Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda på Telia återgår till kontoret

Anställda kommer tillbaka till ett förändrat arbetsliv efter coronapandemin. Under måndagen återgår en del av arbetsstyrkan till kontoret på telekombolaget Telia, där man redan har börjat planera möblering och ny teknik för att minska smittspridning i framtiden.
Lina Björk Publicerad
Hanna Franzén / TT
Från och med måndag är det frivilligt att gå tillbaka till kontoret för anställda på Telia. Som försiktighetsåtgärd genomgår alla en obligatorisk utbildning om vilka riktlinjer som gäller för att trygga arbetsplats med fortsatt social distansering. Hanna Franzén / TT

Enligt Sveriges Företagshälsor har arbetet med de anställdas hälsa prioriterats ned under coronapandemin. Telia går dock mot strömmen och har växlat upp arbetsmiljöarbetet.

Läs mer: Anställda drabbas när arbetsmiljön prioriteras ned

– Efter det som hände på Drottninggatan 2017, så skapade företaget en grund bakom sig, att jobba med hot. Även om det här är en helt annan typ av hot så fanns det en förberedelse, säger Helene Bohne Strauss, centralt huvudskyddsombud på Telia.

Företaget började tidigt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendation om att jobba hemifrån. De anställda fick i den mån det behövdes ta med sig kontorsstolar och skärmar för att förbättra ergonomin. Tekniken fanns på plats för de flesta anställda och för andra så löstes det efterhand.

– Med hjälp av våra digitala verktyg är det ju i stort sett ingen skillnad på om man sitter hemma eller på kontoret. Våra kontor har varit öppna hela tiden men de flesta har distansarbetat under en längre period och då är det viktigt att skapa en känsla av att vi jobbar tillsammans även om man inte ses fysiskt. Här fungerar videomöten fantastiskt bra. Det är också viktigt att komma ihåg att ha avstämningsmöten regelbundet för att diskutera mål och förväntningar och fånga upp problem, säger Maria Rönnberg, HR chef på Telia.

Under tiden pandemin har pågått har Unionenklubben på Telia skickat ut en enkät bland sina medlemmar och frågat hur de ser på sin nya arbetssituation. Tjänstemännen på Telia jobbar vanligtvis i ett flexibelt och aktivitetsbaserat kontorslandskap, där ingen har sin egen arbetsplats, utan skiftar skrivbord beroende på arbetsuppgift.

– En del anställda har upplevt en stress att hitta en plats att sitta på och det har försvunnit nu när man jobbar hemma. Sedan tycker många att det är skönt att slippa pendlingstiden. Så det finns även positiva förbättringar i arbetsmiljön, säger Helene Bohne Strauss.  

Läs mer: Tummen ner för aktivitetsbaserat kontor

På minussidan saknar många tjänstemän sina arbetskamrater och de spontana samtalen, Ideér som utvecklas av en diskussion eller gemenskapen vid lunch och fika. Men jobbet de kommer tillbaka till kanske inte ser ut som det gjorde när de lämnade. Fackklubben och arbetsgivaren har diskuterat vilka förändringar som måste till när arbetsplatsen öppnar dörrarna igen. Från och med i dag kommer team som av tekniska skäl uttryckt svårigheter att arbeta hemifrån gradvis återgå till kontoret.

– Vi planerar för en långsam och kontrollerad återgång från och med i dag men återgår till ett normalläge först när myndigheternas rekommendationer ändras. Det är givetvis också frivilligt att gå tillbaka till kontoret i det här läget. Som försiktighetsåtgärd genomgår alla en obligatorisk utbildning om vilka riktlinjer som gäller för att vi ska kunna ha en trygg arbetsplats med fortsatt social distansering. Det handlar om allt från att undvika kollektivtrafik i rusningstid till att markera vilka skrivbord man får sitta vid så att man inte sitter för nära kollegan, säger Maria Rönnberg.

Man har även tagit in en resurs för att stötta medarbetare som jobbat i hemmiljöer som varit skadliga, som utvecklat eller fortsatt ett missbruk.

– Vi vill kunna fånga upp tidiga signaler för att kunna stötta på bästa sätt. Det är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som kanske blir extra tydligt nu, säger Helene Bohne Strauss.  

Även om det är mycket som är nytt och ovant tror Helene Bohne Strauss att det nya sättet att jobba kommer att föra mycket gott med sig. Hon tror exempelvis att vi har har vant oss vid ny teknik och kommunicerar på ett annat sätt.

– En viktig sak handlar också om tillit. Vi ser att chefer litar på att de anställda jobbar hemma, vilket skapar motivation och självständighet. Det hoppas vi ta med oss i framtiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.