Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allt fler får stillasittande jobb

Andelen svenskar med stillasittande jobb ökar. 35 procent anger att de sitter för mycket under arbetsdagarna, enligt en undersökning från SCB.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Allt fler upplever att de sitter stilla på jobbet. Shutterstock

Sverige har under lång tid fått en proportionellt allt större tjänstesektor.

Det har förändrat hur fysiska våra arbeten är.

Och förändringen går mot att vi blir allt fler stillasittande. I SCB:s undersökning av befolkningens levnadsförhållanden noteras en ökning av hur många personer som tycker att jobbet är stilla.

– Det är en egen bedömningen av frågan: ”Tycker du att ditt arbete är alltför stillasittande?”. 2008–2009 var det 28 procent. 2020 hade det ökat till 35 procent, säger Anne Danielsen Rackner, utredare på SCB.

30-39-åringar sitter mest

Störst andel personer som sitter ner i jobbet återfinns i åldersspannet 30–39. Där anger 41 procent att de tycker att arbetet är för stillasittande.

Det finns inte längre någon skillnad i hur stillasittande män och kvinnor är i arbetet. 2008–2009 var skillnaden tre procentenheter (26 och 29). Sedan dess har kvinnor kommit ikapp männen i stillasittande och nu är skillnaden inte signifikant.

Den stora skillnaden finns annars i utbildningsgrad och mellan arbets- och tjänstesektorn.

– Det är vanligast bland personer som har eftergymnasialutbildning. Det är också vanligare bland tjänstemän än bland de som har ett arbetaryrke. Det är de två grupper som sticker ut i det här materialet. Och det kommer ju inte som någon överraskning. Det är sällan något i våra undersökningar som är överraskningar, utan hellre att det bekräftar det man redan misstänkte, säger Danielsen Rackner.

Läs mer: Jobba hemifrån – tips för att undvika ont | Kollega

SCB:s undersökningar om befolkningens levnadsvanor släpps med några års mellanrum. Den senaste täckte perioden 2016–2017.

Förutom stillasittande har SCB även ställt frågor om tidspress och psykiskt ansträngande arbete. Den upplevda tidspressen har minskat. Från 61 procent 2008–2009 till 55 procent 2020.

Däremot upplever fler att de har psykiskt ansträngande arbeten. 41 procent svarade att de hade det 2008–2009, jämfört med 45 i den senaste undersökningen.

Nio av tio trivs på jobbet

Ett annat resultat från undersökningen är att svenskar verkar trivas på sina jobb. Hela nio av tio säger i undersökningen att de trivs ganska bra eller mycket bra. Bara fem procent svarar att de trivs ganska dåligt eller mycket dåligt.

– Det är en väldigt övergripande fråga. På det stora hela, hur nöjd är du med ditt arbete? Sedan kan du svara på en femgradig skala. Det är en väldigt bred grupp och en bred indikator, men den säger ändå något, säger Danielsen Rackner.

– Andelen som är nöjda med jobbet är nästan lika stor i alla grupper. Det finns inga stora skillnader här, annat än företagare som säger att de är lite, lite nöjdare än anställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.