Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda oroliga för att återvända till kontoret

Allt fler vaccineras mot covid-19. Men när samhället öppnar upp finns en oro bland anställda att gå tillbaka till arbetsplatsen för tidigt.
– Medlemmar ser risker med att företag släpper på restriktionerna, säger Markus Wiberg, på Unionen.
Lina Björk Publicerad 6 maj 2021, kl 07:01
Shutterstock
Många arbetsgivare anser att de ”smittsäkrat” kontoret och att det då är fritt fram för anställda att komma till jobbet. Shutterstock

Många tjänstemän har jobbat hemma i över ett år. Men alla företag har inte erbjudit sina anställda att utföra arbetet på distans. P4 Uppland rapporterade nyligen om en fältsäljare och hennes kollegor som, sedan en tid tillbaka, tvingats återgå till fysiska möten med kunder

– Företag som har haft det tufft accepterar att öppna upp, man tycker att det är okej med fysiska möten för att de har en ekonomisk drivkraft att skapa resultat och överleva, säger Markus Wiberg, regionchef på Unionen Uppland.

Läs mer: Trots pandemin Säljare tvingas åka på konferens

I Uppland är det framför allt tjänstemän som jobbat inom logistik, läkemedelsbranschen och transportnäringen som har hört av sig till Unionen med frågor kring arbetsgivarens rätt att beordra anställda att vara på plats.

Men vad som gäller är inte alls solklart. Även om arbetsgivare är skyldiga att följa de råd som Folkhälsomyndigheten ger för att förhindra smittspridning och låta anställda i den mån det går jobba hemifrån, anser många arbetsgivare att de ”smittsäkrat” kontoret och att det då är fritt fram att komma till jobbet.

– De råd vi kan ge är att man ska påtala att man är orolig, att man ser arbetet som en risk och att arbetsgivaren ska vidta åtgärder, som hemmajobb eller att ytterligare säkra upp kontoret.

– Om arbetsgivaren inte lyssnar kan man ta kontakt med sitt arbetsmiljöombud och facket kan göra en riskbedömning, och om det behövs stoppa arbetet, säger Markus Wiberg.  

Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

I Unionens region Sydost känner man igen oron från medlemmar, främst bland dem som tillhör en riskgrupp.

– De frågor vi har fått har i många fall kommit från personer som tillhör riskgrupper. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsplatsen anpassas efter de anställdas förutsättningar. I starten av pandemin var det dock flera arbetsgivare som var låsta på att kontoret ska vara utgångspunkten, trots att det var fullt funktionellt att arbeta på distans eller hemifrån. Detta är något arbetsgivare måste omvärdera för vi inte vet hur länge det här tillståndet varar, säger Bettina Johansson, som är regionchef på Unionen Sydost.

Markus Wiberg på Unionen Uppland räknar med att fler medlemmar kommer att höra av sig ju mer samhället och arbetsplatserna öppnar upp och poängterar att facket måste vara på tårna då.

– Vi behöver vara där och driva frågan om säkerhet och hälsa för de anställda. Se till att arbetsgivaren inte går för fort fram, göra ordentliga riskbedömningar och samverka, säger han.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)