Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat: "Anställda får visst sitta"

Apotek Hjärtats ledning har aldrig uttryckt att de anställda inte ska kunna sitta på arbetstid, hävdar företagets HR-chef.
Anita Täpp Publicerad
Tomas Oneborg/SvD/TT
Camilla Ås hävdar att hon inte känner till flera av de påstådda förhållanden som Kollega ställer frågor om i intervjun. Tomas Oneborg/SvD/TT

Camilla Ås, HR-chef på Apotek Hjärtat, hävdar bestämt att ledningen har tagit de förtroendevaldas larm om arbetsmiljön på allvar. Dock har hon inte tagit del av de förtroendevaldas enkät bland riksklubbens medlemmar.

Läs mer: Apoteksanställda går på knäna


Camilla Ås, HR-chef på Apotek Hjärtat.

En stor del av problemet med den arbetssituation som de förtroendevalda beskriver är den brist på farmaceuter som finns i branschen, menar hon. För att förbättra arbetsmiljön på de apotek som är särskilt drabbade av bristen på farmaceuter ska ledningen ha en fortsatt dialog med de fackliga företrädarna.

Camilla Ås framhåller också att ledningen, i den mån det går, försöker anpassa öppettiderna för att de ska fungera för medarbetarna.

– Men framför allt är det utifrån att vi måste finnas till för kunderna, för det är kundernas behov som styr den här delen.

Personalen har ett stort ansvar enligt lagen. Är det exempelvis inte allvarligt att en farmaceut ville stänga apoteket därför att hon var så stressad att hon inte längre kände hon var skärpt nog att riskfritt kunna lämna ut receptbelagd medicin?
– Det fallet känner jag inte till. Men det kan säkert ha hänt. Och då har vi rutiner för att man i första hand ska ta kontakt med sin chef för att höra hur man ska lösa det.

Varför upplever anställda som Kollega talat med att det kan straffa sig vid lönesättningen om man vägrar sälja vissa varor?
– Det är inte en del av lönesättningskriterierna. Om man känner så behöver man ha en dialog med sin chef om det.

Enligt förtroendevalda saknas stolar på en del apotek där chefer har uppgett att det är ledningens policy att ingen ska sitta. Varför har ni en sådan policy?
– Det är inget som kommer från ledningen. Apoteksjobbet är ju ett rörligt arbete. Men om man gör en avvägning så att man kan sätta sig ner en stund ska man självklart kunna göra det.

Personalen ska alltså ha stolar att sitta på?
– Om man vill det. Vi har inte heller sagt att det ska finnas. Det är något som medarbetarna själva har en dialog om och bestämmer.

Varför har era anställda så detaljerade anvisningar som att varje kund ska hälsas välkommen inom 30 sekunder och att varje kundmöte får ta max fem minuter?
– Vi vet att kunder gärna vill bli hälsade välkomna. Sedan vet vi också att det varierar beroende på kundströmmarna, hur lokalen ser ut och så. Men tidsramarna är ju inte skrivna i sten, utan ett riktmärke.

Vi har fått uppgift om att om man inte följer de tidsramar som satts upp vad gäller kundbemötandet så straffas medarbetare med en lägre bonus följd av en åtgärdsplan. Vad anser du om det?
– Det stämmer inte. Vi har ingen typ av bonus- eller straffsystem.

Varför är det nödvändigt att ha Mystery Shoppers?
– Främst därför att vi vill hjälpa våra medarbetare att utveckla sig i kundmötet. Vi ser att detta har lett till en positiv utveckling.

Camilla Ås hävdar att hon inte känner till flera av de påstådda förhållanden som Kollega ställer frågor om i intervjun.

– Att det har skett missuppfattningar vad gäller kriterier för lönesättning, bonus och tillgängliga stolar på apoteken är olyckligt. Vi har internt lyft och tydliggjort vad som gäller särskilt till våra regionchefer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek