Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sociala medier allt viktigare när företag rekryterar

Arbetsgivarnas bakgrundskontroller vid anställningar blir fler. Var fjärde uppger att de någon gång sorterat bort en kandidat på grund av information de hittat på internet, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT
Vad har du lagt upp för bilder på Facebook? När du uppdaterar din status, tänker du på att en framtida arbetsgivare kan se den då? TT

Det är en tydlig trend att bakgrundskontrollerna vid anställningar blir fler, visar en ny undersökning från Stockholms Handelskammare. Men fortfarande är det de traditionella kollarna som dominerar.

Så gott som alla arbetsgivare tar referenser (97 procent), de flesta kollar tidigare anställningar (85 procent) liksom utbildningshistorik (66 procent). Men på fjärde och femte plats i rankingen över de flitigast begagnade kontrollmetoderna hittar man nu sökningar på internet, exempelvis via Google, respektive sociala medier, det vill säga bloggar, Twitter, LinkedIn eller Facebook.

Båda dessa sistnämnda metoder har ökat stadigt i omfattning under de år som undersökningen genomförts. Sammanlagt 58 procent av företagen använder sig av sökningar i sociala medier som en del i bakgrundskontrollen, regelbundet eller bara ibland, och det ger utslag när de rekryterar. Var fjärde svarande uppger att de någon gång sorterat bort en kandidat på grund av information de hittat på Internet.

Ett skäl som anges är till exempel att ”Personen hade skrivit rasistiska inlägg på Facebook och var medlem i ett främlingsfientligt nätverk”.

Att användet av internet och sociala medier blivit vanligt vid rekryteringar kunde Johannes Sundlo från Spotify, som deltog vid seminariet när undersökningen presenterades, intyga. På Spotify händer det att man kollar upp jobbsökande på Internet i förväg, även om det inte sker konsekvent.

- Men man kan lugnt räkna med att de googlar mig också. En gång träffade jag en kandidat till ett jobb som inom några få minuter lyckades nämna mina tre största fritidsintressen.

I undersökningen berättas också om vilka bakgrundskontroller som arbetsgivarna inte gör i dag, men skulle vilja göra. I topp på den listan hamnar alkohol- och drogtester, och frånvaro via Försäkringskassan.  Fyra av tio är dock nöjda med dagens kontroller.

En anledning kan vara att de faktiskt upptäcker en hel del konstigheter vid rekryteringar. Sex av tio företag har varit med om att kandidater förvanskat uppgifter om sig själva. Det vanligaste är att de jobbsökande har överdrivit sina tidigare erfarenheter.

Om undersökningen

Undersökningen riktades till HR- och personalchefer samt rekryterare hos rekryteringsföretag.

Totalt besvarades den av 524 personer av 3 722 tillfrågade, en svarfrekvens på 14 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet.