Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda på Telia återgår till kontoret

Anställda kommer tillbaka till ett förändrat arbetsliv efter coronapandemin. Under måndagen återgår en del av arbetsstyrkan till kontoret på telekombolaget Telia, där man redan har börjat planera möblering och ny teknik för att minska smittspridning i framtiden.
Lina Björk Publicerad
Hanna Franzén / TT
Från och med måndag är det frivilligt att gå tillbaka till kontoret för anställda på Telia. Som försiktighetsåtgärd genomgår alla en obligatorisk utbildning om vilka riktlinjer som gäller för att trygga arbetsplats med fortsatt social distansering. Hanna Franzén / TT

Enligt Sveriges Företagshälsor har arbetet med de anställdas hälsa prioriterats ned under coronapandemin. Telia går dock mot strömmen och har växlat upp arbetsmiljöarbetet.

Läs mer: Anställda drabbas när arbetsmiljön prioriteras ned

– Efter det som hände på Drottninggatan 2017, så skapade företaget en grund bakom sig, att jobba med hot. Även om det här är en helt annan typ av hot så fanns det en förberedelse, säger Helene Bohne Strauss, centralt huvudskyddsombud på Telia.

Företaget började tidigt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendation om att jobba hemifrån. De anställda fick i den mån det behövdes ta med sig kontorsstolar och skärmar för att förbättra ergonomin. Tekniken fanns på plats för de flesta anställda och för andra så löstes det efterhand.

– Med hjälp av våra digitala verktyg är det ju i stort sett ingen skillnad på om man sitter hemma eller på kontoret. Våra kontor har varit öppna hela tiden men de flesta har distansarbetat under en längre period och då är det viktigt att skapa en känsla av att vi jobbar tillsammans även om man inte ses fysiskt. Här fungerar videomöten fantastiskt bra. Det är också viktigt att komma ihåg att ha avstämningsmöten regelbundet för att diskutera mål och förväntningar och fånga upp problem, säger Maria Rönnberg, HR chef på Telia.

Under tiden pandemin har pågått har Unionenklubben på Telia skickat ut en enkät bland sina medlemmar och frågat hur de ser på sin nya arbetssituation. Tjänstemännen på Telia jobbar vanligtvis i ett flexibelt och aktivitetsbaserat kontorslandskap, där ingen har sin egen arbetsplats, utan skiftar skrivbord beroende på arbetsuppgift.

– En del anställda har upplevt en stress att hitta en plats att sitta på och det har försvunnit nu när man jobbar hemma. Sedan tycker många att det är skönt att slippa pendlingstiden. Så det finns även positiva förbättringar i arbetsmiljön, säger Helene Bohne Strauss.  

Läs mer: Tummen ner för aktivitetsbaserat kontor

På minussidan saknar många tjänstemän sina arbetskamrater och de spontana samtalen, Ideér som utvecklas av en diskussion eller gemenskapen vid lunch och fika. Men jobbet de kommer tillbaka till kanske inte ser ut som det gjorde när de lämnade. Fackklubben och arbetsgivaren har diskuterat vilka förändringar som måste till när arbetsplatsen öppnar dörrarna igen. Från och med i dag kommer team som av tekniska skäl uttryckt svårigheter att arbeta hemifrån gradvis återgå till kontoret.

– Vi planerar för en långsam och kontrollerad återgång från och med i dag men återgår till ett normalläge först när myndigheternas rekommendationer ändras. Det är givetvis också frivilligt att gå tillbaka till kontoret i det här läget. Som försiktighetsåtgärd genomgår alla en obligatorisk utbildning om vilka riktlinjer som gäller för att vi ska kunna ha en trygg arbetsplats med fortsatt social distansering. Det handlar om allt från att undvika kollektivtrafik i rusningstid till att markera vilka skrivbord man får sitta vid så att man inte sitter för nära kollegan, säger Maria Rönnberg.

Man har även tagit in en resurs för att stötta medarbetare som jobbat i hemmiljöer som varit skadliga, som utvecklat eller fortsatt ett missbruk.

– Vi vill kunna fånga upp tidiga signaler för att kunna stötta på bästa sätt. Det är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som kanske blir extra tydligt nu, säger Helene Bohne Strauss.  

Även om det är mycket som är nytt och ovant tror Helene Bohne Strauss att det nya sättet att jobba kommer att föra mycket gott med sig. Hon tror exempelvis att vi har har vant oss vid ny teknik och kommunicerar på ett annat sätt.

– En viktig sak handlar också om tillit. Vi ser att chefer litar på att de anställda jobbar hemma, vilket skapar motivation och självständighet. Det hoppas vi ta med oss i framtiden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor i Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. 

Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån. Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man har ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. 

Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontieres (MFS grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MFS arbetar för närvarande i 75 länder.
     
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
     
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
     
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.