Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sociala medier allt viktigare när företag rekryterar

Arbetsgivarnas bakgrundskontroller vid anställningar blir fler. Var fjärde uppger att de någon gång sorterat bort en kandidat på grund av information de hittat på internet, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT
Vad har du lagt upp för bilder på Facebook? När du uppdaterar din status, tänker du på att en framtida arbetsgivare kan se den då? TT

Det är en tydlig trend att bakgrundskontrollerna vid anställningar blir fler, visar en ny undersökning från Stockholms Handelskammare. Men fortfarande är det de traditionella kollarna som dominerar.

Så gott som alla arbetsgivare tar referenser (97 procent), de flesta kollar tidigare anställningar (85 procent) liksom utbildningshistorik (66 procent). Men på fjärde och femte plats i rankingen över de flitigast begagnade kontrollmetoderna hittar man nu sökningar på internet, exempelvis via Google, respektive sociala medier, det vill säga bloggar, Twitter, LinkedIn eller Facebook.

Båda dessa sistnämnda metoder har ökat stadigt i omfattning under de år som undersökningen genomförts. Sammanlagt 58 procent av företagen använder sig av sökningar i sociala medier som en del i bakgrundskontrollen, regelbundet eller bara ibland, och det ger utslag när de rekryterar. Var fjärde svarande uppger att de någon gång sorterat bort en kandidat på grund av information de hittat på Internet.

Ett skäl som anges är till exempel att ”Personen hade skrivit rasistiska inlägg på Facebook och var medlem i ett främlingsfientligt nätverk”.

Att användet av internet och sociala medier blivit vanligt vid rekryteringar kunde Johannes Sundlo från Spotify, som deltog vid seminariet när undersökningen presenterades, intyga. På Spotify händer det att man kollar upp jobbsökande på Internet i förväg, även om det inte sker konsekvent.

- Men man kan lugnt räkna med att de googlar mig också. En gång träffade jag en kandidat till ett jobb som inom några få minuter lyckades nämna mina tre största fritidsintressen.

I undersökningen berättas också om vilka bakgrundskontroller som arbetsgivarna inte gör i dag, men skulle vilja göra. I topp på den listan hamnar alkohol- och drogtester, och frånvaro via Försäkringskassan.  Fyra av tio är dock nöjda med dagens kontroller.

En anledning kan vara att de faktiskt upptäcker en hel del konstigheter vid rekryteringar. Sex av tio företag har varit med om att kandidater förvanskat uppgifter om sig själva. Det vanligaste är att de jobbsökande har överdrivit sina tidigare erfarenheter.

Om undersökningen

Undersökningen riktades till HR- och personalchefer samt rekryterare hos rekryteringsföretag.

Totalt besvarades den av 524 personer av 3 722 tillfrågade, en svarfrekvens på 14 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.