Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat: "Anställda får visst sitta"

Apotek Hjärtats ledning har aldrig uttryckt att de anställda inte ska kunna sitta på arbetstid, hävdar företagets HR-chef.
Anita Täpp Publicerad
Tomas Oneborg/SvD/TT
Camilla Ås hävdar att hon inte känner till flera av de påstådda förhållanden som Kollega ställer frågor om i intervjun. Tomas Oneborg/SvD/TT

Camilla Ås, HR-chef på Apotek Hjärtat, hävdar bestämt att ledningen har tagit de förtroendevaldas larm om arbetsmiljön på allvar. Dock har hon inte tagit del av de förtroendevaldas enkät bland riksklubbens medlemmar.

Läs mer: Apoteksanställda går på knäna


Camilla Ås, HR-chef på Apotek Hjärtat.

En stor del av problemet med den arbetssituation som de förtroendevalda beskriver är den brist på farmaceuter som finns i branschen, menar hon. För att förbättra arbetsmiljön på de apotek som är särskilt drabbade av bristen på farmaceuter ska ledningen ha en fortsatt dialog med de fackliga företrädarna.

Camilla Ås framhåller också att ledningen, i den mån det går, försöker anpassa öppettiderna för att de ska fungera för medarbetarna.

– Men framför allt är det utifrån att vi måste finnas till för kunderna, för det är kundernas behov som styr den här delen.

Personalen har ett stort ansvar enligt lagen. Är det exempelvis inte allvarligt att en farmaceut ville stänga apoteket därför att hon var så stressad att hon inte längre kände hon var skärpt nog att riskfritt kunna lämna ut receptbelagd medicin?
– Det fallet känner jag inte till. Men det kan säkert ha hänt. Och då har vi rutiner för att man i första hand ska ta kontakt med sin chef för att höra hur man ska lösa det.

Varför upplever anställda som Kollega talat med att det kan straffa sig vid lönesättningen om man vägrar sälja vissa varor?
– Det är inte en del av lönesättningskriterierna. Om man känner så behöver man ha en dialog med sin chef om det.

Enligt förtroendevalda saknas stolar på en del apotek där chefer har uppgett att det är ledningens policy att ingen ska sitta. Varför har ni en sådan policy?
– Det är inget som kommer från ledningen. Apoteksjobbet är ju ett rörligt arbete. Men om man gör en avvägning så att man kan sätta sig ner en stund ska man självklart kunna göra det.

Personalen ska alltså ha stolar att sitta på?
– Om man vill det. Vi har inte heller sagt att det ska finnas. Det är något som medarbetarna själva har en dialog om och bestämmer.

Varför har era anställda så detaljerade anvisningar som att varje kund ska hälsas välkommen inom 30 sekunder och att varje kundmöte får ta max fem minuter?
– Vi vet att kunder gärna vill bli hälsade välkomna. Sedan vet vi också att det varierar beroende på kundströmmarna, hur lokalen ser ut och så. Men tidsramarna är ju inte skrivna i sten, utan ett riktmärke.

Vi har fått uppgift om att om man inte följer de tidsramar som satts upp vad gäller kundbemötandet så straffas medarbetare med en lägre bonus följd av en åtgärdsplan. Vad anser du om det?
– Det stämmer inte. Vi har ingen typ av bonus- eller straffsystem.

Varför är det nödvändigt att ha Mystery Shoppers?
– Främst därför att vi vill hjälpa våra medarbetare att utveckla sig i kundmötet. Vi ser att detta har lett till en positiv utveckling.

Camilla Ås hävdar att hon inte känner till flera av de påstådda förhållanden som Kollega ställer frågor om i intervjun.

– Att det har skett missuppfattningar vad gäller kriterier för lönesättning, bonus och tillgängliga stolar på apoteken är olyckligt. Vi har internt lyft och tydliggjort vad som gäller särskilt till våra regionchefer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket