Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Aktivitetsbaserat = ökad aktivitet?
I Örnsköldsvik ska man i ett unikt forskningsprojekt jämföra hur tjänstemän påverkas i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö jämfört med vanliga arbetsrum. Forskarna tror att aktivitetsbaserade kontor kan motverka stillasittandet och få upp oss från skrivbordet oftare.
Örnsköldsviks kommun är i behov av nya lokaler för omkring 400 tjänstemän. Hälften kommer att placeras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö medan resterande ska sitta i en traditionell kontorsmiljö med egna arbetsrum.
– Det här är en unik möjlighet att forska. Inom medicinsk forskning tycker man att det är väldigt bra med experiment, där deltagare slumpas till en eller annan behandling, men det är svårt att få till i arbetslivet utan vidare, säger Lisbeth Slunga Järvholm, docent i yrkes- och miljömedicin.
Hon är en av de forskare som Örnsköldviks kommun kontaktade i samband med att beslutet om de nya kontoren togs. Kommunen var mån om att flytten och den nya arbetsmiljön skulle bli så bra som möjligt och ville därför ha hjälp att utvärdera.
Eftersom det är svårt att utföra experiment bygger den mesta forskningen på observationer på arbetsplatser med olika kontorstyper och förutsättningar. Men i Örnsköldsvik är alla som ingår i studien tjänstemän med liknande arbetsuppgifter och liknande arbetsmiljö. På så sätt kan forskarna mäta vad som sker över tid och jämföra de två olika grupperna.
Särskilt intresserade är forskarna av hur en aktivitetsbaserad kontorsmiljö påverkar hur mycket vi rör på oss. I dag är det ett stort hälsoproblem att vi är fysiskt inaktiva under större delen av arbetsdagen och studier visar att stillasittandet till och med ökar risken att drabbas av cancer. I en undersökning som Kollega gjorde förra året svarade sju av tio att de sitter stilla under större delen av dagen.
– Vi vill se om det är lättare att få till ökad fysisk aktivitet och om det ger positiva hälsoeffekter när man jobbar i aktivitetsbaserad kontorsmiljö, säger Lisbeth Slunga Järvholm, som tror att det kan vara så eftersom man är mer mobil.
Dessutom är det lättare att designa och anpassa kontorsmiljön i ett aktivitetsbaserade kontorslandskap så att man kan ha både gående och stående möten. Till exempel genom att ha gåband i ett område i lokalen.
Farhågorna med aktivitetsbaserade kontor är att man lätt blir störd. Både av visuella intryck, som att människor går förbi där man sitter och jobbar, och av ljud. Framför allt av mänskligt tal som hjärnan har svårast att sålla bort.
Lisbeth Slunga Järvholm flaggar för att det kan uppstå problem om man inte har planerat och analyserat kontorsmiljön ordentligt innan man inför aktivitetsbaserade kontor. Det är viktigt att dels titta på hur verksamheten ser ut och vilka behov som finns och dels hur olika individers behov ser ut. Människor som har varit utsatta för stressproblematik eller utmattningssyndrom kan till exempel vara särskilt känsliga för intryck som hjärnan egentligen ska ignorera.
– Det är svårt att förutse allt i ett så här stort arbete. Det är ett helt nytt sätt att arbeta där man är helt beroende av trådlös teknik. Det kan också vara en generationsfråga, vad som är naturligt för en och hur man vill jobba.
Manual för aktivitetsbaserade kontor
Studien ska leda fram till en manual som man i framtiden kan använda på andra arbetsplatser när man inför aktivitetsbaserad kontorsmiljö.
Forskarna kommer att mäta hur tjänstemännen upplever sin hälsa, sin arbetsmiljö, sin egen produktivitet och om man blir störd. Det kommer man att mäta genom enkäter och fokusgruppsintervjuer.
Dessutom ska man mäta hur mycket några individer rör på sig med hjälp av rörelsemätare, både under arbetstid och fritid.
Lisbeth Slunga Järvholm, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet, har fått 3 500 000 kronor i forskningsanslag från AFA.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Skitig toa smutsar ner kontoret
Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
Två av tre missnöjda med jobbtoaletten
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kissa så ofta och länge du behöver
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett per 15 anställda – och andra regler
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket
