Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Örnsköldsviks kommun är i behov av nya lokaler för omkring 400 tjänstemän. Hälften kommer att placeras i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö medan resterande ska sitta i en traditionell kontorsmiljö med egna arbetsrum.
– Det här är en unik möjlighet att forska. Inom medicinsk forskning tycker man att det är väldigt bra med experiment, där deltagare slumpas till en eller annan behandling, men det är svårt att få till i arbetslivet utan vidare, säger Lisbeth Slunga Järvholm, docent i yrkes- och miljömedicin.
Hon är en av de forskare som Örnsköldviks kommun kontaktade i samband med att beslutet om de nya kontoren togs. Kommunen var mån om att flytten och den nya arbetsmiljön skulle bli så bra som möjligt och ville därför ha hjälp att utvärdera.
Eftersom det är svårt att utföra experiment bygger den mesta forskningen på observationer på arbetsplatser med olika kontorstyper och förutsättningar. Men i Örnsköldsvik är alla som ingår i studien tjänstemän med liknande arbetsuppgifter och liknande arbetsmiljö. På så sätt kan forskarna mäta vad som sker över tid och jämföra de två olika grupperna.
Särskilt intresserade är forskarna av hur en aktivitetsbaserad kontorsmiljö påverkar hur mycket vi rör på oss. I dag är det ett stort hälsoproblem att vi är fysiskt inaktiva under större delen av arbetsdagen och studier visar att stillasittandet till och med ökar risken att drabbas av cancer. I en undersökning som Kollega gjorde förra året svarade sju av tio att de sitter stilla under större delen av dagen.
– Vi vill se om det är lättare att få till ökad fysisk aktivitet och om det ger positiva hälsoeffekter när man jobbar i aktivitetsbaserad kontorsmiljö, säger Lisbeth Slunga Järvholm, som tror att det kan vara så eftersom man är mer mobil.
Dessutom är det lättare att designa och anpassa kontorsmiljön i ett aktivitetsbaserade kontorslandskap så att man kan ha både gående och stående möten. Till exempel genom att ha gåband i ett område i lokalen.
Farhågorna med aktivitetsbaserade kontor är att man lätt blir störd. Både av visuella intryck, som att människor går förbi där man sitter och jobbar, och av ljud. Framför allt av mänskligt tal som hjärnan har svårast att sålla bort.
Lisbeth Slunga Järvholm flaggar för att det kan uppstå problem om man inte har planerat och analyserat kontorsmiljön ordentligt innan man inför aktivitetsbaserade kontor. Det är viktigt att dels titta på hur verksamheten ser ut och vilka behov som finns och dels hur olika individers behov ser ut. Människor som har varit utsatta för stressproblematik eller utmattningssyndrom kan till exempel vara särskilt känsliga för intryck som hjärnan egentligen ska ignorera.
– Det är svårt att förutse allt i ett så här stort arbete. Det är ett helt nytt sätt att arbeta där man är helt beroende av trådlös teknik. Det kan också vara en generationsfråga, vad som är naturligt för en och hur man vill jobba.
Studien ska leda fram till en manual som man i framtiden kan använda på andra arbetsplatser när man inför aktivitetsbaserad kontorsmiljö.
Forskarna kommer att mäta hur tjänstemännen upplever sin hälsa, sin arbetsmiljö, sin egen produktivitet och om man blir störd. Det kommer man att mäta genom enkäter och fokusgruppsintervjuer.
Dessutom ska man mäta hur mycket några individer rör på sig med hjälp av rörelsemätare, både under arbetstid och fritid.
Lisbeth Slunga Järvholm, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet, har fått 3 500 000 kronor i forskningsanslag från AFA.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
