Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Apotekspersonal borde vaccineras tidigare"

Sedan början av året har drygt 50 allvarliga tillbud kopplade till corona rapporterats in från apoteken. Anställda som riskerar att utsättas för smitta bör därför få gå före i vaccinationskön, anser Unionens fackliga företrädare på Apoteket AB.
Niklas Hallstedt Publicerad 29 mars 2021, kl 10:14
Fredrik Sandberg / TT
Apoteksanställda borde få gå före i vaccinationskön eftersom de dagligen möter människor som kan vara smittade, anser facket på Apoteket AB. Fredrik Sandberg / TT

Det är till Arbetsmiljöverket som arbetsgivarnas är skyldiga att anmäla om en anställd har exponerats för coronaviruset. Sedan början av 2021 har över 50 allvarliga tillbud om corona rapporterats in från apoteksföretagen. 

Att det inträffar relativt ofta på landets apotek är inte överraskande, tycker Per Skoglund, ordförande för Unionens riksklubb på Apoteket AB.

– Det beror så klart på att apoteket är en naturlig plats att besöka om man är krasslig. Man kanske inte vet om att man är sjuk eller så struntar man i det när man ska köpa sin medicin.

Per Skoglund jobbar för närvarande fackligt på heltid, men han får mycket input från medlemmar som handlar om covid och hur frågan hanteras ute på apoteken. Om personalen insjuknar i högre grad än den övriga befolkningen vet han inte, eftersom facket inte har tillgång till en sådan statistik.

Att personal insjuknar i corona på ett företag med 3 300 anställda på 400 apotek över hela landet, är däremot ganska självklart.

Läs mer: Företag snabbtestar personal 

– Vi känner till att det finns fall, men det är svårt att veta om det är många eller få. Och det är klart att det finns personal som är orolig. Men jag tror inte att oron är värre än i samhället i övrigt. Sedan finns det särskilt utsatta arbetsuppgifter som orsakar oro, det gäller exempelvis när man lämnar ut självtester på vissa apotek. Där är ju risken större att man möter någon som är smittad.

Enligt Per Skoglund har arbetsgivaren vidtagit flera åtgärder för att skydda medarbetarna. Han nämner bland annat att det finns en särskild coronagrupp på företaget som inhämtar myndigheternas direktiv, att det har satts upp plexiglas i kassorna, att personalen erbjuds visir och att antalet besökare på apoteken har begränsats.

– Man kan kanske önska att åtgärderna kom snabbare, men jag vet inte om det alltid är möjligt. Sedan tycker vi att arbetsgivaren skulle kunna vara bättre på att lyssna på vår oro, exempelvis för personal som är gravida och personal som lämnar ut självtester.

Borde apotekspersonal få gå före i vaccinationskön?
– Ja, jag tycker att mina kollegor som jobbar på öppenvårdsapotek och som dagligen möter en grupp människor som kan vara smittade ska gå före.

Andra verksamheter utöver apoteken där antalet inrapporterade tillbud till Arbetsmiljöverket varit högt är bland annat Systembolaget (100 fall hittills i år), verksamhet som utförs av huvudkontor (84), teknikkonsultbranschen (46), callcenter (38).

Läs även: Många anmälningar från Systembolaget

Arbetsmiljö

Så stoppar du ljudbovarna

För hög – eller för låg – ljudnivå kan skapa stress på kontoret. Men som chef finns det mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön.
Lina Björk Publicerad 18 september 2023, kl 07:05
Ljudabsorbenter till vänster, Gustav Lindmark till höger
På fackförbundet Visions kontor är arbetsmiljöombudet Gustav Lindmark glad att man inkluderar ljudmiljön i arbetet med arbetsmiljön.
Foto: Anders Warne

Vi har alltid ljud omkring oss på kontoret: Fingrar som knattrar på tangentbord, kaffeautomater som surrar och dörrar som öppnas och stängs. Vissa saker har vi lättare att sortera bort, medan andra stör oss till bristningsgränsen. Ventilation vänjer vi oss vid och är lätt för hjärnan att ignorera. Kollegornas prat och andras telefonsamtal är däremot en större ljudbov. Ju tydligare samtalsljud, desto mer distraherar det.

Kjell Holmberg
Kjell Holmberg

– Värst är andra människors röster och så kallat ovidkommande tal. När en kollega pratar om något som inte rör dig och ditt arbete, men du ändå snappar upp fragment av vad som sägs, har hjärnan svårt bortse från det, säger Kjell Holmberg, handläggare och sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

I ett öppet kontorslandskap kan det vara en god idé att ha arbetsytor för olika funktioner. Några där det är tyst för den vars arbete kräver lugn och ro, andra där det är okej att samtala, prata i telefon och snicksnacka med kollegan. Se till att diskutera igenom de olika ytornas ”ljuddisciplin” med din personal.

– Kom tillsammans fram till vad som är rimligt. Det uppstår alltid saker längst vägen: Får man svara i telefon på en tyst avdelning? Är det okej att störa en kollega som satt sig i ett rum för att vara ifred? Har man pratat igenom det innan undviker man missnöje och missförstånd, säger Kjell Holmberg.

Vi är dock olika ljudkänsliga. En del kan uppleva stress av ljud som andra inte ens hör. Hörselskador påverkar. En utmattningsdepression kan ge extra ljudkänslighet. Ska man som chef ta hänsyn till allas behov? Svaret är ja.

– Som chef ska du se till att alla har en rimlig ljudnivå. Det kan vara genom att till exempel låta någon som behöver sitta i lugn och ro få en avskild plats, säger Kjell Holmberg.

 

Nya kontor är för tysta

Att planera arbetsplatserna är en sak som kan hjälpa ljudnivån på kontoret. Ljudabsorbenter är ett annat. I ett rum utan textil, studsar ljudvågor mellan alla hårda ytor, väggar, golv och tak och skapar ekon och skarpa ljud. Finns det däremot mattor eller gardiner tar de upp delar av ljudet. Många sätter också upp skiljeväggar, bordsskärmar och takabsorbenter.

Men nya kontor har ofta ett annat problem på grund av bra isolering: Det blir för tyst – vilket gör att vi hör de störande ljuden mer än nödvändigt. Då får man i stället jobba med så kallad ljudmaskering.

Alexander Kassberg
Alexander Kassberg

– Det är precis vad det låter som, ljud som maskerar andra ljud för att skapa trivsel och minska överhörning. Sociala ytor kan exempelvis göras trevligare med bakgrundsmusik. Vid ytor för mer koncentration kan vi lägga till naturljud som lövprassel för att minska småljud eller kollegors prat, säger Alexander Kassberg, ljuddesigner på Efterklang, som jobbar med ljudmiljöer på bland annat kontor.

Ljudmaskeringen fungerar på två sätt, enligt Alexander Kassberg. Dels ändrar den våra upplevelser av ljud, dels sänker den stressnivån för de anställda. Det fick bland annat medarbetare på fackförbundet Visions medlemsservice – dit medlemmar ringer för rådgivning – erfara när kontoret nyligen gjordes om. Ljudnivån bland de anställda var hög, de störde varandra och hade svårt att koncentrera sig.

– Bland annat satt de i ”fyrklöver” och pratade i telefon, vilket är trevligt om man sitter vid ett matbord och samtalar, men inte när det krävs koncentration. Vi möblerade om, satte upp ljudabsorbenter och avskiljare samt erbjöd att byta ut deras headsets så att de tydligare hörde sin egen röst och slapp skrika, berättar Alexander Kassberg.

 

Bäst när ljudnivån är jämn 

En bra ljudnivå på ett kontor ligger på ungefär 40 dB(A) (se faktaruta). Bäst jobbar vi när ljudnivån är jämn och inte går upp och ner i styrka. Ett samtal ligger på ungefär 55 decibel. Skulle nivån stiga och pågå under en längre tid påverkas både kroppen och knoppen.

– På gruppnivå har man sett att det har både psykologiska och fysiologiska effekter. Störande ljud bidrar till högt blodtryck och stresshormoner som inte är bra för kroppen. Det kan även vara så att konstanta ljud, som du inte tänker på, kan skapa en irritation som gör att du blir trött utan att veta varför. Och det påverkar möjligheten att koncentrera dig och prestera på jobbet, säger Kjell Holmberg.

Som chef har du därför all anledning att se över ljudmiljön på kontoret för att arbetsgruppen ska prestera på topp. Ett sätt är att mäta ljudnivån under skyddsronder, med viss periodicitet.

– Det behöver inte göras vid varje skyddsrond. Ett sätt är att planera in olika teman för olika tider på året. Exempelvis i januari kör vi ergonomi, i september kör vi en riktad rond kring ljudmiljö.

Finns det ljud som är bra för hälsan?

– Jag känner inte till någon forskning som tyder på att så kallade avslappningsljud som valsång och vattenfall skulle fungera. Däremot kan man säga att det är hälsosamt om du sätter på dig hörlurar med musik som du tycker om som maskerar buller.

Olika ljudnivåer

Eftersom örat är känsligare mot vissa ljud än andra har man tagit fram en skala som tar hänsyn till dess olika känslighet vid olika frekvenser. Den skalan kallas för a-vägd decibel eller i dagligt tal ljudnivå i dB(A).

* 40–50 dB(A). Buller från ventilationsutrustning, kan störa koncentrationen.

* 40–60 dB(A). Vanlig ljudnivå i kontorslokal.

* Över 55 dB(A). Problem med att uppfatta andras tal.

* 50–70 dB(A). Ljudnivån i öppna kontorslandskap.

* Över 75 dB(A). Långvarigt buller kan ge höjt blodtryck och ökade nivåer av stresshormon.

* 80–85 dB(A). Risk för utveckling av hörselskada.

* 80–90 dB(A). Ljudnivån i verkstäder.

* 140 dB(A). Direkt smärtsam ljudnivå.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Reglerna kring ljud på kontor

Föreskrifterna finns att läsa på Arbetsmiljöverkets webbplats, www.av.se:

* Arbetsplatsens utformning

* Regler om akustik och buller

* Systematiskt arbetsmiljöarbete.