Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda på Telia återgår till kontoret

Anställda kommer tillbaka till ett förändrat arbetsliv efter coronapandemin. Under måndagen återgår en del av arbetsstyrkan till kontoret på telekombolaget Telia, där man redan har börjat planera möblering och ny teknik för att minska smittspridning i framtiden.
Lina Björk Publicerad
Hanna Franzén / TT
Från och med måndag är det frivilligt att gå tillbaka till kontoret för anställda på Telia. Som försiktighetsåtgärd genomgår alla en obligatorisk utbildning om vilka riktlinjer som gäller för att trygga arbetsplats med fortsatt social distansering. Hanna Franzén / TT

Enligt Sveriges Företagshälsor har arbetet med de anställdas hälsa prioriterats ned under coronapandemin. Telia går dock mot strömmen och har växlat upp arbetsmiljöarbetet.

Läs mer: Anställda drabbas när arbetsmiljön prioriteras ned

– Efter det som hände på Drottninggatan 2017, så skapade företaget en grund bakom sig, att jobba med hot. Även om det här är en helt annan typ av hot så fanns det en förberedelse, säger Helene Bohne Strauss, centralt huvudskyddsombud på Telia.

Företaget började tidigt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendation om att jobba hemifrån. De anställda fick i den mån det behövdes ta med sig kontorsstolar och skärmar för att förbättra ergonomin. Tekniken fanns på plats för de flesta anställda och för andra så löstes det efterhand.

– Med hjälp av våra digitala verktyg är det ju i stort sett ingen skillnad på om man sitter hemma eller på kontoret. Våra kontor har varit öppna hela tiden men de flesta har distansarbetat under en längre period och då är det viktigt att skapa en känsla av att vi jobbar tillsammans även om man inte ses fysiskt. Här fungerar videomöten fantastiskt bra. Det är också viktigt att komma ihåg att ha avstämningsmöten regelbundet för att diskutera mål och förväntningar och fånga upp problem, säger Maria Rönnberg, HR chef på Telia.

Under tiden pandemin har pågått har Unionenklubben på Telia skickat ut en enkät bland sina medlemmar och frågat hur de ser på sin nya arbetssituation. Tjänstemännen på Telia jobbar vanligtvis i ett flexibelt och aktivitetsbaserat kontorslandskap, där ingen har sin egen arbetsplats, utan skiftar skrivbord beroende på arbetsuppgift.

– En del anställda har upplevt en stress att hitta en plats att sitta på och det har försvunnit nu när man jobbar hemma. Sedan tycker många att det är skönt att slippa pendlingstiden. Så det finns även positiva förbättringar i arbetsmiljön, säger Helene Bohne Strauss.  

Läs mer: Tummen ner för aktivitetsbaserat kontor

På minussidan saknar många tjänstemän sina arbetskamrater och de spontana samtalen, Ideér som utvecklas av en diskussion eller gemenskapen vid lunch och fika. Men jobbet de kommer tillbaka till kanske inte ser ut som det gjorde när de lämnade. Fackklubben och arbetsgivaren har diskuterat vilka förändringar som måste till när arbetsplatsen öppnar dörrarna igen. Från och med i dag kommer team som av tekniska skäl uttryckt svårigheter att arbeta hemifrån gradvis återgå till kontoret.

– Vi planerar för en långsam och kontrollerad återgång från och med i dag men återgår till ett normalläge först när myndigheternas rekommendationer ändras. Det är givetvis också frivilligt att gå tillbaka till kontoret i det här läget. Som försiktighetsåtgärd genomgår alla en obligatorisk utbildning om vilka riktlinjer som gäller för att vi ska kunna ha en trygg arbetsplats med fortsatt social distansering. Det handlar om allt från att undvika kollektivtrafik i rusningstid till att markera vilka skrivbord man får sitta vid så att man inte sitter för nära kollegan, säger Maria Rönnberg.

Man har även tagit in en resurs för att stötta medarbetare som jobbat i hemmiljöer som varit skadliga, som utvecklat eller fortsatt ett missbruk.

– Vi vill kunna fånga upp tidiga signaler för att kunna stötta på bästa sätt. Det är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som kanske blir extra tydligt nu, säger Helene Bohne Strauss.  

Även om det är mycket som är nytt och ovant tror Helene Bohne Strauss att det nya sättet att jobba kommer att föra mycket gott med sig. Hon tror exempelvis att vi har har vant oss vid ny teknik och kommunicerar på ett annat sätt.

– En viktig sak handlar också om tillit. Vi ser att chefer litar på att de anställda jobbar hemma, vilket skapar motivation och självständighet. Det hoppas vi ta med oss i framtiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.