Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Akut personalbrist hotar företagshälsan

Snart kan det råda stor personalbrist i företagshälsovården. Inom fem år kommer sannolikt många företagsläkare saknas, då snittåldern i dag är 66 år och väldigt få nya utbildas. Unionen vill därför se krafttag från regeringen.
Anita Täpp Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Enligt myndigheten Mynak finns det ett akut behov av utbildningar för både företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer. Claudio Bresciani/TT

Många anställda saknar företagshälsovård. Ungefär 60 procent av den arbetande befolkningen uppskattas ha tillgång till en sådan. Enligt statistik från SCB gäller det för 63 procent av de privatanställda tjänstemännen.

I en rapport, som nu har lämnats till regeringen med förslag på åtgärder, har Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, utrett företagshälsovårdens kompetensbehov. Det man kommit fram till är att det finns ett akut behov av utbildningar för företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer liksom ett stort behov av utbildningar även för övriga yrkesgrupper inom företagshälsan.

Läs också: Psykologer på företagshälsan larmar om beställningsjobb

På frågan hur man ska säkra tillgången på arbetsmiljöingenjörer och företagsläkare, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (s) till Dagens Nyheter:

– Det är inte lätt att se någon alldeles så där snabb, enkel lösning. Det finns pengar, men det finns inte sökande till utbildningarna.

Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor, framhåller att han nu vill se konkreta åtgärder för att råda bot på problemet, som han påpekar redan har debatterats i över tio års tid.

– När det gäller utbildning till företagsläkare är den i dag inte offentligt finansierad. I stället har några stora företagshälsor stått för den, vilket har betytt att det under de senaste åren bara har utbildats ett par företagsläkare per år. Det räcker naturligtvis inte med tanke på att snittåldern bland de verksamma företagsläkarna nu är 66 år, säger han till Kollega.

Därför vill Peter Munck af Rosenschöld att regeringen nu ger Mynak i uppdrag att vara huvudman för utbildningen till företagsläkare och att den blir offenligt finansierad.  

– De övriga utbildningarna för personal inom företagshälsovården är redan det. Men i det fallet är problemet i stället att för få söker till utbildningarna. Det är märkligt med tanke på det stora intresse som finns för arbetsmiljöfrågorna i dag. En orsak tror jag är att man har varit för dålig på att marknadsföra de här utbildningarna, vilket måste förändras, säger han.

Unionen vill att fler medlemmar ska omfattas av företagshälsovård liksom att den även används mer i förebyggande syfte. I en kommentar med anledning av den aktuella rapporten påtalar Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, att nästan hälften av alla sjukskrivningar i dag har sin grund i psykisk ohälsa och att en stor del av så kallade arbetsorsakade besvären beror på en för hög arbetsbelastning.

– Företagshälsovården har en otroligt viktig roll i att stärka det förebyggande arbetet, inte minst avseende de organisatoriska och sociala arbetsmiljöriskerna. Därför är bristen på företagsläkare under de kommande åren alarmerande. Nu måste regeringen agera kraftfullt för att säkerställa företagshälsovårdens kompetensförsörjning, säger han.

Läs rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.