Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sociala medier allt viktigare när företag rekryterar

Arbetsgivarnas bakgrundskontroller vid anställningar blir fler. Var fjärde uppger att de någon gång sorterat bort en kandidat på grund av information de hittat på internet, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT
Vad har du lagt upp för bilder på Facebook? När du uppdaterar din status, tänker du på att en framtida arbetsgivare kan se den då? TT

Det är en tydlig trend att bakgrundskontrollerna vid anställningar blir fler, visar en ny undersökning från Stockholms Handelskammare. Men fortfarande är det de traditionella kollarna som dominerar.

Så gott som alla arbetsgivare tar referenser (97 procent), de flesta kollar tidigare anställningar (85 procent) liksom utbildningshistorik (66 procent). Men på fjärde och femte plats i rankingen över de flitigast begagnade kontrollmetoderna hittar man nu sökningar på internet, exempelvis via Google, respektive sociala medier, det vill säga bloggar, Twitter, LinkedIn eller Facebook.

Båda dessa sistnämnda metoder har ökat stadigt i omfattning under de år som undersökningen genomförts. Sammanlagt 58 procent av företagen använder sig av sökningar i sociala medier som en del i bakgrundskontrollen, regelbundet eller bara ibland, och det ger utslag när de rekryterar. Var fjärde svarande uppger att de någon gång sorterat bort en kandidat på grund av information de hittat på Internet.

Ett skäl som anges är till exempel att ”Personen hade skrivit rasistiska inlägg på Facebook och var medlem i ett främlingsfientligt nätverk”.

Att användet av internet och sociala medier blivit vanligt vid rekryteringar kunde Johannes Sundlo från Spotify, som deltog vid seminariet när undersökningen presenterades, intyga. På Spotify händer det att man kollar upp jobbsökande på Internet i förväg, även om det inte sker konsekvent.

- Men man kan lugnt räkna med att de googlar mig också. En gång träffade jag en kandidat till ett jobb som inom några få minuter lyckades nämna mina tre största fritidsintressen.

I undersökningen berättas också om vilka bakgrundskontroller som arbetsgivarna inte gör i dag, men skulle vilja göra. I topp på den listan hamnar alkohol- och drogtester, och frånvaro via Försäkringskassan.  Fyra av tio är dock nöjda med dagens kontroller.

En anledning kan vara att de faktiskt upptäcker en hel del konstigheter vid rekryteringar. Sex av tio företag har varit med om att kandidater förvanskat uppgifter om sig själva. Det vanligaste är att de jobbsökande har överdrivit sina tidigare erfarenheter.

Om undersökningen

Undersökningen riktades till HR- och personalchefer samt rekryterare hos rekryteringsföretag.

Totalt besvarades den av 524 personer av 3 722 tillfrågade, en svarfrekvens på 14 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok