Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda på Telia återgår till kontoret

Anställda kommer tillbaka till ett förändrat arbetsliv efter coronapandemin. Under måndagen återgår en del av arbetsstyrkan till kontoret på telekombolaget Telia, där man redan har börjat planera möblering och ny teknik för att minska smittspridning i framtiden.
Lina Björk Publicerad
Hanna Franzén / TT
Från och med måndag är det frivilligt att gå tillbaka till kontoret för anställda på Telia. Som försiktighetsåtgärd genomgår alla en obligatorisk utbildning om vilka riktlinjer som gäller för att trygga arbetsplats med fortsatt social distansering. Hanna Franzén / TT

Enligt Sveriges Företagshälsor har arbetet med de anställdas hälsa prioriterats ned under coronapandemin. Telia går dock mot strömmen och har växlat upp arbetsmiljöarbetet.

Läs mer: Anställda drabbas när arbetsmiljön prioriteras ned

– Efter det som hände på Drottninggatan 2017, så skapade företaget en grund bakom sig, att jobba med hot. Även om det här är en helt annan typ av hot så fanns det en förberedelse, säger Helene Bohne Strauss, centralt huvudskyddsombud på Telia.

Företaget började tidigt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendation om att jobba hemifrån. De anställda fick i den mån det behövdes ta med sig kontorsstolar och skärmar för att förbättra ergonomin. Tekniken fanns på plats för de flesta anställda och för andra så löstes det efterhand.

– Med hjälp av våra digitala verktyg är det ju i stort sett ingen skillnad på om man sitter hemma eller på kontoret. Våra kontor har varit öppna hela tiden men de flesta har distansarbetat under en längre period och då är det viktigt att skapa en känsla av att vi jobbar tillsammans även om man inte ses fysiskt. Här fungerar videomöten fantastiskt bra. Det är också viktigt att komma ihåg att ha avstämningsmöten regelbundet för att diskutera mål och förväntningar och fånga upp problem, säger Maria Rönnberg, HR chef på Telia.

Under tiden pandemin har pågått har Unionenklubben på Telia skickat ut en enkät bland sina medlemmar och frågat hur de ser på sin nya arbetssituation. Tjänstemännen på Telia jobbar vanligtvis i ett flexibelt och aktivitetsbaserat kontorslandskap, där ingen har sin egen arbetsplats, utan skiftar skrivbord beroende på arbetsuppgift.

– En del anställda har upplevt en stress att hitta en plats att sitta på och det har försvunnit nu när man jobbar hemma. Sedan tycker många att det är skönt att slippa pendlingstiden. Så det finns även positiva förbättringar i arbetsmiljön, säger Helene Bohne Strauss.  

Läs mer: Tummen ner för aktivitetsbaserat kontor

På minussidan saknar många tjänstemän sina arbetskamrater och de spontana samtalen, Ideér som utvecklas av en diskussion eller gemenskapen vid lunch och fika. Men jobbet de kommer tillbaka till kanske inte ser ut som det gjorde när de lämnade. Fackklubben och arbetsgivaren har diskuterat vilka förändringar som måste till när arbetsplatsen öppnar dörrarna igen. Från och med i dag kommer team som av tekniska skäl uttryckt svårigheter att arbeta hemifrån gradvis återgå till kontoret.

– Vi planerar för en långsam och kontrollerad återgång från och med i dag men återgår till ett normalläge först när myndigheternas rekommendationer ändras. Det är givetvis också frivilligt att gå tillbaka till kontoret i det här läget. Som försiktighetsåtgärd genomgår alla en obligatorisk utbildning om vilka riktlinjer som gäller för att vi ska kunna ha en trygg arbetsplats med fortsatt social distansering. Det handlar om allt från att undvika kollektivtrafik i rusningstid till att markera vilka skrivbord man får sitta vid så att man inte sitter för nära kollegan, säger Maria Rönnberg.

Man har även tagit in en resurs för att stötta medarbetare som jobbat i hemmiljöer som varit skadliga, som utvecklat eller fortsatt ett missbruk.

– Vi vill kunna fånga upp tidiga signaler för att kunna stötta på bästa sätt. Det är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som kanske blir extra tydligt nu, säger Helene Bohne Strauss.  

Även om det är mycket som är nytt och ovant tror Helene Bohne Strauss att det nya sättet att jobba kommer att föra mycket gott med sig. Hon tror exempelvis att vi har har vant oss vid ny teknik och kommunicerar på ett annat sätt.

– En viktig sak handlar också om tillit. Vi ser att chefer litar på att de anställda jobbar hemma, vilket skapar motivation och självständighet. Det hoppas vi ta med oss i framtiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket