Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Apotekspersonal borde vaccineras tidigare"

Sedan början av året har drygt 50 allvarliga tillbud kopplade till corona rapporterats in från apoteken. Anställda som riskerar att utsättas för smitta bör därför få gå före i vaccinationskön, anser Unionens fackliga företrädare på Apoteket AB.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Apoteksanställda borde få gå före i vaccinationskön eftersom de dagligen möter människor som kan vara smittade, anser facket på Apoteket AB. Fredrik Sandberg / TT

Det är till Arbetsmiljöverket som arbetsgivarnas är skyldiga att anmäla om en anställd har exponerats för coronaviruset. Sedan början av 2021 har över 50 allvarliga tillbud om corona rapporterats in från apoteksföretagen. 

Att det inträffar relativt ofta på landets apotek är inte överraskande, tycker Per Skoglund, ordförande för Unionens riksklubb på Apoteket AB.

– Det beror så klart på att apoteket är en naturlig plats att besöka om man är krasslig. Man kanske inte vet om att man är sjuk eller så struntar man i det när man ska köpa sin medicin.

Per Skoglund jobbar för närvarande fackligt på heltid, men han får mycket input från medlemmar som handlar om covid och hur frågan hanteras ute på apoteken. Om personalen insjuknar i högre grad än den övriga befolkningen vet han inte, eftersom facket inte har tillgång till en sådan statistik.

Att personal insjuknar i corona på ett företag med 3 300 anställda på 400 apotek över hela landet, är däremot ganska självklart.

Läs mer: Företag snabbtestar personal 

– Vi känner till att det finns fall, men det är svårt att veta om det är många eller få. Och det är klart att det finns personal som är orolig. Men jag tror inte att oron är värre än i samhället i övrigt. Sedan finns det särskilt utsatta arbetsuppgifter som orsakar oro, det gäller exempelvis när man lämnar ut självtester på vissa apotek. Där är ju risken större att man möter någon som är smittad.

Enligt Per Skoglund har arbetsgivaren vidtagit flera åtgärder för att skydda medarbetarna. Han nämner bland annat att det finns en särskild coronagrupp på företaget som inhämtar myndigheternas direktiv, att det har satts upp plexiglas i kassorna, att personalen erbjuds visir och att antalet besökare på apoteken har begränsats.

– Man kan kanske önska att åtgärderna kom snabbare, men jag vet inte om det alltid är möjligt. Sedan tycker vi att arbetsgivaren skulle kunna vara bättre på att lyssna på vår oro, exempelvis för personal som är gravida och personal som lämnar ut självtester.

Borde apotekspersonal få gå före i vaccinationskön?
– Ja, jag tycker att mina kollegor som jobbar på öppenvårdsapotek och som dagligen möter en grupp människor som kan vara smittade ska gå före.

Andra verksamheter utöver apoteken där antalet inrapporterade tillbud till Arbetsmiljöverket varit högt är bland annat Systembolaget (100 fall hittills i år), verksamhet som utförs av huvudkontor (84), teknikkonsultbranschen (46), callcenter (38).

Läs även: Många anmälningar från Systembolaget

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.