Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Akut personalbrist hotar företagshälsan

Snart kan det råda stor personalbrist i företagshälsovården. Inom fem år kommer sannolikt många företagsläkare saknas, då snittåldern i dag är 66 år och väldigt få nya utbildas. Unionen vill därför se krafttag från regeringen.
Anita Täpp Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Enligt myndigheten Mynak finns det ett akut behov av utbildningar för både företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer. Claudio Bresciani/TT

Många anställda saknar företagshälsovård. Ungefär 60 procent av den arbetande befolkningen uppskattas ha tillgång till en sådan. Enligt statistik från SCB gäller det för 63 procent av de privatanställda tjänstemännen.

I en rapport, som nu har lämnats till regeringen med förslag på åtgärder, har Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, utrett företagshälsovårdens kompetensbehov. Det man kommit fram till är att det finns ett akut behov av utbildningar för företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer liksom ett stort behov av utbildningar även för övriga yrkesgrupper inom företagshälsan.

Läs också: Psykologer på företagshälsan larmar om beställningsjobb

På frågan hur man ska säkra tillgången på arbetsmiljöingenjörer och företagsläkare, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (s) till Dagens Nyheter:

– Det är inte lätt att se någon alldeles så där snabb, enkel lösning. Det finns pengar, men det finns inte sökande till utbildningarna.

Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor, framhåller att han nu vill se konkreta åtgärder för att råda bot på problemet, som han påpekar redan har debatterats i över tio års tid.

– När det gäller utbildning till företagsläkare är den i dag inte offentligt finansierad. I stället har några stora företagshälsor stått för den, vilket har betytt att det under de senaste åren bara har utbildats ett par företagsläkare per år. Det räcker naturligtvis inte med tanke på att snittåldern bland de verksamma företagsläkarna nu är 66 år, säger han till Kollega.

Därför vill Peter Munck af Rosenschöld att regeringen nu ger Mynak i uppdrag att vara huvudman för utbildningen till företagsläkare och att den blir offenligt finansierad.  

– De övriga utbildningarna för personal inom företagshälsovården är redan det. Men i det fallet är problemet i stället att för få söker till utbildningarna. Det är märkligt med tanke på det stora intresse som finns för arbetsmiljöfrågorna i dag. En orsak tror jag är att man har varit för dålig på att marknadsföra de här utbildningarna, vilket måste förändras, säger han.

Unionen vill att fler medlemmar ska omfattas av företagshälsovård liksom att den även används mer i förebyggande syfte. I en kommentar med anledning av den aktuella rapporten påtalar Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, att nästan hälften av alla sjukskrivningar i dag har sin grund i psykisk ohälsa och att en stor del av så kallade arbetsorsakade besvären beror på en för hög arbetsbelastning.

– Företagshälsovården har en otroligt viktig roll i att stärka det förebyggande arbetet, inte minst avseende de organisatoriska och sociala arbetsmiljöriskerna. Därför är bristen på företagsläkare under de kommande åren alarmerande. Nu måste regeringen agera kraftfullt för att säkerställa företagshälsovårdens kompetensförsörjning, säger han.

Läs rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor i Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. 

Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån. Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man har ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. 

Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontières, MSF grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MSF arbetar för närvarande i 75 länder.
     
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
     
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
     
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.