteksteknikerna har det körigt. Personalbristen leder till långa arbetspass och ofta har anställda ingen möjlighet att ta rast för lunch, vilket är ett brott mot kollektivavtalet.

- Det finns undantag i kollektivavtalet, så kallade måltidsuppehåll kan användas men detta gäller främst under helgerna. Apoteken använder sig av undantaget även på vardagar utan förhandling med de anställda, säger Carina Jansson.

- Medlemmarna vill inte bråka, de är rädda om sina arbeten. Är man inte flexibel och ställer upp på chefen, visar det sig vid lönerevisionen.

Enligt Dagens Nyheter har Unionen kallat medlemmarna från apoteken till ett krismöte, men den uppgiften stämmer inte enligt Carina Jansson:

- Mötet var bokat sedan tidigare – det är ett fackligt möte region Stockholm arrangerat för klubbarna från gamla Farmaciförbundet. Men arbetsmiljön kommer säkert att vara något som diskuteras.

- Det är synd att vi inte kan presentera någon arbetsmiljöbarometer i höst, den har alltid varit väldigt uppskattad, men jag jobbar på det och hoppas och tror att vi ska kunna komma med en barometer i framtiden, säger Carina Jansson.

Fakta

Farmaceut = legitimerad apotekare eller legitimerad receptarie.

Apotekare: Utbildningen är femårig, medellönen ligger på cirka 35 000 kronor.

Receptarie: Treårig universitetsutbildning och lönen ligger i snitt på cirka 30 000 kronor i månaden.

Apotekstekniker: 1,5-årig utbildning på yrkeshögskola. Apotekstekniker tjänar i snitt runt 26 000 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.