Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Susanne på Volvo: "Tar en dag i taget"

För lite mer än en vecka sedan permitterade Volvo CE i Eskilstuna runt 2 000 medarbetare. Susanne Karlsson är en av dem som fick gå hem. Just nu är hon inte orolig för att förlora jobbet utan väljer att ta en dag i taget.
Petra Rendik Publicerad
Fredrik Sandberg/TT, Privat
Susanne Karlsson på Volvo Construction Equipment i Eskilstuna är permitterad sedan förra veckan. Fredrik Sandberg/TT, Privat

Susanne Karlsson, 58 år, har varit ute på en promenad med sin mamma ”för det är sådant man kan göra när man är permitterad”.

– Och nu håller jag ju ungefär samma fart som mamma med sin rullator, säger Susanne som är nyopererad.

I förra veckan fick hon ont i magen. Det var blindtarmen, inte så lägligt i dessa tider men det gick undan med operationen och ganska snart blev hon hemskickad. Den korta tiden hon var på lasarettet hann hon ändå uppleva att ingenting är sig likt. Tältet utanför entrén där patienterna med symptom blir testade, tuffa hygienkrav och vårdpersonal med plastvisir för ansiktet.

Men pandemins framfart hade redan drabbat Susanne några dagar tidigare. Hennes arbetsgivare, Volvo Construction Equipment, beslutade att pausa majoriteten av sin verksamhet till följd av coronakrisen. Drygt 2 000 anställda fick veta att de från och med 23 mars skulle stanna hemma.

Susanne blev inte direkt chockad. Artiklar för att kunna tillverka axlar och växellådor hade slutat att komma från det hårt drabbade Italien och på grund av smittorisken jobbade många redan hemifrån en tid innan permitteringen blev ett faktum.

– Det har ju i princip tagit stopp överallt så det var väntat. Men jag blev lite överraskad att det gick så fort, vi fick veta på en fredag att vi inte får komma till jobbet på måndagen. Arbetsgivaren skötte det hela väldigt bra men det var en konstig känsla.

När beskedet kom befann sig Susanne på kontoret tillsammans med några få kollegor. Det blev en lång fikapaus för att ventilerar känslor och det blev en ännu längre fredag än tänkt från början.

– Vi ville ju jobba klart så mycket som det gick.

För det är i nuläget ingen som vet när produktionsstoppet hävs. Det enda Susanne vet, i denna stund, är att hon är permitterad på 60 procent och får behålla 92,5 procent av lönen.

– Jag är hemma i sex veckor, jobbar fyra och får löneavdrag tio veckor. Om läget stabiliseras och produktionen sätter fart kan jag bli inkallad med 24 timmars varsel.

Susanne hoppas på det bästa, att hon snart kan vara tillbaka på jobbet igen. När vet hon inte, ingen vet. Kanske i maj, kanske tidigare eller senare. Ovissheten måste hon lära sig att handskas med. Hon och alla andra.

Susanne är i nuläget inte speciellt orolig för att förlora jobbet. Volvo är ändå Volvo och Susanne har jobbat där i många år som konstruktör, men hon har kompisar på mindre företag som förlorar allt. Och alla de som sitter på dyra bolån, det är värre för dem resonerar Susanne.

– Jag känner mig lugn nu, men råder samma kaos om sex veckor … ja då kan det bli jätteallvarligt. Då kanske det inte räcker med permitteringar.

Det har bara hunnit gå lite mer än en vecka sedan Susanne gick hem från jobbet. Kanske är det en anledning till att oron inte tagit fäste. Inte heller tristessen. Hon är mest förundrad över all fritid hon plötsligt har. Hon har en sportbil, den kommer hon köra mycket. Kören som hon sjunger i är det inte tal om nu men hon passar på att lära sig spela gitarr på egen hand. Hon skojar om att det hon upplever nu är en försmak på pensionen. Men sedan blir hon allvarligare

– Aldrig hade jag trott att jag som tjänsteman på Volvo skulle bli permitterad. Jag kan bara hoppas att det vänder. Just nu finns inget annat att göra än att ta en dag i taget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)

Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.