Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Word och Excel ger undantag i lagen
Två företag som erbjuder bakgrundskontroller av arbetssökande får lagra känsliga personuppgifter – om de gör det i program som Word och Excel. Det har Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast i två parallella domar. Men om tjänsterna innebär integritetskränkning återstår att pröva, påminner Martin Brinnen, jurist på Datainspektionen.
Ärendet tog sin början i november 2011 då Datainspektionen krävde att de båda företagen, 2Secure och Gothia Protection Group AB, skulle upphöra med tjänsten bakgrundskontroll vid anställning, alternativt att företagen vidtog åtgärder för att hanteringen skulle kunna omfattas av en särskild undantagsregel i Personuppgiftslagen, Pul.
”Det kan inte ha varit lagstiftarens avsikt att en sådan omfattande och systematisk kartläggning av individer, som tjänsterna innebär, skulle omfattas av undantaget för vardaglig behandling av personuppgifter”, meddelade Datainspektionen då.
De båda företagen överklagade till förvaltningsrätten och kammarrätten i Stockholm, vilket ledde till avslag i båda instanserna, som Kollega rapporterat om förut.
Tjänsten borde omfattas av undantagsregeln i Pul, då personuppgifterna sparas i Excelfiler och rapporterna skrivs och lagras i Word eller pdf:er - det är inga regelrätta register eller databaser, menade företagen och överklagade än en gång.
Högsta förvaltningsdomstolen gick på bolagens linje och meddelade den 8 januari i år att hanteringen ska omfattas av undantagsregeln i Pul: ”Datorteknikens fördelar har således visserligen utnyttjats, men inte i fråga om strukturering i förhållande till manuell hantering”, heter det i domarna.
- Domarna visar tyvärr att skyddet för den personliga integriteten inte är tillräckligt starkt med dagens lagstiftning, säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, och tillägger att Unionen vill att reglerna på området ska stärkas.
Martin Brinnen, jurist på Datainspektionen, välkomnar klargörandet från domstolen, samtidigt som han medger att utslaget inte blev det förväntade. Han vill dock understryka att domarna inte innebär att det automatiskt är tillåtet att göra och erbjuda den typ av bakgrundskontroller som 2Secure och Gothia Protection Group AB gör.
– Domstolen har nu tagit beslut om vilka regler som ska tillämpas, men har inte tagit ställning till om tjänsterna innebär integritetskränkning. Det återstår att göra, säger han.
Vad är det då som gäller kring bakgrundskontroller av arbetssökande?
– Där har inte skett någon förändring. Men det finns verkligen anledning att titta närmare på frågan. Det här är en bransch på uppåtgående. Det kan byggas upp stora databaser som lätt sprids lite hur som, utan någon närmare kontroll. Datainspektionen menar att det handlar om väldigt känsliga personuppgifter.
Vad gäller tjänster som Lexbase?
– Lexbase stöder sig på utgivningsbeviset och berörs inte av Pul. Men man kan ju fråga sig, om Lexbase ska få fortsätta att publicera brottmålsdomar, ska man då stoppa mer seriösa tjänster?
5a § PUL och dataskydd
Sedan 1 januari 2007 innehåller Personuppgiftslagen två alternativa regelsystem, dels de ursprungliga för lagring av personuppgifter, dels den här aktuella undantagsregeln (5a§ Pul), också kallad missbruksregeln.
Av första stycket i undantagsregeln följer att reglerna inte behöver tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter.
I det andra stycket anges att sådan behandling inte får utföras om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet. Det är den delen av paragrafen som inte har prövats i de aktuella domarna.
I höstas föreslog en statlig utredning förbud för arbetsgivare att begära utdrag ur belastningsregistret för jobbsökande. Datainspektionen konstaterade då att lagen inte kommer åt internettjänster som sammanställer och publicerar information om dömda personer, som Lexbase, och inte heller kommer den åt företag som erbjuder bakgrundskontroller av arbetssökande.
Förslag på ny EU-dataskyddsförordning togs fram 2012. Efter några ändringar och tillägg förhandlas förslaget för närvarande i EU:s ministerråd. Sverige tillhör en minoritet som reserverat sig mot att det ska bli en förordning, det vill säga en EU-gemensam lag, och vill hellre se ett direktiv. Då kan Sverige ha kvar sin egen lagstiftning, Pul.
Källa: Datainspektionen, Unionen, Högsta författningsdomstolen
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
