Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Anställda oroliga för att återvända till kontoret

Allt fler vaccineras mot covid-19. Men när samhället öppnar upp finns en oro bland anställda att gå tillbaka till arbetsplatsen för tidigt.
– Medlemmar ser risker med att företag släpper på restriktionerna, säger Markus Wiberg, på Unionen.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Många arbetsgivare anser att de ”smittsäkrat” kontoret och att det då är fritt fram för anställda att komma till jobbet. Shutterstock

Många tjänstemän har jobbat hemma i över ett år. Men alla företag har inte erbjudit sina anställda att utföra arbetet på distans. P4 Uppland rapporterade nyligen om en fältsäljare och hennes kollegor som, sedan en tid tillbaka, tvingats återgå till fysiska möten med kunder

– Företag som har haft det tufft accepterar att öppna upp, man tycker att det är okej med fysiska möten för att de har en ekonomisk drivkraft att skapa resultat och överleva, säger Markus Wiberg, regionchef på Unionen Uppland.

Läs mer: Trots pandemin Säljare tvingas åka på konferens

I Uppland är det framför allt tjänstemän som jobbat inom logistik, läkemedelsbranschen och transportnäringen som har hört av sig till Unionen med frågor kring arbetsgivarens rätt att beordra anställda att vara på plats.

Men vad som gäller är inte alls solklart. Även om arbetsgivare är skyldiga att följa de råd som Folkhälsomyndigheten ger för att förhindra smittspridning och låta anställda i den mån det går jobba hemifrån, anser många arbetsgivare att de ”smittsäkrat” kontoret och att det då är fritt fram att komma till jobbet.

– De råd vi kan ge är att man ska påtala att man är orolig, att man ser arbetet som en risk och att arbetsgivaren ska vidta åtgärder, som hemmajobb eller att ytterligare säkra upp kontoret.

– Om arbetsgivaren inte lyssnar kan man ta kontakt med sitt arbetsmiljöombud och facket kan göra en riskbedömning, och om det behövs stoppa arbetet, säger Markus Wiberg.  

Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

I Unionens region Sydost känner man igen oron från medlemmar, främst bland dem som tillhör en riskgrupp.

– De frågor vi har fått har i många fall kommit från personer som tillhör riskgrupper. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsplatsen anpassas efter de anställdas förutsättningar. I starten av pandemin var det dock flera arbetsgivare som var låsta på att kontoret ska vara utgångspunkten, trots att det var fullt funktionellt att arbeta på distans eller hemifrån. Detta är något arbetsgivare måste omvärdera för vi inte vet hur länge det här tillståndet varar, säger Bettina Johansson, som är regionchef på Unionen Sydost.

Markus Wiberg på Unionen Uppland räknar med att fler medlemmar kommer att höra av sig ju mer samhället och arbetsplatserna öppnar upp och poängterar att facket måste vara på tårna då.

– Vi behöver vara där och driva frågan om säkerhet och hälsa för de anställda. Se till att arbetsgivaren inte går för fort fram, göra ordentliga riskbedömningar och samverka, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek