Örnsköldsviks kommun är i behov av nya lokaler för omkring 400 tjänstemän. Hälften kommer att placeras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö medan resterande ska sitta i en traditionell kontorsmiljö med egna arbetsrum.
– Det här är en unik möjlighet att forska. Inom medicinsk forskning tycker man att det är väldigt bra med experiment, där deltagare slumpas till en eller annan behandling, men det är svårt att få till i arbetslivet utan vidare, säger Lisbeth Slunga Järvholm, docent i yrkes- och miljömedicin.
Hon är en av de forskare som Örnsköldviks kommun kontaktade i samband med att beslutet om de nya kontoren togs. Kommunen var mån om att flytten och den nya arbetsmiljön skulle bli så bra som möjligt och ville därför ha hjälp att utvärdera.
Eftersom det är svårt att utföra experiment bygger den mesta forskningen på observationer på arbetsplatser med olika kontorstyper och förutsättningar. Men i Örnsköldsvik är alla som ingår i studien tjänstemän med liknande arbetsuppgifter och liknande arbetsmiljö. På så sätt kan forskarna mäta vad som sker över tid och jämföra de två olika grupperna.
Särskilt intresserade är forskarna av hur en aktivitetsbaserad kontorsmiljö påverkar hur mycket vi rör på oss. I dag är det ett stort hälsoproblem att vi är fysiskt inaktiva under större delen av arbetsdagen och studier visar att stillasittandet till och med ökar risken att drabbas av cancer. I en undersökning som Kollega gjorde förra året svarade sju av tio att de sitter stilla under större delen av dagen.
– Vi vill se om det är lättare att få till ökad fysisk aktivitet och om det ger positiva hälsoeffekter när man jobbar i aktivitetsbaserad kontorsmiljö, säger Lisbeth Slunga Järvholm, som tror att det kan vara så eftersom man är mer mobil.
Dessutom är det lättare att designa och anpassa kontorsmiljön i ett aktivitetsbaserade kontorslandskap så att man kan ha både gående och stående möten. Till exempel genom att ha gåband i ett område i lokalen.
Farhågorna med aktivitetsbaserade kontor är att man lätt blir störd. Både av visuella intryck, som att människor går förbi där man sitter och jobbar, och av ljud. Framför allt av mänskligt tal som hjärnan har svårast att sålla bort.
Lisbeth Slunga Järvholm flaggar för att det kan uppstå problem om man inte har planerat och analyserat kontorsmiljön ordentligt innan man inför aktivitetsbaserade kontor. Det är viktigt att dels titta på hur verksamheten ser ut och vilka behov som finns och dels hur olika individers behov ser ut. Människor som har varit utsatta för stressproblematik eller utmattningssyndrom kan till exempel vara särskilt känsliga för intryck som hjärnan egentligen ska ignorera.
– Det är svårt att förutse allt i ett så här stort arbete. Det är ett helt nytt sätt att arbeta där man är helt beroende av trådlös teknik. Det kan också vara en generationsfråga, vad som är naturligt för en och hur man vill jobba.
Manual för aktivitetsbaserade kontor
Studien ska leda fram till en manual som man i framtiden kan använda på andra arbetsplatser när man inför aktivitetsbaserad kontorsmiljö.
Forskarna kommer att mäta hur tjänstemännen upplever sin hälsa, sin arbetsmiljö, sin egen produktivitet och om man blir störd. Det kommer man att mäta genom enkäter och fokusgruppsintervjuer.
Dessutom ska man mäta hur mycket några individer rör på sig med hjälp av rörelsemätare, både under arbetstid och fritid.
Lisbeth Slunga Järvholm, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet, har fått 3 500 000 kronor i forskningsanslag från AFA.
