Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Akut personalbrist hotar företagshälsan

Snart kan det råda stor personalbrist i företagshälsovården. Inom fem år kommer sannolikt många företagsläkare saknas, då snittåldern i dag är 66 år och väldigt få nya utbildas. Unionen vill därför se krafttag från regeringen.
Anita Täpp Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Enligt myndigheten Mynak finns det ett akut behov av utbildningar för både företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer. Claudio Bresciani/TT

Många anställda saknar företagshälsovård. Ungefär 60 procent av den arbetande befolkningen uppskattas ha tillgång till en sådan. Enligt statistik från SCB gäller det för 63 procent av de privatanställda tjänstemännen.

I en rapport, som nu har lämnats till regeringen med förslag på åtgärder, har Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, utrett företagshälsovårdens kompetensbehov. Det man kommit fram till är att det finns ett akut behov av utbildningar för företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer liksom ett stort behov av utbildningar även för övriga yrkesgrupper inom företagshälsan.

Läs också: Psykologer på företagshälsan larmar om beställningsjobb

På frågan hur man ska säkra tillgången på arbetsmiljöingenjörer och företagsläkare, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (s) till Dagens Nyheter:

– Det är inte lätt att se någon alldeles så där snabb, enkel lösning. Det finns pengar, men det finns inte sökande till utbildningarna.

Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor, framhåller att han nu vill se konkreta åtgärder för att råda bot på problemet, som han påpekar redan har debatterats i över tio års tid.

– När det gäller utbildning till företagsläkare är den i dag inte offentligt finansierad. I stället har några stora företagshälsor stått för den, vilket har betytt att det under de senaste åren bara har utbildats ett par företagsläkare per år. Det räcker naturligtvis inte med tanke på att snittåldern bland de verksamma företagsläkarna nu är 66 år, säger han till Kollega.

Därför vill Peter Munck af Rosenschöld att regeringen nu ger Mynak i uppdrag att vara huvudman för utbildningen till företagsläkare och att den blir offenligt finansierad.  

– De övriga utbildningarna för personal inom företagshälsovården är redan det. Men i det fallet är problemet i stället att för få söker till utbildningarna. Det är märkligt med tanke på det stora intresse som finns för arbetsmiljöfrågorna i dag. En orsak tror jag är att man har varit för dålig på att marknadsföra de här utbildningarna, vilket måste förändras, säger han.

Unionen vill att fler medlemmar ska omfattas av företagshälsovård liksom att den även används mer i förebyggande syfte. I en kommentar med anledning av den aktuella rapporten påtalar Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, att nästan hälften av alla sjukskrivningar i dag har sin grund i psykisk ohälsa och att en stor del av så kallade arbetsorsakade besvären beror på en för hög arbetsbelastning.

– Företagshälsovården har en otroligt viktig roll i att stärka det förebyggande arbetet, inte minst avseende de organisatoriska och sociala arbetsmiljöriskerna. Därför är bristen på företagsläkare under de kommande åren alarmerande. Nu måste regeringen agera kraftfullt för att säkerställa företagshälsovårdens kompetensförsörjning, säger han.

Läs rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här

 

Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.