Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sociala medier allt viktigare när företag rekryterar

Arbetsgivarnas bakgrundskontroller vid anställningar blir fler. Var fjärde uppger att de någon gång sorterat bort en kandidat på grund av information de hittat på internet, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT
Vad har du lagt upp för bilder på Facebook? När du uppdaterar din status, tänker du på att en framtida arbetsgivare kan se den då? TT

Det är en tydlig trend att bakgrundskontrollerna vid anställningar blir fler, visar en ny undersökning från Stockholms Handelskammare. Men fortfarande är det de traditionella kollarna som dominerar.

Så gott som alla arbetsgivare tar referenser (97 procent), de flesta kollar tidigare anställningar (85 procent) liksom utbildningshistorik (66 procent). Men på fjärde och femte plats i rankingen över de flitigast begagnade kontrollmetoderna hittar man nu sökningar på internet, exempelvis via Google, respektive sociala medier, det vill säga bloggar, Twitter, LinkedIn eller Facebook.

Båda dessa sistnämnda metoder har ökat stadigt i omfattning under de år som undersökningen genomförts. Sammanlagt 58 procent av företagen använder sig av sökningar i sociala medier som en del i bakgrundskontrollen, regelbundet eller bara ibland, och det ger utslag när de rekryterar. Var fjärde svarande uppger att de någon gång sorterat bort en kandidat på grund av information de hittat på Internet.

Ett skäl som anges är till exempel att ”Personen hade skrivit rasistiska inlägg på Facebook och var medlem i ett främlingsfientligt nätverk”.

Att användet av internet och sociala medier blivit vanligt vid rekryteringar kunde Johannes Sundlo från Spotify, som deltog vid seminariet när undersökningen presenterades, intyga. På Spotify händer det att man kollar upp jobbsökande på Internet i förväg, även om det inte sker konsekvent.

- Men man kan lugnt räkna med att de googlar mig också. En gång träffade jag en kandidat till ett jobb som inom några få minuter lyckades nämna mina tre största fritidsintressen.

I undersökningen berättas också om vilka bakgrundskontroller som arbetsgivarna inte gör i dag, men skulle vilja göra. I topp på den listan hamnar alkohol- och drogtester, och frånvaro via Försäkringskassan.  Fyra av tio är dock nöjda med dagens kontroller.

En anledning kan vara att de faktiskt upptäcker en hel del konstigheter vid rekryteringar. Sex av tio företag har varit med om att kandidater förvanskat uppgifter om sig själva. Det vanligaste är att de jobbsökande har överdrivit sina tidigare erfarenheter.

Om undersökningen

Undersökningen riktades till HR- och personalchefer samt rekryterare hos rekryteringsföretag.

Totalt besvarades den av 524 personer av 3 722 tillfrågade, en svarfrekvens på 14 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.