Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Word och Excel ger undantag i lagen

Två företag som erbjuder bakgrundskontroller av arbetssökande får lagra känsliga personuppgifter ​– om de gör det i program som Word och Excel. Det har Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast i två parallella domar. Men om tjänsterna innebär integritetskränkning återstår att pröva, påminner Martin Brinnen, jurist på Datainspektionen.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Enligt ett par aktuella domar i Högsta förvaltningsdomstolen får företag som gör bakgrundskontroller av arbetssökande lagra känsliga personuppgifter, trots att de tidigare fått avslag i kammarrätt och förvaltningsrätt. Orsaken är att de lagrar uppgifterna i vanliga program som Word och Excel. Colourbox

Ärendet tog sin början i november 2011 då Datainspektionen krävde att de båda företagen, 2Secure och Gothia Protection Group AB, skulle upphöra med tjänsten bakgrundskontroll vid anställning, alternativt att företagen vidtog åtgärder för att hanteringen skulle kunna omfattas av en särskild undantagsregel i Personuppgiftslagen, Pul.

”Det kan inte ha varit lagstiftarens avsikt att en sådan omfattande och systematisk kartläggning av individer, som tjänsterna innebär, skulle omfattas av undantaget för vardaglig behandling av personuppgifter”, meddelade Datainspektionen då.

De båda företagen överklagade till förvaltningsrätten och kammarrätten i Stockholm, vilket ledde till avslag i båda instanserna, som Kollega rapporterat om förut.

Tjänsten borde omfattas av undantagsregeln i Pul, då personuppgifterna sparas i Excelfiler och rapporterna skrivs och lagras i Word eller pdf:er - det är inga regelrätta register eller databaser,  menade företagen och överklagade än en gång.

Högsta förvaltningsdomstolen gick på bolagens linje och meddelade den 8 januari i år att hanteringen ska omfattas av undantagsregeln i Pul: ”Datorteknikens fördelar har således visserligen utnyttjats, men inte i fråga om strukturering i förhållande till manuell hantering”, heter det i domarna.

- Domarna visar tyvärr att skyddet för den personliga integriteten inte är tillräckligt starkt med dagens lagstiftning,  säger Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, och tillägger att Unionen vill att reglerna på området ska stärkas.

Martin Brinnen, jurist på Datainspektionen, välkomnar klargörandet från domstolen, samtidigt som han medger att utslaget inte blev det förväntade. Han vill dock understryka att domarna inte innebär att det automatiskt är tillåtet att göra och erbjuda den typ av bakgrundskontroller som 2Secure och Gothia Protection Group AB gör.

– Domstolen har nu tagit beslut om vilka regler som ska tillämpas, men har inte tagit ställning till om tjänsterna innebär integritetskränkning. Det återstår att göra, säger han.

Vad är det då som gäller kring bakgrundskontroller av arbetssökande?

– Där har inte skett någon förändring. Men det finns verkligen anledning att titta närmare på frågan. Det här är en bransch på uppåtgående. Det kan byggas upp stora databaser som lätt sprids lite hur som, utan någon närmare kontroll. Datainspektionen menar att det handlar om väldigt känsliga personuppgifter.

Vad gäller tjänster som Lexbase?

– Lexbase stöder sig på utgivningsbeviset och berörs inte av Pul. Men man kan ju fråga sig, om Lexbase ska få fortsätta att publicera brottmålsdomar, ska man då stoppa mer seriösa tjänster?

5a § PUL och dataskydd

Sedan 1 januari 2007 innehåller Personuppgiftslagen två alternativa regelsystem, dels de ursprungliga för lagring av personuppgifter, dels den här aktuella undantagsregeln (5a§ Pul), också kallad missbruksregeln.

Av första stycket i undantagsregeln följer att reglerna inte behöver tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter.

I det andra stycket anges att sådan behandling inte får utföras om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet. Det är den delen av paragrafen som inte har prövats i de aktuella domarna.

I höstas föreslog en statlig utredning förbud för arbetsgivare att begära utdrag ur belastningsregistret för jobbsökande. Datainspektionen konstaterade då att lagen inte kommer åt internettjänster som sammanställer och publicerar information om dömda personer, som Lexbase, och inte heller kommer den åt företag som erbjuder bakgrundskontroller av arbetssökande.

Förslag på ny EU-dataskyddsförordning togs fram 2012. Efter några ändringar och tillägg förhandlas förslaget för närvarande i EU:s ministerråd. Sverige tillhör en minoritet som reserverat sig mot att det ska bli en förordning, det vill säga en EU-gemensam lag, och vill hellre se ett direktiv. Då kan Sverige ha kvar sin egen lagstiftning, Pul.

Källa: Datainspektionen, Unionen, Högsta författningsdomstolen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.