Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Andelen arbetslösa bland personer med funktionsnedsättning är betydligt högre än hos befolkningen i stort. Det visar statistik från SCB. Men med rätt anpassning och stöd skulle en majoritet av dem som i dag saknar sysselsättning kunna utföra ett arbete.
För att skapa en arbetsmarknad där varje människa ses som en tillgång krävs kunskap och medvetenhet om att alla människor har rätt att vara på många olika sätt. Det konstaterar organisationerna Lika Unika och DHR. Tillsammans med Unionen har organisationerna därför tagit fram en checklista med tips på vad du kan göra på din arbetsplats för att bekämpa fördomar och synliggöra kompetensen hos personer med funktionsnedsättning.
1. Använd inte nedvärderande ord som kan kopplas ihop med en persons funktionsnedsättning. I stället för att prata om eventuellt nedsatt arbetsförmåga, prata om en persons yrkesmässiga kompetens samt förutsättningar för att kunna arbeta.
2. Kom ihåg att en funktionsnedsättning inte definierar vem eller vad en människa är. Det är mer respektfullt att säga att en person har en funktionsnedsättning än ett funktionshinder.
3. Betrakta arbetsmiljöfrågan som en garant för mångfald och arbeta med universell utformning, det vill säga att allt nytt som tas fram ska fungera oavsett olika behov och förutsättningar. Universell utformning är en förutsättning för att kunna rekrytera brett och för att kunna utveckla företaget eller organisationen.
4. Belys funktionshinderperspektivet i en mångfaldspolicy eller likabehandlingsplan.
5. Lyft fram funktionshinderperspektivet i rekryteringsprocessen.
6. Se till att reklam och marknadsföring är mångfaldsinriktad.
7. Kunskapen om inkluderande arbetsmiljö berör hela arbetsplatsen och ska inte enbart finnas hos en individ. All personal ska känna till tillgängligheten där man jobbar.
Källa: Unionen, Lika Unika och DHR - Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
