Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Akut personalbrist hotar företagshälsan

Snart kan det råda stor personalbrist i företagshälsovården. Inom fem år kommer sannolikt många företagsläkare saknas, då snittåldern i dag är 66 år och väldigt få nya utbildas. Unionen vill därför se krafttag från regeringen.
Anita Täpp Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Enligt myndigheten Mynak finns det ett akut behov av utbildningar för både företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer. Claudio Bresciani/TT

Många anställda saknar företagshälsovård. Ungefär 60 procent av den arbetande befolkningen uppskattas ha tillgång till en sådan. Enligt statistik från SCB gäller det för 63 procent av de privatanställda tjänstemännen.

I en rapport, som nu har lämnats till regeringen med förslag på åtgärder, har Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, utrett företagshälsovårdens kompetensbehov. Det man kommit fram till är att det finns ett akut behov av utbildningar för företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer liksom ett stort behov av utbildningar även för övriga yrkesgrupper inom företagshälsan.

Läs också: Psykologer på företagshälsan larmar om beställningsjobb

På frågan hur man ska säkra tillgången på arbetsmiljöingenjörer och företagsläkare, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (s) till Dagens Nyheter:

– Det är inte lätt att se någon alldeles så där snabb, enkel lösning. Det finns pengar, men det finns inte sökande till utbildningarna.

Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor, framhåller att han nu vill se konkreta åtgärder för att råda bot på problemet, som han påpekar redan har debatterats i över tio års tid.

– När det gäller utbildning till företagsläkare är den i dag inte offentligt finansierad. I stället har några stora företagshälsor stått för den, vilket har betytt att det under de senaste åren bara har utbildats ett par företagsläkare per år. Det räcker naturligtvis inte med tanke på att snittåldern bland de verksamma företagsläkarna nu är 66 år, säger han till Kollega.

Därför vill Peter Munck af Rosenschöld att regeringen nu ger Mynak i uppdrag att vara huvudman för utbildningen till företagsläkare och att den blir offenligt finansierad.  

– De övriga utbildningarna för personal inom företagshälsovården är redan det. Men i det fallet är problemet i stället att för få söker till utbildningarna. Det är märkligt med tanke på det stora intresse som finns för arbetsmiljöfrågorna i dag. En orsak tror jag är att man har varit för dålig på att marknadsföra de här utbildningarna, vilket måste förändras, säger han.

Unionen vill att fler medlemmar ska omfattas av företagshälsovård liksom att den även används mer i förebyggande syfte. I en kommentar med anledning av den aktuella rapporten påtalar Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, att nästan hälften av alla sjukskrivningar i dag har sin grund i psykisk ohälsa och att en stor del av så kallade arbetsorsakade besvären beror på en för hög arbetsbelastning.

– Företagshälsovården har en otroligt viktig roll i att stärka det förebyggande arbetet, inte minst avseende de organisatoriska och sociala arbetsmiljöriskerna. Därför är bristen på företagsläkare under de kommande åren alarmerande. Nu måste regeringen agera kraftfullt för att säkerställa företagshälsovårdens kompetensförsörjning, säger han.

Läs rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.