Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Aktivitetsbaserat = ökad aktivitet?
I Örnsköldsvik ska man i ett unikt forskningsprojekt jämföra hur tjänstemän påverkas i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö jämfört med vanliga arbetsrum. Forskarna tror att aktivitetsbaserade kontor kan motverka stillasittandet och få upp oss från skrivbordet oftare.
Örnsköldsviks kommun är i behov av nya lokaler för omkring 400 tjänstemän. Hälften kommer att placeras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö medan resterande ska sitta i en traditionell kontorsmiljö med egna arbetsrum.
– Det här är en unik möjlighet att forska. Inom medicinsk forskning tycker man att det är väldigt bra med experiment, där deltagare slumpas till en eller annan behandling, men det är svårt att få till i arbetslivet utan vidare, säger Lisbeth Slunga Järvholm, docent i yrkes- och miljömedicin.
Hon är en av de forskare som Örnsköldviks kommun kontaktade i samband med att beslutet om de nya kontoren togs. Kommunen var mån om att flytten och den nya arbetsmiljön skulle bli så bra som möjligt och ville därför ha hjälp att utvärdera.
Eftersom det är svårt att utföra experiment bygger den mesta forskningen på observationer på arbetsplatser med olika kontorstyper och förutsättningar. Men i Örnsköldsvik är alla som ingår i studien tjänstemän med liknande arbetsuppgifter och liknande arbetsmiljö. På så sätt kan forskarna mäta vad som sker över tid och jämföra de två olika grupperna.
Särskilt intresserade är forskarna av hur en aktivitetsbaserad kontorsmiljö påverkar hur mycket vi rör på oss. I dag är det ett stort hälsoproblem att vi är fysiskt inaktiva under större delen av arbetsdagen och studier visar att stillasittandet till och med ökar risken att drabbas av cancer. I en undersökning som Kollega gjorde förra året svarade sju av tio att de sitter stilla under större delen av dagen.
– Vi vill se om det är lättare att få till ökad fysisk aktivitet och om det ger positiva hälsoeffekter när man jobbar i aktivitetsbaserad kontorsmiljö, säger Lisbeth Slunga Järvholm, som tror att det kan vara så eftersom man är mer mobil.
Dessutom är det lättare att designa och anpassa kontorsmiljön i ett aktivitetsbaserade kontorslandskap så att man kan ha både gående och stående möten. Till exempel genom att ha gåband i ett område i lokalen.
Farhågorna med aktivitetsbaserade kontor är att man lätt blir störd. Både av visuella intryck, som att människor går förbi där man sitter och jobbar, och av ljud. Framför allt av mänskligt tal som hjärnan har svårast att sålla bort.
Lisbeth Slunga Järvholm flaggar för att det kan uppstå problem om man inte har planerat och analyserat kontorsmiljön ordentligt innan man inför aktivitetsbaserade kontor. Det är viktigt att dels titta på hur verksamheten ser ut och vilka behov som finns och dels hur olika individers behov ser ut. Människor som har varit utsatta för stressproblematik eller utmattningssyndrom kan till exempel vara särskilt känsliga för intryck som hjärnan egentligen ska ignorera.
– Det är svårt att förutse allt i ett så här stort arbete. Det är ett helt nytt sätt att arbeta där man är helt beroende av trådlös teknik. Det kan också vara en generationsfråga, vad som är naturligt för en och hur man vill jobba.
Manual för aktivitetsbaserade kontor
Studien ska leda fram till en manual som man i framtiden kan använda på andra arbetsplatser när man inför aktivitetsbaserad kontorsmiljö.
Forskarna kommer att mäta hur tjänstemännen upplever sin hälsa, sin arbetsmiljö, sin egen produktivitet och om man blir störd. Det kommer man att mäta genom enkäter och fokusgruppsintervjuer.
Dessutom ska man mäta hur mycket några individer rör på sig med hjälp av rörelsemätare, både under arbetstid och fritid.
Lisbeth Slunga Järvholm, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet, har fått 3 500 000 kronor i forskningsanslag från AFA.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
