Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Många tjänstemän har jobbat hemma i över ett år. Men alla företag har inte erbjudit sina anställda att utföra arbetet på distans. P4 Uppland rapporterade nyligen om en fältsäljare och hennes kollegor som, sedan en tid tillbaka, tvingats återgå till fysiska möten med kunder.
– Företag som har haft det tufft accepterar att öppna upp, man tycker att det är okej med fysiska möten för att de har en ekonomisk drivkraft att skapa resultat och överleva, säger Markus Wiberg, regionchef på Unionen Uppland.
Läs mer: Trots pandemin – Säljare tvingas åka på konferens
I Uppland är det framför allt tjänstemän som jobbat inom logistik, läkemedelsbranschen och transportnäringen som har hört av sig till Unionen med frågor kring arbetsgivarens rätt att beordra anställda att vara på plats.
Men vad som gäller är inte alls solklart. Även om arbetsgivare är skyldiga att följa de råd som Folkhälsomyndigheten ger för att förhindra smittspridning och låta anställda i den mån det går jobba hemifrån, anser många arbetsgivare att de ”smittsäkrat” kontoret och att det då är fritt fram att komma till jobbet.
– De råd vi kan ge är att man ska påtala att man är orolig, att man ser arbetet som en risk och att arbetsgivaren ska vidta åtgärder, som hemmajobb eller att ytterligare säkra upp kontoret.
– Om arbetsgivaren inte lyssnar kan man ta kontakt med sitt arbetsmiljöombud och facket kan göra en riskbedömning, och om det behövs stoppa arbetet, säger Markus Wiberg.
Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning
I Unionens region Sydost känner man igen oron från medlemmar, främst bland dem som tillhör en riskgrupp.
– De frågor vi har fått har i många fall kommit från personer som tillhör riskgrupper. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsplatsen anpassas efter de anställdas förutsättningar. I starten av pandemin var det dock flera arbetsgivare som var låsta på att kontoret ska vara utgångspunkten, trots att det var fullt funktionellt att arbeta på distans eller hemifrån. Detta är något arbetsgivare måste omvärdera för vi inte vet hur länge det här tillståndet varar, säger Bettina Johansson, som är regionchef på Unionen Sydost.
Markus Wiberg på Unionen Uppland räknar med att fler medlemmar kommer att höra av sig ju mer samhället och arbetsplatserna öppnar upp och poängterar att facket måste vara på tårna då.
– Vi behöver vara där och driva frågan om säkerhet och hälsa för de anställda. Se till att arbetsgivaren inte går för fort fram, göra ordentliga riskbedömningar och samverka, säger han.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
